Print Friendly

Repliker & brev

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

skattebetalarnas
förening har fel
fokus
l förra utgåvan av Svensk
Tidskrift belyser Jonas Hellman och Anders Hultin problematiken kring Skattebete minst på de otaliga skrift- kan inte heller vara prioriteväxlingar föreningens VD rat att ordna kombinerad
Björn Tarras-Wahlberg hade studie- och semesterresa
med företrädare för olika till något skatteparadis för
partier. Var det inte social- medlemmarna i föreningens
demokraten Lars Hedfors ”guldklubb”. De medlemmar
som ljugit om någon plane- som vill öppna konton på en
rad skattehöjning så var det offshore bank bör lösa det
talarnas förening och dess Bo Lundgren som var upp- utanför ramen för föreningprioriteringar. l ledaren kon- rörd över något uttalande. en. Denna typ av aktiviteter
stateras att Skattebetalar- är i grund och botten helt
nas förening i vissa stycken Under den borgerliga re- fel. Det är inte med dessa
gjort både viktiga och för- geringsperioden var det en- aktiviteter man skapar sig
tjänstfulla insatser mot fas- kelt att agera för förening- trovärdighet som avsändare
tighetsbeskattningen men en. Man fick uppmärksam- av skattesänkarbudskap för Björn Tarras-Wahlberg samatt det finns viktig kritik att het för vad man än gjorde. drabbade medborgare. Hade lat sina vänner och bekanta
rikta mot andra delar eller Klagades det på regeringen namnet varit höginkomstta- eller bara sådana individer
snarare avsaknaden av an- var det ”poppis” i media garnas eller skattesmitar- som han vill frottera sig
nan verksamhet. Ledarens och kunde man nita fast so- nas förening hade verksam- med. SJ-chefen Stig Larsviktiga poäng är emellertid cialdemokraterna vid någon heten varit rätt. Men då ha- son är säkert en förträfflig
att skattebetalarna helt el- ny planerad skattehöjning de också grundarnas inten- man men jag har inte uppler delvis missuppfattat sitt så var det tacksamt för me- tioner varit annorlunda. fattat att han direkt står på
uppdrag. För jag antar att dia att haka på . Att det var Syftet med föreningen är en- barrikaden och kräver lägre
föreningen missuppfattat enklare för skattebetalarna ligt grundarna (Familjen skatter för vare sig företag
och inte misslyckats med då har att göra med framför- Wallenberg med dåvarande eller privatpersoner. Det
uppdraget att bilda opinion allt två saker. För det första vice häradshövding Marcus samma kan sägas om majomot skattehöjningar. var fienden enkel att identi- Wallenberg i spetsen) att riteten av styrelsen. Detta
fiera och för det andra var motverka ett ökat offentligt möjligen undantaget Cecilia
Under perioden juli 1993 socialdemokraternas plane- utgiftstryck samt höjda Stegö Chile och Patrik
till september 1994 var jag rade skattehöjningar för låg- skatter. Enkla saker som är Engellau. Självklart borde
verksam som informations- och medelinkomsttagare så svåra att missförstå om styrelsen fungera som amansvarig på Skattebetalar- höga att inte ens Björn man inte anstränger sig. bassadörer för föreningens
nas förening. Under min tid Tarras-Wahlberg kunde blun- åsikter och budskap i det
på föreningen hade jag det da för dem. Annars var han VD:s argument för dessa offentliga samtalet men så
höga nöjet att använda före- mest intresserad av skatte- aktiviteter har alltid varit att sker ej.
ningen som vapen i kriget höjningar som drabbade ho- de drar in pengar till den övmot de skattehöjningar som nom själv. riga verksamheten . Men ett Istället förekommer styden dåvarande socialdemo- problem som kommit på kö- relsen endast i undantagskratiska oppositionen var i Fokus har varit mer eller pet är att medlemsrotatio- fall i den offentliga debattull färd med att planera. mindre fel sett ur opinions- nen är hög. När man inte ten t ex när det är skandalSin tid i opposition utnyttja- bildningsperspektiv de se- behöver förmånerna behö- skriverier i Aftonbladet eller
de socialdemokraterna på naste 10 åren. Lejonparten ver man heller inte förening- Expressen. De båda tidningett föredömligt sätt. De mis- av föreningsledarens (VD:s) en. arna brukar återkommande
sade inte en enda möjlighet tid och uppmärksamhet har göra en styrelseredovisning
att hitta på skatter de skul- ägnats åt fel saker. Att skri- Ett annat avgörande pro- som brukar beskriva antalet
le införa eller höja så snart va samarbetsavtal med blem för föreningen är sty- ingående grevar, baroner,
makten var återtagen. På Statoil, Wasa Försäkringar relsesammansättningen. friherrar och direktörer samt
den tiden var föreningens eller andra typer av försäk- För det första är den på tok styrelsens modesta medellista på skattehöjare diger. ringsbolag som erbjuder för stor vilket leder till inak- inkomst om 975.000 sek/-
Skattehöjare, oavsett parti- skattemjuka lösningar på tivitet och för det andra sak- år. Denna typ av läsningen
färg, var genuina fiender till varma kanalöar är inte hu- nas medlemsförankring. är allt annat än uppmunföreningen. Det märktes in- vuduppgiften för VD. Det Som det ser ut i dag har trande och skulle lätt kunna
4 SVENSK TIDSKRIFT
undvikas om man rekryterade styrelsemedlemmar utifrån striktare kompetenskrav och dessutom ställde
krav på aktivt agerande. l
rättvisans namn bör dock
påpekas att de båda tidningarnas invändningar
kring titlar och inkomster är
ovidkommande. Problemet
kvarstår dock då skriverierna inte skapar trovärdighet
åt budskap om lägre skatter för
14.000
uppåt.
de som tjänar
sekjmånad och
Föreningen med sin breda medlemsbas är en perfekt plattform från vi lken en
skatterevolt skulle kunna
starta. Resurserna i form
av kompetens och medel
finns. Sedan länge håller
sig föreningen med skickliga utredare och ekonomer
som alla skulle kunna utnyttjas effektivare i rent
folkbildande syfte. Men
också som företrädare för
radikala åtgärder mot arbetslöshet skapade av alltför höga skatter.
Sedan gäller det att skapa en långsiktig strategi
och planera aktiviteter på
ett sätt som gör att föreningen bygger upp ett förtroendekapital i media och
bland opinionsbildare.
Föreningen kan inte fortsätta som en skadeskjuten
kverulansfågel åt något enstaka borgerligt parti. Det
som sannolikt är bäst för
skattefrågan och föreningen är om grundarna tar tag
i föreningen och kräver resultat. Det skulle inte heller skada om Björn TarrasWahlberg efter drygt tolv år
som VD fick nya arbetsuppgifter. Det skulle säkerligen
leda till en väsentlig vitalisering. Björn har gjort
många förtjänstfulla insatser och jag uppskattar honom som vän men förnyelse är alltid nödvändigt.
David Fält
miljödimension som lockar
och entusiasmerar inte
minst de yngre; Det menar
jag att både miljön och borgerligheten skulle vinna på.
Min tes är f ö att en decentraliserad marknadsmässig
miljövision ligger där i princip redo att exploateras.
Stockholm Miljön har aldrig mått
Framtidsvision
eller domedagsprofetia?
Markus Uvell är i SvT 6/96
kritisk till moderata ungdomsförbundets fokusering
på miljöfrågan . Jag skall
genast erkänna att jag inte
vet något om MUF:s miljö-
program, men min avsikt är
heller inte att diskutera
det. Vad jag däremot tycker
är viktigt att ta upp är
Uvells oengagerade och
svepande inlägg. Jag håller
med Uvell om att det inte
finns någon anledning att
måla upp en utvecklingshämmad dystopi. Men menar Uvell att utvecklandet
av en liberal miljövision är
så oväsentligt att man kan
nöja sig med oprecisa argument och innehållslösa fraser?
Jag menar att det är
djupt otillfredsställande att
miljödebatten inte har vidgats från att endast handla
om centralstyrda miljöpolitiska ingrepp. Desto angelägnare att utveckla ett
slagkraftigt alternativ och
komplement . En liberal
framtidsvision med en klar
bättre, säger Uvell. Ett fullständigt innehållslöst på-
stående. l vi lka avseenden? Bättre än när och
hur?
l motsats till Uvell tänker
jag ge några exempel på
vad jag åsyftar. Det handlar
om ökade halter av tungmetaller i biosystemet, minskad biodiversitet, försämrad kvalitet på mänsklig
sperma, en oroande ökning
av växthusgaser i atmosfä-
ren under hela 1900-talet,
för att ta några exempel.
Miljöstörningar i form av
externa effekter klarar inte
en marknad av att hantera.
För att möta detta, särskilt
på lokal nivå, har miljöavgifter visat sig användbara.
Nu är mi ljön global och
enormt komplex, häri ligger
den stora utmaningen (och
även den stora möjligheten). Ett globalt och komplext system kan omöjligt
centralstyras.
Vad som känns glädjande
är att det finns flera områ-
den där ett liberalt perspektiv skulle kunna få en
annars statisk miljöpolitik,
vars mest visionära grepp
är att använda miljöavgifter
för att kompensera för de
externa effekterna, att vitaSVENS K TI DS KR IFT
liseras och på nytt ta fart.
Miljön måste få ett pris.
Totalt minskad resursåtgång ger minskad miljöbelastning och är miljömässigt lika viktigt som att styra resurserna mot miljövänliga alternativ med hjälp av
miljöavgifter och lagar.
Denna utveckling behöver
institutionella förutsättningar som möjliggör och
gynnar flexibla anställnings- och företagsformer.
Men också ett utbildningssystem som skapar självständiga och handlingskraftiga individer.
På eftertrågesidan har
värderingsförändringar och
allt kunnigare och självmedvetna konsumenter insett sina möjligheter att på-
verka miljön. Denna decentraliserade miljöstyrning
skapas med avreglering
(exempelvis elmarknadens
avreglering som möjliggjort
val av elproducent och därmed val av elproduktionsform). och aktiv konkurrenslagstiftning. Vidare krävs
att institutioner byggs upp
som för konsumenterna
synliggör produkters och
tjänsters miljöinnehåll och
därmed underlättar deras
totala värdering av det de
står i begrepp att köpa . Det
kan vara olika typer av certifiering, miljöklassificering
(rating) mm.
Det finns således argument för en liberal offensiv
i miljödebatten . Det är därför hög tid för vissa att ta
upp huvudet ur passivitetens sand och möta miljön
och opinionen med en liberal proaktiv miljövision .
5
Skapandet av denna kan
för övrigt vara en viktig del i
ett slagkraftigt borgerligt
regeringsaltern ativ.
Erik Ling
Jägmästare
Institutionen för Skoglndustri-Marknad Studier
vid Sveriges
lantbruksuniversitet
Vi tror inte
på naivt
nyliberala
resonemang
Det är alltid värdefullt för
en statlig kommitte att få
synpunkter av de mest skiftande slag och Markus
Uvells synpunkter (SvT
2/ 97) kommer vi att ha användning av i vårt fortsatta
arbete.
Vi är dock lite ledsna
över att Uvell systematiskt
väljer att läsa in andemeningar som inte finns i vårt
betänkande. Det är naturligtvis upp till läsaren, även
om det omöjliggör en konstruktiv debatt. Nåväl , här
föUer några tankar och reflektioner på Din text .
l övergången till informationssamhället kan man
välja att låta utvecklingen
gå på, utan att reflektera
över vart den kommer att
gå. Eller, som vi föresprå-
kar, så kan man försöka
bestämma vart man vill att
utvecklingen ska leda. Vill
vi att alla människor ska ha
ett arbete kräver det att vi
formulerar målet för att
uppnå detta.
Ungdomens IT-råd tror att
demokratin går att vitaliseras avsevärt. Den genomgår en kris idag med lägre
och lägre förtroende som
följd. Vår tro på demokratin
betyder också att vi tror på
politiken. Vi tror inte på
naivt nyliberalt resonemang
om att var och en är sin
egen bäste dräng. Vi tror
att det politiskt går att skapa förutsättningar för ett
samhälle som tar tillvara
alla människors kreativitet
och entreprenörskap. Vi
tror att det behövs ett
starkt välfärdssamhälle för
att stödja alla människor i
samhället att utveckla det
de är duktiga på. Vi tror att
detta samhälle går att skapa i en demokratisk dialog
där alla medborgare i lan- ”Borgerlig
hemvist”
34 år
Från september 1960 till
och med valrörelsen 1994,
alltså i 34 år, har centerns
uttalade mål inför varje val
varit att åstadkomma borgerlig majoritet i riksdagen.
Hur det kommer att bl i inför
valet 1998 är väl ännu inte
helt klart. Sista ordet är
nog inte sagt i den frågan.
Mot denna faktiska bakgrund, riktigheten kan kontrolleras utan större ansträngning, ter sig borgarrådet Sten Nordins beskrivning av centern i Svensk
Tidskrifts förra nr inte helt
korrekt. Nordin vill göra gällande att centerns ”naturliga hemvist” skulle vara i
socialdemokratins grannskap. Så var det under
1930-talet och 1950-talet,
så långt har Nordin rätt,
och då grundades samarbetet på näringspolitiska affärsuppgörelser mellan
det deltar i formuleringen
Industrisamhället är un- av det samhälle de vill skajordbrukets utövare och socialdemokratin . Jordbrukets ekonom iska och fackliga organisationer var lika
involverade i detta samarbete som den politiska grenen , Bondeförbundet.
der avveckling, i alla fall pa. Efter koalitionens upplösom man räknar antalet ning uppstod ett nytt läge.
människor som arbetar in- Samhällsutveckling och Bondeförbundet bytte namn
om tillverknings- och livs- samhällsförändring är för och blev ett allmänborgermedelsindustrin. Det måste viktigt för att inte omfattas ligt centerparti . Det fick
alltså till nya områden och av politiken. Det trodde vi som logisk konsekvens att
nya tjänster inom befintliga var elementa för demokra- partiet började utmana soområden där människor tiskt sinnade individer i cialdemokraterna om den
kan arbeta. Det är det som Sverige. politiska makten . Centern
är grunden för informationssamhället.
6
Johan strid och socialdemokratin börjaLedamot
Ungdomens /T-råd
de tävla om samma väljare .
Det hade man inte gjort unSVENSK TIDSKR I FT
der ”bondeförbundstiden ”.
Inför valet 1960 gick
folkpartiets Bertil Ohlin och
centerns Gunnar Hedlund
ut med en gemensam manifestation som gjorde klart
att målet för deras partier
var att försätta socialdemokratin i minoritet och därmed öppna vägen för ett
maktskifte. Inför 1970 års
val, Gunnar Hedlunds sista
som parti ledare, förklarade
han att centerns mål var en
borgerlig trepartiregering
Det skulle dröja till 1976
innan det målet nåddes.
När Sten Nordin beskriver
vad som hände under perioden 1976-1982 slarvar han
återigen med historieskrivningen. Det skulle leda för
långt att redovisa de
många turer som omgav regeringskriserna 1978 och
1981, men en faktisk omständighet bör inte få fuskas undan. l varje skede av
dessa regeringskriser var
det klart uttalade målet för
Thorbjörn Fälldin att bevara
regeringsmakten inom det
borgerliga lägret. Det går
därför inte att stämpla centern som borgerligt opålitlig. Det var andra omständigheter som spelade in i
samband med regeringskriserna.
l Sten Nordins historieskrivning förefaller det som
om en regering utan moderater inte får kallas borgerlig. Det ger intryck av självöverskattning, eller kanske
är det en form av önsketänkande.
Carl-Erik Nilsson
F d chefredaktör
Norrte/je Tidning

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism