Print Friendly

Robert L. Wolkoff; Känslan för moral

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ROBERT L. WOLKOFF:
KÄNSLAN FÖR MORAL
F
ör en tid sedan drabbades Los
Angeles av det värsta upploppet
i mannaminne. StatsvetarenJames Q. Wilson noterade d<\ att
alla de intervjuade huliganerna försökte
ge en ”rimlig” moralisk förklaring till sitt
beteende. Detta överensstämmer med
Wilsons tes att ”Om det finns mgon sannerligen universell moralisk princip, är
det att varje samhälle, utan undantag,
känner sig förpliktat att ha – och att <\beropa – moraliska principer.”
Det är denna tes som Wilson utvecklar i sin bok The Moral Sense, en imponerande sammanfattning av omfattande
forskning och filosofisk insikt som med
rätta har jämförts med David Hume och
Adam Smith.
Inte Hittas
Antropologernas sökande efter uruversella moralkänslor har enligt Wilson varit
missriktat. De har sökt universella regler,
snarare än universella ”dispositions” (ungefär, ”benägenheter”). Universella regler kan inte hittas, ty sälskaplighet (som
härstammar fcln förbillandet mellan föräldrar och barn) konkurrerar med andra
I11e Moral Sense avJames Q Wilson. Free Press, New
York 1993.
universella verkligheter: Ambition,
glupskhet, fafånga och grupplojalitet. Det
bästa man kan göra är att komma fram till
en viss vägledning, inte fasta regler, beträffande olika moraliska val.
S<\dan vägledning finns överallt, eftersom det grundläggande enligt Wilson –
familjen- finns överallt.
Naturliga moralkänslor
Naturliga moralkänslor är, anser han,
viss m<\n inbyggda, och uppsclr otvingat i
”de vardagliga intimiteterna i familjelivet: Föräldrarnas, särskilt mödrarnas, kärlek för barnen, och barnens önskan att
behaga föräldrarna.” Moralkänslor- empati, rättvisa, självbehärskning och samvete – skapas i familjen och förs sedan
över till andra förhillanden i den m<\n
dessa identifieras med familjen. Barn är
”intuitiva moralister”, men deras sätt att
bedöma moralfrågor påverkas av deras
omständigheter, exempelvis kön och
kultur.
•)
Kräver gränser
Även konflikt är ett tecken på moralkänsla, ty det ger uttryck för människans
sociala natur. Lojalitet kräver gränser.
Partikularism är oumbärlig om människans ”naturliga sällskaplighet skall kunna
204 SVENSK TJDSKRI FT
utvecklas”. ”Vi” innebär emellertid
oundvikligen ”de”. Verkligen osociala
människor skulle inte delta i ”sanslöst
våld”. Inte heller skulle de delta i ”sanslöst samarbete”. Att så mycket omoraliskt
beteende äger rum, betyder inte att
moralkänslor är svaga eller saknas. De är
dock i konflikt sinsemellan, i konflikt
med egenintresse, och i konflikt med
yttre faktorer.
Viktigaste uppgiften
Det är alltså inte så att människan saknar
moralkänsla. Den finns, men ”ofta når
den inte långt, och dess påverkan är inte
alltid_klar”. Att utvidga denna påverkan
är politikens viktigaste uppgift. Det
märkliga, enligt Wilson, är just att denna
sensibilitet har utvidgats så mycket! Det
är märkligt att man exempelvis hävdar att
alla är lika. Det är ännu märkligare att
man faktiskt försöker agera därefter. Om
vi blir förtvivlade över den ena eller andra massakern, är själva vår förtvivlan ett
tecken på hur djupt rotad vår moralkänsla har blivit.
Modem glorifiering
Jämlikhet för alla är en unik, ny och nästan onaturlig ide. Dess frammarsch har
varit ”den mest anmärkningsvärda förändringen i mänsklighetens moraliska
historia.” ”Frihet” är på liknande sätt ett
märkligt begrepp. Tidigare betraktades
det som liktydligt med självständighet.
Enligt statsvetaren Orlando Fatterson är
den moderna glorifieringen av personlig
frihet ”den västerländska civilisationens
ädlaste bemödande. . . ett värderingskomplex som inte bara saknar motstycke
i någon annan kultur, utan också, i dess
djuphet och kraft, är överlägset något
annat av mänskligheten föreställt värderingskomplex.”
Västerländska begrepp
Det är just individualismen som leder till
universalism, därför att ”om alla enskilda
individer är moraliskt likställda, då är alla
folk moraliskt likställda.” Det är dessutom just i väst som dessa ideer har främjats. Varförjust här? Wilson söker svaret i
familjens historia. Så länge det var klanen
som dominerade, var individuell valfrihet
utesluten. Kyrkans kamp mot klanen skapade en ny sorts familj, där ”medgivande” var nödvändigt- först för äktenskapet, och sedan inom äktenskapet. Det
är från antagandet att människan själv far
bestämma över sina livsviikor som kampen mot slaveriet, kvinnokampen, kampen för mänskliga rättigheter (alla unikt
Västerländska begrepp) härstammar.
Tvångskonverteringar
Wilsons insikter kräver ofta en radikal
omvärdering av vårt historiska perspektiv. Ett slående exempel är hans diskussion om kyrkans tvångskonverteringar.
Medan dessa idag med rätta betraktas
med avsky, innebar de i själva verket en
unik positiv människosyn! ”Vildingarna”
betraktades faktiskt som människor, inte
som omänskliga varelser som endast
kunde vara slavar (eller värre, offer för
folkmord). Det var därför kyrkan var
SVENSK TIDSKRIFT 205
tvungen att ”rädda dem”.
Den västerländska utvecklingen ledde
under upplysningstiden till den raffinerade viktorianska moralen, vilken i sin
tur befriade de intellektuella for mer
djärva foretag: Utvecklingen av personliga formågor. Deras utgångspunkt var
emellertid att ”familjemoralen” var en
självklarhet, som inte behövde främjas eller ens fOrsvaras: ”Man kunde ta konsekvensen av det starka familjelivet –
”gentlemanly conduct”- for givet och
sätta i gång med uppgiften att befria individer från inskränkande konventioner,
trångsynt religon och politisk vilseledning.”
Nya regler
Detta var dock en upplåning av moraliskt
kapital, som man ” inte var medveten om
under 1700-talet, började oroa sig for
under 1800-talet, och upptäckte att man
inte kunde betala av på 1900-talet.” Det
är ju inte ideologier i sig som håller människor i schack. Det är snarare ”en hel
livstids instinkter och vanor, grundade i
naturen, odlade i familjen, forstärkta av
samhället.” Problemet är att intellektuella
per definiation ifrågasätter reglerna, inklusive de regler som växte ur, och som i
sin tur forstärkte, ovannämnda ”instinkter och vanor”. De tvingades söka nya
regler i tankesystem, snarare än livsvanor.
”Mänsklighetens historia är beströdd
med dessa systems spillror, tyst vittnesbörd om de~ upplysta okunnighet som
rådde över deras konstruktioner:
Nihilismen, marxismen, hedonismen,
konstnärlig njutningslystnad. System
kollapsar snabbare, och med mer
”collateral damage”, än vanor; vanor har
varat i århundraden, och har överlevt
även de mest fortryckande regimer som
etablerades på de mest ”upplysta” principer.
Universell moralkänsla
Modern filosofi ville ersätta pliktkänslan
med valfrihet – i moraliska termer, att
välja bland värderingar. Psykologi ville
befria oss från hämningar. Marxismen
ansåg att människan kunde välja att avstå
från egenintresse, att samarbeta utan
kompensation, att foredra jämlikhet över
rättvisa. Då människan ”svek”, skapades
gulagen. Den kulturella relativismen och
utilitarismen (vars antagande är att alla
”fordelar” är likvärdiga) trotsar också den
universella moralkänslan. Så också den
”öppna familjen”, där äktenskap endast
är en av många ”valmöjligheter.”
”Bara de som kände sig tvungna att
konstruera ett samhälle ur teorier kunde
hitta på iden att autonoma individer far
välja precis allt.” Människan, påpekar
Wilson, existerar aldrig i något abstrakt
”naturtillstånd”, utan fods i stället i ett
socialt forhållande utan vilket hon inte
kunde överleva.
Öde ö
I ett tankeexperiment frågar Wilson hur
ett samhälle skulle se ut om det enbart
bestod av människor som berövades alla
sociala erfarenheter och strandsattes på en
öde ö. Som ett hobbesianskt ”Flugornas
206 SveNsK TiosKRIFT
Herre” -samhälle? Ja, kanske, om det
bara fanns tonåriga pojkar där. Om de var
vanliga män och kvinnor, däremot,
skulle de snabbt göra en replik av ett
samhälle som vårt: Barn, familj, ansvar,
lojalitet. Moral.
Familjen har dock två olika inriktningar. Den ena betonar självbehärskning
och ansvarstagande. Den andra medkänslor och självhävdelse. Den forsta kan
kritiseras fcir hyckleri och småaktighet,
den andra for självvåldighet, politisk radikalism, och ”counter cultural” livsstilar.
Dessa olika inriktningar har en direkt på-
verkan på samhället.
Främja medkänslor
Det positiva med den västerländska
familjestrukturen är att den hjälper en att
undvika grymhet och fördomar, stödjer
mänsklig dignitet, och främjar medkänslor. Priset har emellertid varit minskad känsla for plikt och heder, och minskad självbehärskning. Dessa forhållanden
kommer till uttryck i den västerländska
Wilsons förklaring på denna dynamik
säger oss något om kulturkonflikten mellan väst, med dess betoning på rättigheter, och öst, som prioriterar ansvar gentemot kollektivet. Den belyser också de
krafter som vill undergräva ”den lilla
världen”, familjen och de andra ”småskaliga” institutioner som motverkar alienationen i massamhället.
Ointressant läroplan
Familjen är inte, hävdar Wilson, en sammanslutning av självständiga människor.
Den är snarare en oersättlig mänsklig förpliktelse for att möjliggöra uppfostran av
moraliska barn. Samhället kan inte göra
det som familjen inte gör. Skolan kan exempelvis bara forstärka familjens värderingar genom att belöna ansvar, plikt,
rättvisa och långsiktlighet. I detta sammanhang, är själva innehållet i läroplanen
tämligen ointressant.
Valfrihet är givetvis underbar. Wilson
poängterar emellertid att dess utgångspunkt är en värld som redan har organidemokratin, vilken rättvisa har serats och definierats med hjälp av vissa
omdefinierats som ”tillgodoseendet av
var och ens intresse”. Betoningen på individen, rättigheter och relativ moral, leder till en samhällsordning där forhållandet mellan staten och individen uteslutande består av valmöjligheter, överenskommelser, och ”entitlements”
intuitivt underförstådda antagande. Ett
sainhälle som, genom lojalitet och ömsesidiga förpliktelser, kan utveckla den moraliska känslan till den grad att det kan
stödja valfrihet, tar århundraden att skapa
-och endast ett par generationer att forstöra
SVENSK TIDSKRIFT 207

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner