Print Friendly

René Andersson; Lärdomar från det verkliga Öst

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LÄRDOMAR FRÅN DET
VERKLIGA OsT
RENE ANDERSSON
Skall vi som nationfå fart på de välståndsbyggande krafterna måste vi studera dem där de
fungerar idag. För resten av Asien ärJapan föredömet man strävar efter; Europa och USA
kryper fram medan ekonomierna i Asien håller god maratontakt. Skal/ vi få upp farten
underlättar det om vi lär oss hurjapanerna bär sig åt. Medan vifokuserar oss på Bryssel kutar
de nämligen vidare i Tokyo.
K
ommunismen är död.
Länge leve kommurusmen!
OmSovjetväldetssönderfall och Rysslands interna plågor är
det slutliga beviset på kommunismens
inneboende destruktivitet är Japan det
lysande exemplet på motsatsen. Japan?
Kommunism? Är inteJapan det främsta
exemplet på kapitalismens välståndsbyggande krafter? Det beror lite på hur
man väljer att definiera kommunism
och kapitalism.
Utspritt ägande
Den klassiska definitionen säger att
kommunism är ett socialt system i vilket
produktionsmedlen ägs gemensamt av
folket, alltså ej staten eller samhället. I
RENE ANDERSSON är tidigare importchef på
Seibu, japa11s största varuhuskedja. Numera är ha11
verksam som japa11olog på Sveriges ambassad i Tokyo.
Japan finns det ytterst a foretag som ägs
av en eller ett fatal individer. Oftast är
det ett flertal stora institutioner, banker
och forsäkringsbolag, som var for sig
håller 2-8 procent av aktierna.
Försäkringsbolagen i sin tur ägs av
forsäkringstagarna, ofta runt 150 000
personer. Ägandet av produktionsmedlen är således väl spritt bland folket.
Även om det till stor del är indirekt blir
resultatet att det inte existerar en
samhällsklass av kapitalister intresserade
av att ”suga ut” det mervärde som
arbetarna producerat.
För kapitalismen gäller att individer
är fria att äga produktionsmedlen så att
de kan sträva efter att maximera sinvinst
och resursallokeringen optimerasvia den
information som överfors genom prismekanismen. Eftersom foretagen inte
ägs av individer finns det heller inget
tryck på roretagsledningarna att maxi- 434 SvENsK TIDSKRIFT
mera sin vinst. Japanska företag är vida
ökända för att prioritetra marknadsandelar på bekostnad av vinsten. Med
undantag för vissa delar av konsumentvarusektorn är prismekanismen i stort
satt ut funktion, stora delar av ~än?-
stesektorn kräver myndighetstillstånd
för att ändra priset, vare sig det är uppåt
eller nedåt. För insatsvaror i industrisektorn gäller långsiktiga leverantörskontrakt som således sällan återspeglar
fluktuationer i världsmarknadspris eller
alternativpris på substitutsvaror.
Japansk kapitalism
Västliga handelsförbindelsr har stångat
sina pannor blodiga i strävsamma försök
att öppna den japanska marknaden för
olika produkter. standardsvaret från
japansk sida är att en öppning skulle leda
till ”oreda på marknaden”. Det faktum
att en marknad definitionsmässigt är en
kontinuerligoredaharförjapanensamma
logiskamagnitudsomförbyråkraten som
fick höra att en persondator kunde
halveraarbetsbördan, varpå hanbeställde
två.
Världens bankir
Syftet är inte att utmålaJapan som något
slags smygkommunistiskt succe. Det är
att påvisa att den japanska versionen av
kapitalism inte nödvändigtvis är att
jämställa med Adam Smiths, David
Ricardos eller Alfred Marshalls visioner
och definitioner. På 40 år har den
japanska varianten av marknadsekonomin omvandlat ett fattigt land och en
nedgången nation till världens bankir.
En vällustigt puttrande tillväxtmotor
har medfört att japanerna i dag har råd
att vara världens främsta konsumenter
av lyxprodukter. Enär den svenska
motorn de senaste 20 åren har hackat
och varit svårstartad, saknat bränsle eller
gått på övervarv, kan det finnas en del
lärdomar att ta till sig. Det har man gjort
i Korea, Malaysien, Thailand, Singapore
och södra Kina. Under förutsättning att
nuvarande trender håller, skulle Korea
om mindre än 20 år ha större BNP per
kapita än Sverige. Vill vi uppnå den
tillväxt somskall försäkra oss omframtida
pensioner, hänsynsfull sjukvård, solid
utbildning och korta arbetsdagar i
kombination med långa semestrar, bör
vi också flytta vår fokusering från centrala Europa till östra Asien.
Omställningen är förvisso inte enkel.
Grundläggande gemensamma värderingarinomdenjudeo-kristnabegreppsvärlden medfår att vi har lättare att
jämföra oss med tyska och franska
bilarbetare än med japanska och koreanska. Eftersom det inte heller går
särskilt bra för bröderna i Wolfsburg,
Stuttgardt eller ens Milano behöver vi
inte heller känna oss misslyckade.
Emedan vi svävar i lycklig okunnighet
om hur pass bra det går för arbetarna i
SVENSK TIDSKRIFT 435
Toyota City, Hiroshima, Utsunomiya,
Pusan eller Taeguk så har vi heller ingen
högre målsättning att sträva efter. För att
kunna tillgodogöra oss kunskaper om
japanskochkoreanskproduktivitetkrävs
det inte att vi måste ta till oss den
buddistisk-konfucianska begreppsvärlden. Det räcker med att känna till några
av huvudingredienserna. Konsten är
nämligen att avdramatisera och demystifiera skillnaderna.
Det hierarkiska samhället
Konfucianismen bygger på samhällets
inneboende hierarki sådan den ger sig
uttryck i den minsta byggstenen,
familjen. Detta som kontrast till det
moderna Sverige därindividen är minsta
sociala enhet, och dennes krav på
samhället står i centrum. Yngre skall
respektera äldre somi sin turvisarvälvilja
och rättskaffenhet i sin skötsel av de
yngres leverne. Påjapanskamanifesteras
det i uttryck som Ninjo (ung. medmänsklig känsla) och Giri (ung. etisk
förpliktelse). Detta leder till en distinkt
hierarkisk struktur i samhällets olika
organisationer vare sig det gäller en
intresseorganisation, ettföretag, enskola
eller ett ministerium. En person kan
följaktligen ha varierande status i skilda
sammanslutningar, konsten att lyckas i
Japan hängersammanmedattinteblanda
ihop sina olika roller.
En strikt hierarkisk samhällsstruktur
som den japanska upplevs kvävande av
en svenskvanvidJantelagochjämlikhet.
Ett begrepp som tryckfrihet far t ex helt
andra dimensioner under konfucianskt
ideinflytande än det har i västvärlden.
En TV-producent for ett inflytelserikt
nyhetsprogram har tvingats avgå sedan
det framkommit att han inför valet till
parlamentet ijuli givit order attgestott
utrymme for de nya partibildningarnas
företrädare. Hans politiska ambition var
att bidra till att Liberal Demokraterna
(LDP) skulle bort från makten for forsta
gången på 38 år.Det faktum att det finns
fem andra kanaler att välja bland och att
TV-tittarna således själva har möjlighet
att bestämma sig for vilka nyheter de
önskar och på grundval av denna och
annan information bör vara kapabla att
avge sin röst på rationella grundersaknar
relevans. För japanen är det en väsentligare försyndelse att störa samhällsharmorun.
Omkonformism är konfucianismens
baksida är förmågan att slita for ett
gemensamt mål dess skinande framsida.
Enärallavetsinroll ochvadsomforväntas
av rollinnehavaren kan man undvika
sidospår, resan går måhända ej fort, men
spåret är åtminstone rakt. I neo-klassisk
nationalekonomi saknas teorier for
samhälleligt beteende, man antar helt
enkelt att det är rationellt, om icke blir
nämligen resursallokeringen inte optimal. Det säger sig självt att när olika
436 SVENSK T!DSKRIFT
krafterinom ett företag draråt skilda håll satsning på effektiv grundutbildning.
uppstår ett visst resursslöseri. Att olika Den andra skolan som betecknas
ideer stångas mot varandra bidrar till ett
bättre beslut, problemet uppstår först
när olika grupper har svårigheter att
underställa sig beslutet och strävar efter
andramål. Ijapanskaföretagförekommer
det en minst lika intensiv diskussion,
oftast meralångdragen, men närbeslutet
väl är klubbat, medför den konfucianska
hierarkin och strävan att uppfylla sin roll
inom denna att hela organisationen rör
sig i samma riktning. Uppkomsten av
dubbla budskap försvåras.
Olika syn påframgång
I takt med att den japanska framgången
kopierats i omkringliggande stater som
Korea, Thailand och Indonesien har
omvärldens intresse för dessa framgångar
ökat markant. Världsbanken har publicerat en 390 sidor djuplodande studie
med titeln The East Asian Miracle som
försöker ge en förklaring. Trots de
massiva resurserna och högtflygande
ambitionerlyckas banken inte riktigt nå
ända fram till mållinjen. Det berorpå att
det florerar två skolor på varsin sida det
akademiska slagfältet. Den första anser
att förklaringarna finns i traditionella
neo-klassiska teorier. Östra Asien har
lyckats nå vissa grundläggande mål: låg
inflation, stabilt regelsystem, massor av
inhemsk och utländsk konkurrens,
relativt oförvrängdapriser och enmassiv
revisionistisk, i betydelsen att grundläggande neo-klassiska teorier måste
revideras för att appliceras på de
östasiatiska ekonomierna, anser att den
statliga inblandningen och styrningen
av ekonomin bidragit till framgångarna.
Genom att introducera ”störningar” i
ekonomin har staten fungerat som
katalysator och accelererat tillväxten.
Slutsatsen blir att politikerna måste sluta
lovsjunga marknadskrafterna ochi stället
se till att briljanta byråkrater övertar
beslutanderätten. Ungefår som i kommurusmen.
Frågan uppstårdå varförbyråkraterna
i Kasumigaseki1 lyckades där deras
motsvarigheter i GOSPLAN tvingades
kapitulera. En avgörande skillnad
utkristalliseras snabbt. Det är närvaron
respektive frånvaron avideologiskkamp.
IMoskva handlade det om att överbevisa
världen om det egna systemets förträfflighet, den enda metod som stod till
buds under slutskedet var verklighetsförfalskning. I de östasiatiskastatema har
det aldrig handlat om en kamp mellan
konfucianism ochjudeo-kristenfilosofi.
Istället hardet uttalade målet från början
varit att nå ikapp västerlandets ekonomiska och teknologiska framsteg under
parollen outsuki, oikose (ung. ”Nå ikapp,
körförbi”). Ettmål som ärkvantifierbart
och därmedlätt attjämföra sig med. När
SvEN sK TJosKRIFT 437
……………._____________________
landet nu nått sarruna nivå och på vissa
områden passerat västvärlden, harJapan
ocks:1 börjat få problem. Det gnisslar i
maskineriet for tillfållet, men i det
sarrunanhanget bör man komma ihåg
landets formåga att ständigt gå stärkt ur
en kris, i motsats till de svenska
erfarenheterna.
(;hockerskapar)fratngångar
Japan har drabbats av ett antal distinkta
yttre chocker. BrettonW ood-systemets
sammanbrottmed.forde attyenenbörjade
flyta, sedan 1971 haryenen i genomsnitt
stigit årligen med 10 yen gentemot
dollarn. Från en fast kurs på 360 yen mot
en dollar till dagens 10()-105 yen. För
ett land som nästan helt saknar egna
energikällor var de två oljechockerna
rena mardrömmen. Likaså var valutajusteringen vid Plaza- överenskommelsen 1985 startskottet till en ny
yenstegring.Japan har haft formåganatt
ur samtliga dessa kriser flyga upp likt en
Hoou, en mytisk odödlig fågel som
signalerar ett glädjebudskap. Dessa yttre
chocker utnyttjades av företagsledningarna tillattgenomforagenomgripande rationaliseringar och nya produktionsmetoder så att Japan i dag har
världens mest effektiva produktionslinjer inom de stora exportforetagen.
Det kan då tyckas att det mesta är
gjort, detfinnsingetmerattuppnå. Som
konkurrentland önskarman naturligtvis
att så är fallet, men som George Bernard
Shaw skrev: ”The most effective way of
shutting our minds against a great man’s
ideas is to take them for granted and
adrnit he was great and have done with
him.” Applicerat på en nations ideer i
stället for en person är det således for
tidigt att dödforklara den enastående
japanska tillväxten. Särskilt tydligt blir
det när man noggrant läser de ekonomiska nyheterna. Ett bra exempel är det
som sker inom bilindustrin.
Världsmarknaden for personbilar är
mättad. Det finns en betydande överkapacitet. Som världens främsta bilproducerande land drabbar detta Japan
hårt. Biltillverkarna hårdrationaliserar,
flera har varnat for en neddragning av
personalen. Går de inte frivilligt blir
man tvungen att ta avsked. Ett radikalt
grepp idenjapanskaefterkrigsekonomin.
Den sociala strukturen har inte utsatts
får liknande störningar tidigare. Men
mitt bland alla dessa defensiva åtgärder,
hittar man i en bisats här och där att
fåretagen samtidigt gör offensiva satsningar. Nissan skall fram till 1995 dra
ned personalen med nästan 30 procent,
samtidigt har VD påbjudit att samtliga
modeller 1995 skall ha 35 procent färre
insatsdelar. En bil från Nissan om några
år kommer således att ha 35 procent
fårreddar och byggas av 30 procent färre
bilarbetare. Kommer Volvo och SAAB
att klara den konkurrensen? Ellergår det
438 SvENsK TtDSKII.tFT
som det gick för varven och stålet när
den japanska konkurrensen blev för
massiv?
Olika prioriteringar
Kan vi som nation lära att se möjligheter
i omvälvningarna i stället för problem,
kommervi också attsomJapan kunna gå
stärkta ur krisen. Problemet är att vi
oroas ossför olikasaker.Jämförinnehållet
i nyhetsprogram och detframgår tydligt.
Svensken oroar sig för hur det går med
daghemsplatsen, pensionen, föräldraledigheten eller arbetslöshetsförsäkringen.Japanen oroarsigförväxelkursen
gentemot dollarn, bilexporten, Uruguayrundan och prisutvecklingen på
DRAM~ Det är således fundamentalt
olika prioriteringar medborgama gör i
två av världens mest utvecklade industriländer.
Det är rimligt att tänka sig att egenintresset styr dessa prioriteringar. IJapan
ärstatsbudgeten ganska exakt25 procent
av BNP medan den är 45 procent i
Sverige. Lägg till det en betydligt större
kommunalsektorochdetframgår tydligt
att svenskens behovstillfredsställelse är
mycket närmare knutet den offentliga
sektoms välgång än exportindustrins
framgångar. För japanen som vill ha
största möjliga bonus två, eller ibland
tre, gånger om året för att betala barnens
utbildning, lägga undan till ålderdomen
och ha en buffert ifall de skulle drabbas
av sjukdom, blir kopplingen till
industrisektoms resultat rak och direkt.
Även för dem inom den offentliga
sektorn. Det finns således en övergripande nationell intressegemenskap
vars psykologiska roll inte bör undervärderas. I kombination med den
hierarkiska samhällsstrukturen och den
konfucianska pliktkänslan utgör den en
stark drivkraft. Frågan hur vi i Sverige
skall mobilisera samma drivkraft borde
inta en central plats på den politiska
agendan.
1 Tokyos regeringskvarter.
2 Dynamic Random Access Memory. Japan är
väldens ledande tillverkare av s k arbetsminne for
persondatorer.
SvENsK TJOsKRIFT 439

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism