Print Friendly

Rolf Englund; USA och Meidner-land

Av Redaktionen | 31 december 1977


1977


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ROLF ENGLUND:
USA och Meidner-land
Med utgångspunktfrån en amerikansk
bok jämför civilekonom RolfEnglund det
amerikanska pensionsfondssystemet med
Meidnerfonderna. Detförra köper aktier på
börsen, de senare kräver del iföretagens
vinst. SE-bankens aktuella och omskrivna
förslag utgår ocksåfrån vinstandelsprincipen. Därmed, menarförfattaren i sitt personligt färgade inlägg i den aktuella debatten,
banar banken vägför ett system, som de
svenska väljarna i höstas sade nej till.
Om socialism definieras som arbetarnas
äganderätt till produktionsmedlen så är –
eller blir – USA världens första verkligt socialistiska land . Det hävdar Peter F Drucker,
en välkänd och respekterad amerikan, författare till flera läroböcker som används vid
de svenska universiteten.
Han bygger sitt överraskande konstaterande på en enkel observation. Han anger
nämligen i sin bok ”Socialism genom pensionsfonder” att de anställda i USA genom
sina pensionsfonder redan i dag äger ca
35 ‘it av de amerikanska företagens aktiekapital. Denna andel kommer, enligt Drucker,
att fram till år 1985 stiga till mellan 50 och
60 ~k. ågra uppgifter som motsäger hans
påstående har inte synts till.
Det finns f n omkring 50 000 pensionsfonder i USA, och vatje år tillföres dessa omkring 20 miljareler dollar mer än de betalar
ut. En stor del av detta överskott har placerats i aktier. Att vi i Sverige inte har haft en
liknande utveckling beror, såvitt jag förstår,
endast på att socialdemokraterna mot de
borgerligas önskan genomdrev ATP-systemet.
Om Drucker har rätt – och ingenting tyder på motsatsen – betyder detta, att man i
USA inom ett fåtal år kommer au ställas inför uppgiften att i praktiken lösa några av de
problem , som ett genomförande av Meidnerfonderna skulle ha skapat i Sverige. Hit
hör främst frågan om de fackliga organisationernas ställning.
Hittills har man i USA valt att ignorera
problemets existens. Drucker påpekar i sin
bok att elen amerikanska kongressen arbetadc under mer än två år på den nya pensions- 114
lagen av år 1974. Den hörde otaliga exper- som legitima centra för företagsledningens
ter, genomförde dus intals utredningar och makt. Förr eller senare kommer därför den
granskade alternativa förslag. Men på alla centrala regeringen att kallas in för att återdessa tuscmals tryckta sidor finner man, ställa ordningen, vilket bara kan betyda au
skriver Drucker, inte så mycket som ett om- företagsledningarna förlorar sin självstännämnande av pensionsfondernas sociala och dighet och får sin beslutanderätt utbyu mot
politiska konsekvenser och mycket litet om regeringskontrolL
deras ekonomiska effekter på exempelvis kapitalbildningen.
Drucket· hävdar att den amerikanska kapitalmarknaden i dag domineras av på sin
höjd l 000- l 500 stora företagsanknutna
pensionsfonder, och att de dagliga in vesteringsbesluten är delegerade till en mycket
mindre grupp personer, knutna till de största bankerna och försäkringsbolagen.
Enligt Drucker måste man lösa problemet
rörande strukturen och ledningen av de autonoma, självstyrande företag och institutioner, som i vatje demokratisk socialism måste
ax la bördan av väsemliga sociala uppgifter.
Främst står, hävdar han, frågan om dessa institutioners ansvarighet, kontroll och legitimitet. Pensionsfonderna har, skrivet· han ,
gjort skilsmässan mellan traditionell ”äganderätt” och ”ledning” definitiv, men fondförvaltarna hamnar i en ohållbar situation,
eftersom de inte har någon att redovisa sitt
ansvar inf~r. Om föt·etagslcdningarna skulle
brista i sina plikter gentemot de nya ägarna,
dvs pensionsfondernas förmånstagare, kommer detta att leda till att de förlorar sin legitimitet och sannolikt mycket snart även sin
självständighet till fackföreningarna. Men,
framhåller Drucker, fackföreningarna har
inte kapacitet att kontrollera företagsledningar, och det är helt osannolikt au det
amerikanska samhället skulle acceptera dem
Meidner-land
Vari ligger då skillnaderna mellan den amerikanska ”pensionsfondssocialismen” och
det svenska ”Meidner-land”, som dc borgerliga politikerna med rätta varnade för i elen
sena te valrörelsen? En skillnad är au, mcdan pensionsfonderna ärligen har köpt sina
aktier på börsen, Meidnerfonderna skulle få
sina aktier av företagens vinster genom
tvångsmässiga nyemissioner. Deua skulle innebära att dc tidigare aktieägarna skulle få
se sina aktier sjunka i värde på börsen. Kursfallen skulle bli så stora. au man utan tvekan
härom måste använda uttrycket konliskation.
En annan skillnad är au Meidnerfonderna
skulle vara få , medan pension fonderna i
USA kan räknas i tusental. Men frågan om
antalet fonder är egemligen mindre intressant. Avgörande är endast om fonderna är
uteslutande kapitalförvaltande organ med
vinstmaximering som enda syfte, eller om
fondernas styrelser ägnar sig åt att bedriva
en egen ekonomisk politik. Enligt klassisk liberal, ekonomisk teori ser den ”osynliga
handen” till att allt löser sig till det bästa för
konsumenterna och samhället, om företagen eftersträvar högsta möjliga vinst. Ägarnas uppgift är i detta system au se till att fö-
retagsledningarna strävar efter detta mål
och att avsätta dem om de handlar annorlunda. Meidnerfonderna har emellertid ett annat syfte. Dessa fonder skulle sträva mot
andra mål än dem som marknadskrafterna
anvisar. Däri ligger det fina för en socialist
och det oacceptabla för en icke-socialist.
Hur kommer då de amerikanska fackföreningarna att reagera, när de förr eller senare ställs inför frågan om de vill axla ägaransvaret för det amerikanska näringslivet och
därmed ikläda sig den hopplösa rollen av bå-
de arbetsgivare och arbetstagarreprescntant? Om dc väljer att bli företagsledare, blir
USA – det förefaller uppenbart – det första
landet med en demokratisk socialism. Om
de skjuter ansvaret från sig, återstår det att
lösa frågan om vem eller vilka som i praktiken skall utöva ägannakten i de amerikanska företagen.
SE-bankens nya fond
Drucker är i sin bok mycket kritisk gentemot
dem som förespråkar pensionsfonder, vilka
endast köpc1 aktier i det företag, vari pensionsfondens förmånstagare är anställda.
Att investera huvuddelen av arbetarnas besparingar i det företag som sysselsätter dem
är möjligen industriell demokrati, men det
är finansiell ansvarslöshet, slår Drucker fast.
Detta är något som SE-bankens ledning
och bolagsstämma borde besinna. Eftersom
115
SE-bankens fond för de anställda enelast
kommer att äga aktier i SE-banken blir riskspridningen minimal. l vanliga fall skulle en
bankman inte kunna föreslå någon aktiesparare att lägga en så stor del av sina besparingar i enelast ett företag utan att bli utskrattad av sina kolleger. Till 1·åga på allt
bygger SE-bankens fondförslag på vinstandelsprincipen. Detta är betydelsefullt. Det är
nämligen så, att i botten på Meidnerförslaget ligger den ideologiska och filosofiska frå-
gan om de anställda har en rätt till vinsten.
vilket Marx och Meidne1· hävdar. eller ej.
SE-bankens vinstdelningsplan innebär ett erkännande av att de anställda ha1· en sådan
rätt. Från socialistiskt håll kommer man därför att kunna bemöta våra argument mot
vinstdelning med det åtminstone clcbattmässigt övertygande argumentet, att SE-banken
och dess aktieägare, däJ·iblancl \\’allenbeJ·gstiftelsen, redan accepterat att de anställda
har rätt till en del av vinsten.
Den p1·ejudicerande effekten av SE-bankens beslut kan bli betydande. Om flera fö-
retag följer efter, skapas nya orättvisor på arbetsmarknaden mellan dem som får och inte
får andel i vinsten. Detta kommer att framkalla krav på ett vinstandelssystem som behandlar alla lika. Ett sådant system finns redan i dag: det har Meidner till upphovsman.
Det är beklagligt att SE-banken skall bana
väg för det system, som de svenska väljarna i
förra årets val sade ett bestämt nej till.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner