Print Friendly

Ska kommunerna fritt få konkurrera med varandra

Av Redaktionen | 31 december 1998


1998


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Ska kommunerna fritt få
konkurrera med varandra?
S
vensk Tidskrift har frågat
fem personer som alla intresserar sig för kommunala frågor om vi ”Bör
införa ett system där helt
självstyrande kommuner fritt tillåts
konkurrera med varandra?”. Så här
svarade dem.
Margit Gennser, riksdagsledamot
(m):
– Mindre offentlig makt trodde jag
en gång skulle kunna uppnås med
hjälp av kommunerna. Det tror jag
inte idag. skatteomläggningen 1991
skapade inte kommunal skattekonkurrens utan långtgående skatteutjämning. Kommunsektorns ansvar
för vård har lett till mer godtyckligskatt” i hela landet. Och det är inte
lätt!!, säger Margit Gennser.
Susanne Wallmark, kommunalpolitiker (m):
– Mitt spontana svar är ja, men inte ens moderatema accepterar i praktiken tanken på helt självstyrande
kommuner. När partiet bestämde sig
för en nationell skolpeng omyndigförklarade man därmed i någon mening kommunerna. Jag tycker självfallet att en bra skola är mycket viktig, den kan också delvis fungera som
en konkurrensfaktor mellan olika
kommuner. Det viktiga är att friskolor inte missgynnas samt att valet av
skola avgörs av föräldrar och barn.
Samtidigt ser jag svårigheter i att
Susanne Wallmark.
Bertil Lindström, universitetslektor
nationalekonomi och kommunalpolitiskt aktiv för moderaterna i
Västemorrland:
-Om statens roll inskränker sig till
att definiera spelregler, är det möjligt
att ge kommuner långtgående rättigheter att konkurrera med service,
skattetryck etc. Om vissa kommuner
kan erbjuda attraktivt boende för
höginkomsttagare som far sina inkomster via verksamhet i en grannkommun, kan detta vara ett problem,
om grannkommunen inte far tillfulle
att via skatten ”ta betalt” för sma
tjänster åt höginkomsttagarna.
Om staten är aktör – och inte bara
het och sämre kvalitet. AMS-pengar kommuner konkurrerar med varan- definierar spelregler – bör frågan
till kommunerna skapar en stor risk:
Snedvriden konkurrens mellan det
kommunala och det privata.
Kommunalt avskaffande av tamansreglerna eller höjda grundavdrag vid
beskattningen skulle vara teoretiskt
möjligt. I praktiken är det oändligt
mycket lättare att införa ”en flat
dra istället för samverkar. Invånarna
bryr sig inte om några kommungränser. De bor i en kommun, arbetar i
en annan och handlar i en tredje.
Själv har jag från min egen bostad i
Landskrona kommun femton minuters cykelväg till Helsingborgs respektive Svalövs kommun, säger
SVENSK TIDSKRIFT
analyseras noggrant. Då finns det risk
för att onda cirklar skapas när enskilda kommuner försöker att utnyttja
systemets svagheter, säger Bertil
Lindström.
Gunnar Wetterberg, direktör på
Svenska Kommunförbundet:
– Nej. Nationalstaten, frihandels- 13
c
z
m
t’
z
>
,…
o
avtalen och numera också den euro- fast vissa kriterier får att alla svenska
peiska unionen skapar enhetliga reg- medborgare i grunden skall behandler inom stora områden som ger både
människor och ekonomier rörelsefrihet och ändå stabila utvecklingsvillkor. Vilka områden dessa regelverk
ska omfatta och hur detaljerade de
ska vara handlar politiken om, men
den helt ohämmade konkurrensen
vore knappast något lyckligt tillstånd,
vare sig kommuner eller företag
emellan. Däremot tror jag att politiken borde bejaka den lokala självstyrelsen i betydligt högre grad än i dag,
både därfår att den stimulerar sökande och omvandling inom den offentliga sektorn och får att det ska göra
någon skillnad när medborgaren engagerar sig i gemensamma angelä-
genheter.
Låt hundra blommor blomma! och
lita på att väljama klarar av att rensa
nässlor med jämna mellanrum, menar
Gunnar W etterberg.
Carl Cederschiöld, oppositionsborgarråd (m) i Stockholms stad:
– Helt självstyrande kommuner är
en omöjlighet om vi inte skall återgå
till tiden före OlofSkötkonung, men
att friheten kan och bör ökas radikalt
är uppenbart.
Detta kräver att lagstiftningen slår
14
las lika som ett utflöde av deras medborgarskap i Sverige och den Europeiska Unionen. Det handlar om så-
dana saker som rätt till utbildning,
vård etc. En möjlighet att ge kommunerna ökad frihet att konkurrera
är att i skatte- och arbetsmarknadslagstiftningen ange intervall inom
vilka kommunerna själva avgör var
man villlägga nivåer och göra avvägningar. Detta skulle öka uttymmet
lokalt får att utifrån sina egna fårutsättningar avväga de målkonilikter
som egentligen är all politiks kärna.
Vi diskuterar nu i den allmänna
debatten vad som är ett dynamiskt
och kreativt fåretagsklimat. Parallellen blir här en fråga om att skapa ett
dynamiskt och kreativt ”kommunklimat”. En långsiktigt stabil välfård
med humanistiska fårtecken istället
får den hjärtlösa välfärdsstaten kräver
också ökat utrymme får det civila
samhället. I friare kommuner blir utrynunet får ett starkt civilt samhälle
större. Det blir helt enkelt inte naturligt att lägga en rad ting under offentlig domvärjo, säger Carl Cederschiöld.
SVEN SK TIDSKRIFT
Pacemaker Il
Anna Hedborgs uppgift är inte vilken som helst. Hon råder över
brödfödan för stora grupper medborgare, inget mindre än så. Det
verkar i myndigaste taget, men
hon säger det själv: ”På Riksförsäkringsverket” (där hon är chef)
”betalar vi ut ungefär 1 miljard
kronor om dagen. Det är pengar
som pensionärer, sjuka och barnfamiljer behöver för att leva.” (DN
7/11998)
Vi antas inte ha mycket till förutsättningar att leva på egen
hand. Vi har kommit att bli så direkt sammankopplade med denna
pacemaker som tickar ut pengar,
att vi skulle vara chanslösa utan
vår dagtiga dos av miljarden. Och
Anna Hedborg ser inget fel i det,
tvärtom. På något sätt skymtar
man den rättrådiga trosvissheten
hos den som tycker sig ha monopol på livsvillkoren i den bästa av
världar. Hon är stolt över att så
många svenskar för det mest primära, för överlevnaden, är beroende av ett statligt verk. Utan bidragen rakt in i blodomloppet är
det bara att lägga sig ner och dö.
Det är kontentan.
Här flätas själva livskraften och
riksförsäkringsverket ihop med
varandra i en statligt cementerad
sarkofag. Eftersom det är så tätt
att gå förlorad i detta beroende
måste s/utsaten bli att försöka ta
sig ur. Här gäller det att skaffa
sig en egen liten frihet medan tid
är, en liten reserv, en möjlighet
att råda sig själv. Instinkterna
har vi trots allt i behåll.
Hetena Riviere
o
!:
!:
c
z
rn
i”
z
>
o

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner