Print Friendly

Små lån ger stora vinster

Av Pär Krause | 30 oktober 2009

Tjäna pengar på att minska fattigdomen — går det? Pär Krause har intervjuat Lars-Olof Hellgren, vd för Mikrofinanshuset, Sveriges enda företag som lånar ut pengar till mikrolånbanker i utvecklingsländer. ”Inom ett år ska vi ha en folkaktie i den här branschen”, säger Hellgren.

hellgren
Lars-Olof Hellgren

– För att vi ska kunna fortsätta att låna ut pengar till småföretagare i fattiga länder så måste våra banker gå med vinst. Vårt vinstintresse är konsekvensen av en sund marknad. Banker som drivs av filantroper kan inte överleva.

Det säger Lars-Olof Hellgren, som är vd för Mikrofinanshuset – en svensk institution som sysslar med investeringar i lokala banker i utvecklingsländerna. Banker som i sin tur tillhandahåller mindre lån – mikrolån – till lokala företagare och entreprenörer. Allt i syfte att stärka företagandet i fattiga länder.

– Afrika kan bara utvecklas om de fattiga kan tjäna pengar, säger Hellgren, som är noga med att påpeka att mikrolån inte handlar om bistånd.

– Bistånd förändrar ju inte förutsättningarna för ekonomisk utvecklig och standardhöjning, säger Hellgren, som pratar utifrån egna erfarenheter.

Under flera år på 1970-talet arbetade han nämligen själv med bistånd i Afrika, och det var bland annat insikten om biståndets brister som fick honom att på 1980-talet ta initiativet till en kyrklig stiftelse för investeringar och utlåning i utvecklingsländerna.

Verksamheten har sedan dess både växt och i viss mån också ändrat karaktär. I dag har Mikrofinanshuset, som är det enda företaget i Sverige med denna inriktning, investerat omkring 325 miljoner kronor i olika mikrofinansinstitut och lokala banker i flera afrikanska länder. Enligt Hellgren är behoven störst i just Afrika, där över 90 procent av befolkningen saknar access till vanliga banker. Därmed saknar de också möjligheten att få krediter, vilket många gånger är en förutsättning för att kunna starta en rörelse.

– Men det är inte våra pengar som lånas ut. De pengar som kommer från oss används istället till investeringar för att förbättra och effektivisera verksamheterna, inte minst i syfte att nå ut till de mindre kunderna, säger han.

Själva utlåningen sköts av de lokala bankerna, som då också har lokal inlåning. Investeringarna från Sverige görs dels direkt i de lokala instituten och dels indirekt via riskapitalbolaget Africap, som till 20 procent ägs av Mikrofinanshuset, eller egentligen av Nordic Microcap (se nedan). Hellgrens erfarenheter och kontakter i Afrika har varit användbara när det gällt att hitta lämpliga finansinstitut att investera i.

Mikrofinanshuset består egentligen av tre separata bolag, och de kommersiella investeringarna görs i dag främst inom ramen för bolaget Nordic Microcap Investment AB, som Hellgren själv beskriver som Mikrofinanshusets flaggskepp, och som sjösattes 2006.

Nordic Microcap vänder sig främst till institutionella placerare, som både vill vara med och stödja den ekonomiska utvecklingen i fattiga länder och också se sitt kapital växa. Bland ägarna i bolaget märks ett antal kyrkliga församlingar och stiftelser samt ett par försäkringsbolag, bland dem Storebrand Life Insurance, liksom ett mindre antal privatpersoner. Under Mikrofinanshusets tak finns även Jamii Bora Scandinavia som vänder sig till mindre placerare. Dessa investeringar går uteslutande till den kenyanska mikrofinansinstitutionen Jamii Bora. Kyrkliga församlingar som inte väljer att placera pengar i Nordic Microcap kan låna in pengar i Kyrkornas U-fond, som alltså är Mikrofinanshusets ”tredje ben”.

Enligt Hellgren så är just Mikrofinanshuset egentligen bara lokalerna de sitter i, belägna på en så pass fashionabel adress som Uppsala Slott.

Hellgren vill gärna betona att målet för verksamheten är tudelat; de ska generera en positiv social utveckling i de länder de verkar, men också vinst för investerarna.

– Vi tjänar inte pengar på de fattiga, utan vi tjänar pengar med de fattiga, vilket är en väsentlig skillnad, säger Hellgren, som menar att det är egentligen är det som är den stora skillnaden jämfört med biståndet.

– I ”biståndssvängen” är syftet att identifiera de fattiga, och isolera dessa. Ingen som inte är fattig ska tillåtas tjäna pengar på verksamheten. Vi strävar istället efter att integrera de fattiga, gärna i en bank där det också finns rika kunder som är villiga att sätta in pengar. Och för att rika personer eller företag ska vara villiga att sätta i pengar så måste de erbjudas marknadsanpassade räntor, säger han.

Vilken avkastning kan då de svenska investerare som väljer att placera sina pengar i någon av Mikrofinanshusets verksamheter – i första hand Nordic Microcap – hoppas på?

– I genomsnitt mellan tio och femton procent per år under 7-8 år, säger Hellgren.

Målet för framtiden är att också småsparare ska kunna köpa aktier i Nordic Microcap. I dag är den minsta insatsen en halv miljon kronor, vilket utestänger många sparare.

– Inom ett år ska vi ha en folkaktie i den här branscher, säger Hellgren.

Får han rätt så kanske det i framtiden blir lika naturligt att köpa en aktie i ett företag som lånar ut pengar till människor i fattiga länder, som att skänka pengar till insamlingar som till exempel Världens barn.

Hur stora är riskerna då? Riskerar inte kreditförlusterna att stiga på grund av finanskrisen?

Enligt Hellgren ligger kreditförlusterna någonstans kring 1 procent av den totala utlåningen. Han tror inte heller att finanskrisen kommer att slå väldigt hårt mot vare sig mikrofinansbranschen generellt eller den egna verksamheten.

– De institut som är beroende av externa långivare eller av gåvor kan drabbas. Men våra banker är byggda på lokalt sparande, vilket gör att vi sitter tryggare, säger Hellgren.

Nordic Microcap har hittills direktinvesterat i institut i fyra länder; Ghana, Senegal, Niger och Moçambique. Hellgren också gärna in i Tanzania , där han bott och arbetat under flera år.

– Vi ska dit. Men erfarenheten säger att det är svårare och tar längre tid i de länder där biståndet varit så pass stort och omfattande som i just Tanzania.

krause_150x226Pär Krause är ekonom och frilansskribent. Läs hans tidigare texter, om bland annat utvecklingsfrågor, i Svensk Tidskrift:
Sverige långt ifrån bäst på frihandel (intervju med Fredrik Erixon, ECIPE) (25/9)
Klimatåtgärder bidrar till fattigdomen (15/5)
Slopa biståndspolitiken (9/4)
Bistånd till Afrika gör mer skada än nytta (27/3)

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner