Print Friendly

Rolf Englund; Fonderna och Public choice

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Litteratur
ROLF ENGLUND:
Fonderna och Public Choice
Om institutionernas betydelse för ekonomins
funktionssätt skriver civilekonom Peter Stein
i skriften ”Marknadsekonomin i fondsamhället”. Prissystemet kan utan central dirigering
samordna de enskilda individernas verksamheter och åstadkomma ett gott totalresultat.
En marknadsekonomi kan rubriceras som en
koordinerad men oplanerad process så till
vida att utvecklingen inte följer några på förhand av någon central myndighet uppställda
direktiv. De resultat som uppstår behöver
inte heller stå i samklang med de ekonomiska
aktörernas ursprungliga intentioner och är
inte heller beroende av enskilda individers
förutfattade uppfattningar om i vilken riktning utvecklingen bör gå eller inte bör gå.
Inte heller är det någon uttryckligt god vilja
hos de inblandade ekonomiska beslutsfattarna att främja det ”allmännas bästa” som gör
att det frivilliga systemet leder till goda resultat. De ekonomiska aktörerna är i första hand
ute efter att se till sina egna intressen.
Det finns ingenting som säger att enskilda
individers särintressen i sig nödvändigtvis behöver sammanfalla med allmänhetens intressen. Att de enskilda individernas särintressen
i en marknadsekonomi sammanfaller med allmänhetens intresse beror på att det finns ett
sanktionssystem som tvingar individerna,
med eller mot deras vilja, att tillgodose allmänhetens intressen på samma gång som de
söker tillgodose sina egna. Det är detta inbyggda sanktionssystem som garanterar
marknadsekonomins för samhället i stort positiva effekter – den osynliga handen.
Den så kallade Public Choice-skolan forskar i det tvärvetenskapliga området mellan
nationalekonomi och statskunskap. Dessa
ekonomer utgår från att de enskilda individerna i de flesta olika sammanhang fungerar
på i stort sett likartat sätt: De försöker först
tillgodose sina egna intressen.
Public Choice-ekonomernas synsätt skiljer
sig, skriver Peter Stein, således från den
keynesianska föreställningsvärlden, där individer som verkar på den privata sektorn visserligen förutsätts sträva efter att främja sina
egna intressen, men där det offentliga beu•
tas som något slags upplyst despot, vilkta
höjd över alla taktiska och egoistiska in
sen och väl informerad om alla medbor
önskemål söker korrigera marknadsek
mins brister och främja det ”allmbästa”. Public Choice-ekonomerna
även dem som verkar offentligt som ~r·•rt•v-•
vilka främst strävar efter att tillgodose
egna intressen.
Det viktiga är inte huruvida LO/SAP
sig vilja bevara marknadsekonomin
Den ekonomiska historien uppvisar
många exempel på att utvecklingen, till
av en förändring av de institutionella
lerna, blivit en helt annan än den
gen tänkta.
En marknadsekonomi bevaras inte
att någon säger sig vilja bevara den,
Stein. Ingen har ”konstruerat”
ekonomin; ingen kan heller
fortbestånd. Hayek konstaterar att
institutioner inte uppstod genom
planläggning eller därför att människor
såg de fördelar som de skulle föra med
De uppstod ur en kontinuerlig historisk
cess. Det var när människor blivit
om dessa institutioners fördelar som
började formulera teorier för dem och
söka hur ett fritt samhälle fungerade.
Smith uppfann inte eller konstruerade
nadsekonomin. Han observerade att en
nomi kunde fungera tillfredsställande
central dirigering och sökte utifrån
servationer förklara hur en sådan
fungerade. I sista hand vilar hP1J~r,onrt•t
marknadsekonomi (och ett
att det finns en vilja hos en nvPrv·~o,,n,..
av befolkningen att bevara den
svarande kunskap om på vilka
sådant samhälle vilar. Dessa
görs av institutionerna fri f(‘)reltag~sam.het,:
vat ägande och avtalsfrihet.
Peter Stein applicerar på ett
Public Choice-skolans synsätt och
hur fonderna därför är oförenliga med
nadsekonomi.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner