Print Friendly

Så får du ett bättre liv med finansiella formler

Av Andreas Vedung | 24 januari 2014

Det finns många vägar till ett bättre liv men inga enkla knep för att tjäna stora pengar. En väg som garanterat ger resultat, men som få i praktiken verkar använda sig av är kunskap om och användande av finansiella formler.

År 1626 köpte Peter Minuit Manhattan från indianer för 24 dollar och en flaska sprit. Det låter som ett klipp! 24 dollar då motsvarar cirka 1 000 dollar i dagens penningvärde. Men om han istället hade placerat pengarna i en indexfond som stigit med 6,2 procent per år, vilket motsvarar den årliga genomsnittliga avkastningen på aktier sett över ett sekel, så hade hans investering varit värd 328 miljarder dollar.

Ungefär lika tokigt resonerar många svenskar som tittar på Antikrundan. Det mest värdefulla objekt som värderats på Antikrundan är ett astrolabium från år 1566. Enligt programmets värderingsmän var det värt 5 miljoner kronor i dagens penningvärde. En krona investerad år 1566 måste ge en årlig avkastning om 3,5 procent för att växa till 5 miljoner kr år 2014. Men hade den istället placerats i en indexfond som gett 6,2 procents avkastning hade värdet varit 505,5 miljarder kronor!

Det finns oftast inga enkla knep för att tjäna stora pengar. Vägen från fattig till rik är oftast oglamorös och trivial. ”Jag blev förmögen genom arbete, måttfull konsumtion och sparande” låter blekt, men ligger ofta närmast sanningen. Det exemplen visar är att en känsla för hur små belopp ackumuleras, kapitaliseras och blir till stora förmögenheter med tiden kan vara mycket värdefull.

Att ett finansiellt tänkande lönar sig kan också illustreras genom att studera en persons liv ur ett livscykelperspektiv. Ett nyfött barn har inga inkomster. Alla kostnader som hon orsakar vältrar hon över på sina föräldrar. Det ekonomiska kontraktet mellan barn och föräldrar varar åtminstone tills barnet blivit myndigt vid 18 års ålder.

Vid någon tidpunkt börjar den unga kvinnan sannolikt sina universitetsstudier. Fyra år vid universitetet innebär fyra år av lån, förlorade förvärvsinkomster och inbetalningar till olika pensionssystem. Då gäller det att studierna lönar sig, det vill säga att kunskapen efterfrågas, att hennes lön och löneutveckling efter studierna är tillräckligt höga, samtidigt som de statliga marginalskatterna inte bryter in vid alltför låga inkomster.

När arbetslivet påbörjas följer andra finansiella beslut. Sannolikt tar hon ett lån för att köpa bostad, hon blir mamma till två barn, hon sparar till både sin egen pension och till sina barns bostadsinsatser. Den statliga allmänna pensionens inkomstpension får hon per automatik, men premiepensionen, hennes IPS-sparande, allt hennes övriga sparande och allt hennes tjänstepensionssparande – detta måste hon själv administrera och sörja för.

Vid någon ålder går hon i pension och då infinner sig frågan hur mycket hon ska ta av sitt sparkapital varje månad för att leva ett gott liv och, kanske, lämna ett arv.

Med ett livscykelperspektiv anar vi att den finansiella dimensionen går som en röd tråd genom en persons liv. Men låt oss göra beskrivningen komplett och inte stanna vid en generation.

Framför alla födda generationer finns alla kommande generationer. Bakom unga generationer finns det äldre generationer som gått igenom samma finansiella livscykel som de unga generationerna kliver på. Betraktat så är det inte konstigt att unga generationer har stora skulder medan äldre generationer har stora tillgångar. Det är precis så det ska vara. Något annat tillstånd vore onaturligt och skrämmande.

Nu är vi redo att titta på några finansiella formler som kan vara av stort värde.

Perpetuumformeln

Den första formeln kan man använda för att beräkna nuvärdet av betalningar som är eviga. Formeln kallas även perpetuumformeln:

perpetuumformeln

Exempel: Om du blir lovad 10 000 kr varje år från och med nu till evigheten och du vet att man kan placera pengarna i en absolut säker tillgång som ger en avkastning om 2,5 procent, då är nuvärdet av erbjudandet värt 400 000 kr. Mer ska du inte betala för betalningsströmmen.

Någon kanske invänder att ”inget är evigt” och därför är formeln orealistisk för den enskilde. Sant. Men perpetuumformeln har en fördel: den är enkel och alla kan använda den. Vem kan inte dividera ett belopp med en ränta?! Spara den i mobiltelefonen, använd den vid behov. Om jag köper en café latte för 40 kr varje morgon, fem dagar i veckan, fyra veckor i månaden, tio månader om året kostar det mig 8 000 kr per år. Dividerat med 0,025 ger det ett nuvärde om 320 000 kr, vilket motsvarar värdet av att avstå från latten.

En person som finner ett sätt att permanent spara 8 000 kr varje år kan låtsas att hon kommer att leva för evigt. Att realistiskt påpeka livslängden gör ingen människa glad.

Annuitetsformeln

Den andra formeln kan man använda för att beräkna nuvärdet av en serie betalningar under ett specificerat antal år. Formeln kallas även för annuitetsformeln och är mycket användbar:

annuitetsformeln

Exempel: Du är 65 år och har 1 miljoner kronor investerade i fonder. Nu ska du gå i pension och vill ha ett årligt belopp före skatt fram tills du är 84 år. Räntan på statsobligationer är 2,5 procent. Med annuitetsformeln beräknar du det årliga beloppet (Betalning i formeln) till 66 761 kr, vilket motsvarar cirka 5 563 kr per månad. Blir du erbjuden att köpa en annuitet från ett försäkringsbolag som ger dig 5 000 kr i månaden, då kan du räkna ut att försäkringsbolaget vill ta din 1 miljon och placera 898 733 kr i en annuitet. Skillnaden mellan 1 miljon och 898 733 kr är försäkringsbolagets vinst (101 267 kr). Det är en hög timlön för en försäkringsförmedlare som ger dig ”råd”.

Framtida-värde-formeln

Den tredje formeln kan man använda för att beräkna det framtida värdet av en serie månatliga betalningar:

framtida_varde_formeln

Exempel: Barnbidraget är 1 050 kronor per månad. Om man sparar varje månads barnbidrag till och med barnets 18-årsdag och placerar detta belopp till en genomsnittlig avkastning om 6,2 procent får man ett framtida värde om 408 025 kronor. Det är insatsen till en egen bostad eller, om man så vill, en universitetsutbildning i Sverige.

Ett annat exempel är hur mycket man måste spara per månad för att amortera ett bostadslån. Antag en person som köper en bostadsrätt i Stockholms innerstad där kvadratmeterpriset är 50 000 kronor. Personen köper en 100 kvadratmeter stor bostadsrätt och betalar 5 miljoner kronor för bostaden. Hur mycket måste hon spara per månad för att om 30 år ha ett belopp som motsvarar lånet om den genomsnittliga avkastningen är 6,2 procent per år? Med framtida-värde-formeln får man ett belopp som motsvarar 4 950 kronor per månad.

Framtida-värde-formeln är lite krånglig och man måste använda Excel. Å andra sidan är den användbar.

Det saknas inte tips om hur man blir lycklig. Vin, böcker, bilar, kläder, dieter, resor, boenden. Man kan bli lycklig av vin, men det måste ju först finansieras. Med kunskap om finansiella formler och ett aktivt användande av dem kan de flesta skapa utrymme för ett bättre liv. Det är inget tips som skapar rubriker. Å andra sidan fungerar det.

Andreas Vedung är nationalekonom.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner