Print Friendly

Slutet på nätets frihet?

Av Peter J Olsson | 12 januari 2018



Internets utbredning har lett till en demokratisering av det offentliga samtalet – men i takt med att de digitala arenorna får större betydelse ökar också lusten att kontrollera dem. Peter J Olsson skriver om den hotade digitala yttrandefriheten.

Minns ni FRA-striden? Ett brett folkligt uppror mot att staten fått för sig att det var bra om säkerhetsorganen kunde avlyssna människors internettrafik så där i förebyggande syfte – automatiskt hitta den som skrev om bomber och granater eller gav uttryck för extrema uppfattningar. Eller fildelade någon ny film.

Kampen förlorades även om det infördes en del kosmetiska förändringar. Upprördheten var stor, ett nytt parti bars fram till två mandat i Europaparlamentet och landets ledarskribenter lärde sig mer om signalspaning och internetprotokoll är de tidigare anade att det fanns att lära. På europeisk nivå stoppades de mest långtgående inskränkningarna, man var inte beredd att ge upp människors integritet för att komma åt handel med piratkopior av märkeskläder eller upphovsrättsskyddade konstnärliga verk.

Efter det har snaran dragits åt. Myndigheternas vilja att kunna kontrollera teletrafik och hitta förbindelser och samband har mötts. Sverige har varit bland de som mest trotsat utslag i EU-domstolen och behållit krav på en rättsvidrig datalagring.

Det farliga är att nu går allt i riktning mot att Internets frihet i rask takt undergrävs. Sedan FRA-striden har utvecklingen varit fantastisk, sociala medier har fullständigt exploderat. Vissa av dem är svåra att tänka bort ur vardagen, till exempel Facebook. Även om användandet bland de yngsta grupperna faktiskt minskat de senaste åren så har Facebook fått en särskild plats som arena. Företag kommunicerar med kunder, många använder Facebook grupper eller Messenger i arbetet. De politiska partierna bygger till stor del på Facebook. Väldigt många får sin nyhetsförmedling från sådant som länkas på Facebook. Vänner och grannar får den gatekeeperfunktion som medierna tidigare stod för. Utvecklingen har varit en stor framgång för demokratisering av samhället – och som alla sådana utvecklingar också skuld till en del förflackning och förytligande. Samt en del stalkning, mobbning och trakasserier.

Kanske illa, men nu kommer motreaktionen snabbt. Stater försöker på olika sätt ta kontroll över de sociala medierna och hindra ”oansvarigt användande”. Det är ett stort problem att ”fake news” – felaktiga, eller i alla fall medvetet felaktiga nyheter sprids.

Frankrikes president Macron aviserar lagstiftning. I Tyskland fick vid årsskiftet lagstiftning full kraft som gör att sociala medieföretag som Facebook riskerar jättelika böter om de låter illegala uttalanden vara kvar mer än en dag i tydliga fall, lite längre i tveksamma. En privatisering av kontrollen av yttrandefrihet som verkar farlig. Vem tror att ett kommersiellt företag ställd inför risken att böta 50 miljoner kommer att noga överväga vikten av yttrandefrihet och allmän debatt? Nej de tar förstås och lägger sig på en god marginal för att minska risken. Så blir ett amerikanskt multinationellt företag den som bestämmer yttrandefrihetens gränser i Tyskland.

Även i Sverige ligger nu förslag om grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Udden är från början riktad mot tjänster som erbjuder allmänheten att få del av domar och utslag i rättsfall – och inte enbart press och företag. Men den får dessutom andra långtgående konsekvenser.

Varför det blir så finns flera skäl till. Ett av intressantaste kan härledas ur Carl Bildts nyårsartikel i Dagens Industri. I den ser han kvartsseklet 1990-2015 som höjdpunkten av de liberala framstegen i världen. Aldrig har så många varit så fria. Nu finns det orosmoln, som han ordnar in i tre ”megatrender”. Jag utvecklar dem något från hans skrivningar:

Den första är geopolitikens återinträde. Konkurrensen om makt och inflytande skärps. Ryssland har vaknat till liv, USA och Kina går i nationalistisk riktning. Ett kallt krig med desinformation och påverkansarbete finns hela tiden under ytan. Samtidigt finns oron för terrorism, som Bildt inte nämner.

Den andra är att ideologi ersätts av identitet i västvärlden. Känsligheten och lättstöttheten tilltar, samtidigt som man ser mer pessimistiskt på framtiden och vill hålla på sitt.

Hans tredje megatrend, med den digitala utvecklingen, är kanske inte lika dyster. Men om den digitala världen blir viktigare kommer fler att vilja kontrollera den.

Jag tror det ligger mycket i att dessa trender hjälper till att bryta upp den kulturella och politiska frihet vi sett växa på Internet. Den kommer att vara hårt pressad de närmaste årtiondena. Och det är bara att hoppas att tillräckligt många kan förmås skydda yttrandefrihet och de demokratiska värdena.

Peter J Olsson är borgerlig skribent och chefsstrateg (M) i Region Skåne

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

Läs mer

webshop_banner