Print Friendly

Rolf Englund; Politikens seger och kris

Av Redaktionen | 31 december 1981


1981


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Litteratur
ROLF E GLUND:
Politikens seger och kris
– Frågan är om inte ödestron, historicismen, hos de marxistiska ledare som har
den politiska makten i sina länder överträffas av dc icke-marxistiska politiker som
under 1900-talct kontinuerligt expanderat
statsvcrksamhcten . Just därfor att marxismens oundvikliga triumfså uttalat varit en
del av själva åskådningen och därfor varit
möjlig att ta ställning till och även öppet
och i lönndom tvivla på, har marxisternas
öde tro kanske varit svagare än den outtalade och därmed for diskussion oåtkomliga
historicismen hos dc icke-marxistiska
statscxpansionistcrna i väst. Det skriver
Carl-Johan Westholm i sitt kapitel i boken ”Politikens seger och kris”, utgiven av
Ratio.
Pragmatism i kombination med historicism leder, skriver Westholm, oundvikligen åt det håll som den rådande utvecklingstendensen pekar. Att se varje sak for
sig, att känna sig obunden av gamla
dogmer och folja det sunda fornuftcts
tillämpning i alla frågor – denna dygd
kan ibland bli forsvar for hållningslöshet.
.’är blir det möjligt, frågar han, for en
pragmatiker att vara pragmatiker på villkor motsatta dc tidigare? Det vill säga att
förutsätta en minskning av den offentliga
sektorn, att inte varje gång vara bunden
att motivera exakt hur olika saker skall
minska utan kunna se varje sak for sig och
i efterhand justera eventuella felaktigheter
i neddragningen av den statliga och kommunala verksamheten.
Westholm tar också upp det forhållandet att dagens skattesystem leder till att
även högt produktiva, och därför högt avlönade, personer ägnar sig åt saker som dc
vid ett lägre skattetryck hade låtit andra
utfara åt sig. Antag att det ginge, skriver
han, att plocka ut dc tusen största insatserna inom forskning och foretagsamhct i
S\ crigc under 1900-talct och spela upp
denna epok igen, men att dc särpräglade
begåvningarna som varit framstegens
spjutspetsar minskade sin effektiva arbetstid med kanske en tredjedel och istället
ägnade den åt sådant som det går att få
andra att utfora mot betalning. Skullc då
inte dagens välstånd var mycket lägre, frå-
gar han.
Westholm påpekar också att i dc kompromisser som gett stadga åt demokratiska
stater ingår bland annat avvägningen mellan vilka beslut som skall fattas på politisk
väg och vilka som skall fattas av enskilda
individer i frivillig samverkan tillsammans
med andra med hjälp av kontraktsrättcn. l
en mycket läsvärd artikel i SAF-tidningen
nr 5 1981 har Carl-Johan Westholm på ett
elegant sätt utvecklat motsättningen mellan det genompolitiserade samhället och
det samhälle i vilket medborgarna ges
stort utrymme att själva fatta sina beslut. l
sitt kapitel i boken sammanfattade han
saken så här: ”För att vända utvecklingen
mot det genompolitiserade samhället fordras en omställning hos den allmänna opinionen i tankar om och syn på politiken,
en omställning som är den största sedan
den allmänna och lika rösträtten infOrdcs.
För att bevara en fungerande demokrati
måste majoritetsprincipens tillämpning
begränsas. Den totala demokratin är totalitär. Var gränsen skall dras kan inte en
gång for alla fastslås. Men att det finns en
gräns är en insikt som måste vinna allmän
spridning.”
”Politikens seger och kris” innehåller
också inlägg av professor Torgny T Segerstcdt, Patrik Engcllau, Erik Dahmcn, Gö-
ran Skogh, Stig Strömholm, Hans L Zetterberg, Lars Gustafsson, Leif Lewin samt
en sammanfattning gjord av Johan
Hjcrtqvist.
Professor Erik Dahmcn hävdar att det
privatkapitalistiska inslaget i den svenska
blandekonomin inte längre fungerar produktionsökande som tidigare utan att det
294
får den skull har ersatts av ett alternativt,
eventuellt bärkraftigt ekonomiskt system.
Vi sitter med andra ord nu föga komfortabelt på en sviktande och därtill ej så litet
maskstungen bräda mellan två stolar,
skriver han. Man kan givetvis fcirutsä tta
att professor Dahmcn skulle fåredra en
återgång till en mer kapitalistisk ekonomi.
Hans inlägg innehåller dock inte någon
flammande appell får en utveckling i denna riktning. Han nöjer sig med att konstatera att han inte vågar sig på att fårutse
hur människor kommer att reagera och
agera i en framtid då dc till äventyrs vet
och fårstår mera än dc hittills gjort.
Sifo-chcfen Hans Zetterberg skriver att
en liberal rättsstat fylld med nykonscrvativ politik är allmänborgerlighetens vision
får Sverige 1980. Det borgerliga parti som
inkorporerar mest av denna vision har givetvis chansen att få mest av de borgerliga
väljarna, kanske till och med tränga ut
eller absorbera de övriga borgerliga partierna, tror han. Mer tvivelaktig är hans
förmodan att dc nykonservativa idcerna
förmodligen är så attraktiva i dagens opinionsklimat att även en socialdemokratisk
regering skulle drivas att fåra en politik
med påtagligt nykonscrvativa inslag.
l sin sammanfattning skriver Johan
Hjcrtqvist att samhällsdebatten i det begynnande 80-talet präglas av en tilltagande olust. Han kan inte komma på nå-
got uttryck som klarare sammanfattar dc
olika tendenser som han finner märkbara
– ett slags håglöshet, ett främlingskap infår såväl den faktiska som skenbara maktkamp mellan politiker, löntagarorganisationer och arbetsgivare som kommer allt
klarare till uttryck. Han hänvisar till Åke
Sparrings ..fråga om egentligen så mycket
har hänt. Ar det inte bara så att fyra svaga
regeringar sedan 1973 i kombination med
akuta svårigheter får våra basindustrier
och en tiodubblad oljenota fått oss att se
allt i svart?
Johan Hjcrtqvist tar också upp det politiska ointresset och det växande politikerföraktet. Han varnar får vad som kan inträffa om och när det visar sig att en regering saknar förmåga att genomfåra de
grundläggande fårändringar som är nödvändiga – inte primärt får att tillgodose
valprogram eller regeringsmanifest utan
får att fårändringarna helt enkelt måste
till: budgetunderskottet måste minskas,
handelsbalansen måste förbättras, lönsamheten inom industrin måste tillåtas
öka. Annars är välfärdssamhället Sverige
snart ett minne blott.
”Politikens seger och kris” innehåller
artiklar på en rad viktiga områden, dc flesta av mycket hög klass. Här har endast
innehållet i några kunnat antydas. I en tid
av ekonomiska svårigheter, hotande fondsocialism, en splittrad borgerlighet, en besviken borgerlig väljarkår och då en socialdemokrati åter kan komma till makten for
flera år framåt måste dc icke-socialistiska
ideologiska tankarna slipas. Detta får att
både argumenten och övertygelsen kommer att behövas den dag som den annalkande fondsocialismen måste förhindras.
Som ett inslag i fårberedelserna får detta
kommande harmageddan är läsningen av
”Politikens seger och kris” ingen bortkastad tid.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner