Print Friendly

Ryssland långt från töväder

Av Sara Norrevik | 19 december 2014

frivarld_banner_stor2

Situationen i Putins Ryssland har de senaste åren förvärrats och utvecklats mot en alltmer repressiv regim, skriver Sara Norrevik.

Under åren efter Stalins död 1953 fanns en kort period som kallades töväder i kulturkretsar i Sovjetunionen. Det fanns en större tolerans för konst som inte var godkänd av myndigheterna. Men fortfarande var man tvungen att vidta försiktighet för att inte straffas.

Tövädret varade inte länge. Anti-kommunistiska uppror och revolter uppstod i Georgien, Ungern och Polen 1956 och ledde till arresteringar, avrättningar och deportationer. Berlinmuren började byggas 1961. När Chrusjtjov kom tillbaka från en semester 1964 fann han sig ha blivit avsatt och ersatt av Brezjnev. Sovjetunionen stod inför en era av ekonomisk och social stagnation. Den kulturella repressionen fortsatte.

Situationen i Putins Ryssland har de senaste åren förvärrats och utvecklats mot en alltmer repressiv regim. Den ryska olagliga annekteringen av Krim och invasionen i östra Ukraina har visat att den ryska regimen inte längre respekterar den internationella säkerhetsordningen eller tidigare ingångna avtal, såsom Budapestavtalet från 1994 om Ukrainas suveränitet.

Antalet militära incidenter i vårt närområde har accelererat under 2014. Ryska strids- och spaningsflygplan flyger utan transpondrar och har varit nära att kollidera med SAS-plan. Nato har vid 400 tillfällen i år svarat på incidenter med ryska flyg. I Stockholms skärgård kränktes svenskt territorialvatten av en utländsk ubåt. Vad ubåten ägnade sig åt – sabotage, undersökningar, förberedelser eller uppvisning – spekuleras i. Sammantaget har spänningarna i Östersjöområdet ökat kraftigt.

När västländerna införde sanktioner under våren 2014 skrattade Putins medarbetare och såg det som ”ett erkännande” att finnas med på sanktionslistorna. Att ekonomin nu är på väg mot botten har delvis att göra med ett dåligt utgångsläge, men sanktionerna har blivit ett hårt slag. Kapitalflykten har ökat. Energibolagen krisar. Valutans värde har sjunkit med cirka fyrtio procent i år. BNP beräknas minska med fem procent under 2015. Utbredd korruption och ointresse för marknadsreformer förvärrar läget.

Trots nedgången i ekonomin fortsätter upprustningen av försvaret och investeringar i de väpnade styrkorna. Investeringar i det ryska försvaret står över andra offentliga utgiftsområden och planeras hålla samma nivå även om BNP sjunker. Förlorarna blir framförallt den ryska befolkningen.

För att behålla kontrollen över befolkningen och öka sin popularitet har Putin ökat propagandan och minskat befolkningens kontaktytor med Väst. Det kulturella förtrycket stannar inte vid konst. I oktober introducerades de nya hårdare medielagarna där medier som verkar i Ryssland inte längre får ha utländskt ägande som överskrider 20 procent. Detta drabbar flera nordiska företag som verkar i Ryssland såsom svenska MTG och finska Sanoma Independent Media. Spotify var på väg att etablera sig i Ryssland, efter många års väntan på licenser, men stoppades av Putins nya medielagar. Samtidigt etablerar sig ryskkontrollerade medier i länder i Europa och för ut den ryska regimens budskap.

I Tyskland finns begreppet för de som söker rättfärdiga Putins beteende, Russlandsversteher. Gerhard Schröder och Helmut Schmidt, tidigare förbundskanslerer, har tilldelats benämningen efter att ha uttryckt förståelse för annekteringen av Krim. Från den tyska vänstern kommer påståenden om att det är Nato som provocerar Ryssland, och agerandet i Ukraina skulle vara en naturlig respons. I Frankrike finner vi Marine Le Pen som öppet stödjer Putin och i Storbritannien Nigel Farages parti UKIP som menar att EU har ansvar för den pågående konflikten genom att ha erbjudit Ukraina associeringsavtalet med EU. Även i Sverige förekommer undfallenhet mot Ryssland.

EU har enigt drivit igenom sanktioner i flera steg gentemot Ryssland som svar på den olagliga annekteringen av Krim. Sverige har i denna process varit pådrivande för en hård linje gentemot Ryssland. Att Sverige inte är energiberoende av Ryssland är en faktor som ger oss möjlighet att vara extra frispråkiga. Länder som importerar 80-100 procent av sin energi från Ryssland känner sig mer pressade, även om energin som vapen är känsligt även för Ryssland – en säljare måste ha trovärdighet på marknaden för att driva sin rörelse.

Med Sveriges roll som motor i sanktionsprocesserna har vi ett ansvar att fortsatt driva denna linje i EU och i andra forum. Sverige kan även koordinera sig med de nordiska länderna för att markera mot den ryska politiken. Förutom sanktioner mot Ryssland kan vi stötta Ukraina, exempelvis med militärt bistånd, rådgivning och logistik, förutom det ekonomiska bistånd, program och säkerhetssektorreformer som redan pågår. Samtidigt måste europeisk enighet upprätthållas – ett enigt Europa som visar frihetens fördelar är Putins mardröm.

Sverige kan dessutom stå upp för varje lands rätt till egna säkerhetspolitiska vägval. Vi bör inte av rädsla avstå att utreda möjligheter till medlemskap i Nato, inklusive konsekvenserna av att fortsatt stå utanför en militärallians. En intressebaserad utredning av medlemskap i Nato föreslogs av utredaren Tomas Bertelman tidigare i höst men avvisades direkt av regeringen.

Konflikten som uppstod i Ukraina 2014 stannar inte i Ukraina. Rysslands auktoritära politik tillsammans militära verktyg, diplomati, kraftig propaganda och kulturell repression tyder på viljan att upprätta regional dominans. Putin nöjer sig inte med territorium – han vill påverka våra sinnen.

Sara Norrevik är medarbetare vid tankesmedjan Frivärld.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner