Print Friendly

Rättsliga reformer för mer frihet

Av Henrik von Sydow | 6 augusti 2010

Den folkliga förankringen har saknats kring författningen. Grundlagen har inte varit ett verktyg för enskilda människor att hävda sina grundläggande fri- och rättigheter gentemot stat och myndigheter. Men det är något som snart kan komma att ändras. Författningspolitiska reformer har röstats igenom av riksdagen, och kan bli verklighet redan nästa år. Det skriver Henrik von Sydow.

Tro det eller ej; det våras för det konstitutionella rättighetsskyddet i Sverige. Riksdagen har i en första läsning röstat ja till författningspolitiska reformer som stärker människors möjligheter att hävda konstitutionens fri- och rättigheter mot lagar och myndighetsutövning som i praktiken kränker människors grundläggande rättigheter.

Handen på hjärtat, det är få som känner till vår främsta grundlag regeringsformen och ännu färre att den inleds med ”all offentlig makt utgår från folket”. Vår regeringsform är skriven på 1970-talet i en tid när tilltron till politiska beslut stod i zenit och utformades då främst för att möjliggöra den politiska elitens maktutövning.

Just därför har den folkliga förankringen saknats kring författningen. Grundlagen har inte varit ett verktyg för enskilda människor att hävda sin yttrandefrihet, religionsfrihet, integritet, äganderätt eller andra grundläggande fri- och rättigheter gentemot stat och myndigheter.

Nu har ett möjlighetens fönster att ändra på det öppnats. Riksdagen har i vår i en första omröstning röstat ja till en serie breda författningspolitiska reformer som föreslås just mot bakgrund av att Sverige har förändrats sedan 1970-talet. Sverige har blivit mer internationaliserat, mer individualiserat och mindre kollektiviserat. Allt detta ställer krav på vitalisering av den svenska demokratin och på en utveckling av vår författning. Helt centralt av grundlagsändringarna är den serie med reformer som markerar våra domstolars konstitutionella ställning och som tydliggör deras roll som yttersta garant för att svenska folkets fri- och rättigheter värnas.

Nu finns förslag på bordet om att avskaffa den begränsning – det så kallade uppenbarhetsrekvisitet – av domstolarnas möjlighet att underkänna lagar vars konsekvenser strider mot regeringsformens fri och rättighetskapitel. Motivet är tydligt: ”Här är det av särskild betydelse att grundlagens regler fullt ut får genomslag i rättstillämpningen”(min kursivering). Detta aktiverar i högre grad grundlagens skydd för alla medborgares fri- och rättigheter. Grundlag ska gå före lag och prövning ska ske decentraliserat; varje tingsrätt ska ha möjlighet att pröva om tillämpningen av lagstiftningen är förenlig med grundlagen.

Det materiella innehållet i regeringsformens andra kapitel om våra fri- och rättigheter byggs också ut materiellt. Regeringsformen förses nu med ett förstärkt skydd för den enskildes privatliv och integritet och en rätt till rättvisa rättegångar införs, motsvarande skyddet i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Till de författningspolitiska reformerna hör också att makten över domarutnämningarna – rättsstatens rötter – i all väsentlighet flyttas ut från den politiska makten och Rosenbad till en mer fristående nämnd. Med detta ökar maktdelningen mellan den verkställande och dömande makten, och domstolarnas förutsättningar att självständigt värna grundlagens principer ökar. I linje med detta tydliggörs också domstolarnas självständighet med ett eget kapitel, lagrådets makt och möjligheter att granska lagförslag växer.

Allt detta är en serie med författningsreformer som är centrala för rättsstaten; demokrati är inte bara majoritetsmakt utan definieras lika mycket av minoritetsskydd. Och det yttersta minoritetsskyddet är den enskildes grundläggande konstitutionella fri- och rättigheter. Det är rättigheter som människor måste ha rimliga möjligheter att också hävda i domstolar – mot myndigheter och tillämpning av lagar som strider mot, till exempel, människors integritet, näringsfrihet eller äganderätt.

Just i detta ligger nycklarna till en på sikt mer folkligt förankrad författning. Ska grundlagen bli en symbol för vår demokrati så måste den vara ett verktyg för människor att hävda sina grundläggande fri- och rättigheter. Och nu tar vi steg mot det som är centrala rättsliga reformer för mer av frihet och konstitutionella rättigheter. Om den nyvalda riksdagen också i höst röstar ja till författningsreformerna kan en reformerad regeringsform träda i kraft den 1 januari 2011 då vi i så fall får väsentligt mer av Bill of rights i vår egen, främsta grundlag regeringsformen.

Henrik von Sydow är riksdagsledamot för Moderaterna.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner