Revolutionären på Blasieholmen


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

tämningen var tryckt på
SAF maJ 1989.
Cigarröken steg upp
mot direktionsmatsalens
tak, och under röken
rynkades pannor. Vad vill han
egentligen, den nye ordforanden?
Valberedningen, under Curt
Nicolins ledning, hade nominerat
dåvarande VDn for PLM, UlfLaurin.
Snacket gick bakom stängda dörrar i
det traditionstyngda huset på
Blasieholmen. Han lät revolutionär,
den moderate näringlivsmannen från
Malmö. Skulle verkligen SAF forbli
vad det varit?
Svaret, sju år senare, är nej. När
Ulf Laurin klev upp på den lilla
scenen i Hasselbackens matsal, den
23 maJ år, strax efter att
stämmorniddagens efterrätt serverats,
och tackade for sig, lämnade han en
GUNNAR FRÖROTH:
Revolutionären på
Biasieholmen
modernt SAF efter sig.
Maj 1989 var en annan värld.
Högkonjunktur i Väst, vacklande
diktatur i Öst och sen timma i den
svenska guldruschen. enstaka
kretsar hade man börjat ana vad som
väntade av omställningar.
näringslivet fanns insikten att
inflation och lönebildning var
fundamentalt fel, och effekterna av
den senaste devalveringen hade ebbat
ut. Bara en extremt gynnsam och
lång, internationell högkonjunktur
hade räddat den svenska
exportindustrin. Ute i Europa var
Inre Marknaden projektet for dagen,
och svenska storforetagare insåg att
Sverige på något vis måste ta tillgång
till EGs marknad. Tiderna var sådana
att det krävdes en ny, kraftfull
opinionsbildning for den nya tidens
krav, och SAF är den enda
Entre Laurin. Den forsta tiden
agerade han närmast som arbetande
styrelseordforande, delvis på grund
av att han ville bryta med den
tidigare ledningens linjer. Det fanns
forändringsmotstånd huset.
fomyelsearbetet, både det yttre och
det inre, fick dock Laurin gott stöd
av de ledningspersoner som tillträdde
nästan samtidigt som han själv,
framfor allt VD Göran Tunhammar
och informationsdirektören Janerik
Larsson.
Laurin talade klarspråk, SAF gav
intryck av att vara en myndighet,
”med stärkkragar” och ”nigande
damer i korridorerna”, for att
använda Ulfs egna ord. I juni/juli
1989 infordes anställningsstopp.
SAF-huset hade då 520 9änstemän.
Idag är vi 31Okvar. Medlemsavgiften
har under sarnnu år minskat från
helt ny organisation bakom sig. Han organisation i Sverige som har 0,41 procent av lönesumman till 0,14
lämnar ett vitaliserat, bantat och
GUNNAR. FR.ÖR.OTH är verksam vid
SAF:s ir1jormationsavdelning.
resurser nog att klara av stora
opinionsbildande insatser, och som
skulle kunna tänkas driva
näringslivets frågor.
SVENSK TIDSKRIFT
procent. För ett foretag med 500
anställda betyder det över 230.000
kronor i minskade avgifter. .. Det var
snart fårdigrökt i direktionsmatsalen,
47
som istället blev gästmatsal, och
stämmorniddagen blev stämmolunch. Med Ulf Laurin kom en
kulturrevolution till SAF.
Respektlös stil
Han är stor och alltid välskräddad ner
i minsta detalj. Han personifierar den
klassiska företagsledaren, reservofficer
och utbildad vid Handelshögskolan.
Samtidigt har han en öppen och
avväpnande stil, epitet som reko och
jäkla bra fastnar på honom. Han har
en charmigt respektlös stil som är
alltfor sällsynt i Sverige. Som när han
talade på en näringslivsdag någonstans i Sverige, jag har glömt var, och
kommer in på arbetsrätten. ”Man
borde avskaffa hälften av alla lagar
och regler inom arbetsrätten”. Kort
tankepaus. ”Vilken hälft spelar ingen
roll”.
48
Under Laurins demokratin även fortsatt mtid har SAF bru- korporerar LO i statsmakten v1a
tit med den
svenska modelpartistrukturen är ett problem som vi
fortfarande lever med. Det är numera
len. I februari även ett problem for social- 1990 tog SAFs demokratin.
styrelse beslut att
löner och direkta
anställningsvillkor bara kan
Nästa stora satsning blev EGkampanjen. SAFs styrelse hade 1988
konstaterat att ett EG-medlemskap
var det enda rimliga på sikt. EESforhandlas på avtalet framstod redan i sin linda som
fö rb u n d sn iv å . otillräckligt och instabilt. 1989 gick
Det var ett helt SAF ut i sin forsta affisch- och
nödvändigt bes- annonskampanj for EG, och
lut, for att på sikt skolinformationen riktades in mot
komma bort från EG-information. Den unga generaden inflations- tionen var den mest EG-positiva.
drivande tre- Resten är historia. Klart är att utan
stegsraket som vi
levt med under decennier: forst
centrala avtal som lade golven, sedan
branschvisa tillägg, och till sist lokala
påslag ute på företaget. Centrala avtal
höll aldrig, och löneglidningen har
varit en viktig faktor i den urholkade
svenska konkurrensakraften. Än idag,
sex år senare, kämpar vi med fackets
ofom1åga att inse var lönebildningen
hör hemma: nere på företagen. Men
tiden och arbetsmarknadens krafter
verkar fOr decentralisering.
På styrelsen den 24 januari 1991,
fattades nästa historiska beslut. SAF
skulle ensidigt avveckla sin representation i de beslutande myndighetsstyrelserna. Vid årsskiftet 1991/92
var de sista representanterna ute.
Därmed foll det korporativa systemet, och regeringen fick utforma nya
principer for tillsättning av
myndighetsstyrelser. Att socialSVENSK TID S KRIFT
SAFs insatser hade det inte blivit ett
ja i folkomröstningen.
Fortsatt modernisering
SAF har under Ulf Laurins år vid
rodret närmat sig verkligheten, lärt
sig lyssna på småforetagen och arbeta
utåtriktat. Det var ingen slump att de
flesta tacktalen den där majkvällen på
Hasselbacken kom från små-
företagare. Och moderniseringen av
SAF fortsätter. Det enda som återgått
till det gamla är just stämmomiddagen.
Ulf då? Rykten säger att han är på
väg till Europa, och då inte bara i
egenskap av Europeiska Golfforbundets ordförande, utan till något
tungt uppdrag inom EU, for Europeiska arbetsgivarnas räkning. Vi kan
bara hålla tummarna. I Bryssel finns
många korridorer att tömma och
många kommitteer att slakta.