Print Friendly

Rapport från valet i Georgien

Av Margareta Cederfelt och Elisabeth Björnsdotter Rahm | 5 oktober 2012

I måndags, den första oktober, var det parlamentsval i Georgien. Flera av riksdagens ledamöter var på plats för att observera och bidra till fortsatt demokratiutveckling i landet. Margareta Cederfelt och Elisabeth Björnsdotter Rahm från Moderaterna analyserar ett aggressivt valarbete i ett av Georgiens fattigaste områden.

Politiken i Georgien är ordnad som en presidentiellt representativ demokrati med ett flerpartisystem där presidenten agerar statschef och premiärministern är chef över Georgiens kabinett. I parlamentet sitter 150 ledamöter och det är val vart fjärde år. Enligt konstitutionen fördelas de 150 mandaten i en kombination av ett listsystem och majoritetsval i enmansvalkretsar.

Vi utförde vårt parlamentariska uppdrag i Akhalkaliki i södra Georgien som är ett av de fattigaste områdena i hela landet. Arbetslösheten är 60 procent och många män arbetar i Ryssland eller Turkiet, medan kvinnorna är kvar i regionen där de tar hand om familjen samt sköter jordbruket. Jordbruket ger en viktig inkomst till familjerna och utgörs ofta av potatis- respektive kålodling. En del ungdomar stannar kvar i regionen och de går då en trolig arbetslöshet till mötes. De ungdomar som väljer att studera vidare gör detta antingen i Armenien eller i Tblisi. De kommer sällan tillbaka och det är ett av skälen till att Georgiens tillväxt och utveckling är dålig i de södra delarna.

Georgien har under senaste decenniet genomgått en intressant utveckling med flera uppseendeväckande händelser. Under 2003 inträffade ”Rosornas revolution” som leddes av nuvarande president Micheil Saakasjvilis. Revolutionen innebar reformer inom rättstatsutveckling, institutionsbyggande, korruptionsbekämpning och ekonomisk stabilitet. Under det korta kriget 2008 när Ryssland gick in i Georgien avbröts utvecklingen, men landet har sedan dess återhämtat sig förhållandevis väl.

De södra delarna av Georgien är ett regimtroget område, vilket tydligt framkom genom att sittande regim, United National Movement (UNM), med Saakashjvilis i toppen fick flest röster. Han fick dock inte den stora majoritet som flertalet förväntat sig. Av hävd har de södra delarna varit trogna regimen och de har upplevt stora förbättringar under de senaste åren. Bland annat har infrastrukturen byggts ut. Tidigare har vägnätet varit undermåligt och ofarbart under vinterhalvåret, utbildningskvaliteten i skolorna har höjts och fler ungdomar studerar vidare. En förhoppning finns på ett EU-medlemskap vilket kommer att gynna jordbrukssektorn i landet och framför allt de södra delarna av landet.

I den första vallokal vi besökte inne i centrala Akhalkaliki rådde ett enda kaos. Den ansvariga i vallokalen var inte ense med valarbetarna och det uppstod flera dispyter om hur arbetat skulle organiseras. Det fick i sin tur konsekvenser genom att tidschemat inte kunde hållas och vallokalen öppnade på grund av detta först 40 minuter efter utsatt tid. Eftersom vallagen är ganska vag var det tillåtet att videofilma inne i vallokalen. Partimedlemmar från Georgian Dream (GD) hade monterat en kamera riktad mot valurnan och filmade alla som lade sin röst där. Det förekom även försök till påverkan av oppositionsparterna och det var uppenbart att GD fokuserade stora resurser att göra detta.

När så väl lokalen öppnade var det många observatörer på plats från de flesta partierna. En man från GD, Ivanisvillis parti, uppträdde väldigt aggressiv. Förutom att han filmade inuti vallokalen for han runt i vallokalen i syfte att assistera medborgarna att rösta och hitta rätt kandidat på valsedeln. Han blev uppenbarligen alltmer aggressiv allteftersom dagen gick. Under eftermiddagen fick vi höra att polisen arresterat honom på grund av att han störde ordningen i vallokalen. Mannen var dock tillbaka, men stannade utanför vallokalen till dess att den stängde.

Stora förbättringar har gjorts i valets genomförande sedan det förra parlamentsvalet 2008. Bland annat har konstitutionen utvecklats, funktionärerna i vallokalerna utbildats och registreringen av väljare förbättrats. Tyvärr kunde vi notera att det förekom en rad felaktigheter i valets genomförande även om det rådde transparens och gott valgenomförande i flertalet vallokaler. Vi kunde även notera att det förekom avvikelser från protokollet vad gäller hur valet skulle genomföras. Detta kan givetvis bero på okunskap från valfunktionärerna liksom bristande ledarskap från den ansvarige valfunktionären. I en vallokal fick vi inte komma närmare valarbetarna än tre meter. Hur skulle vi då kunna titta i deras vallängd och se att allt såg bra ut? Att det inte förekom dubbelnoteringar, upprepade liktydiga namnunderskrifter, att antalet röstande stämde överens med den muntliga information vi erhöll.

Vi upplevde att sekretessen var dålig och att många visade upp sina valsedlar innan de lade dem i kuvert som skulle läggas i valurnan. Det fanns poliser närvarande vid samtliga vallokaler och vid en vallokal var även armén inkallad. Standarden på vallokalerna var väldigt skiftande. Vissa lokaler var fallfärdiga och andra mer moderna. Tillgängligheten för personer med rörelsehinder var obefintlig. Personer med funktionshinder hade visserligen möjlighet att rösta i hemmet, home bounded voting, förutsatt att de hade anmält detta i förväg.

Valet bedömdes av såväl OSSE som andra internationella valobservatörer vara korrekt genomfört. Som enskild valobservatör och medlem i ett landsomfattande uppdrag är det viktigt att komma ihåg att de egna observationerna är en del i ett större pussel. Vår slutsats är att det är viktigt att i den fortsatta demokratiutvecklingen fokusera också på de mer avlägsna landsändarna. På samma sätt som den sittande politiska majoriteten har satsat på att utveckla utbildningsväsendet och infrastrukturen behöver de demokratiska institutionerna utvecklas.

Den politiska framtiden i Georgien är oviss. Samtliga avgivna röster är ännu inte räknade. Beroende på hur rösterna utfaller kan situationen utvecklas till den att parlamentet har en politisk majoritet medan presidenten är från ett annat parti. Om det läget uppstår riskerar den fortsatta utvecklingen i Georgien att avstanna.

Sverige har nära samarbete med Georgien och landet är en strategiskt viktig nation för omvärlden. Georgien har lyckats att lyfta sig från en dåtida sovjetisk republik till ett självständigt och demokratiskt land som genomgått många stora positiva förändringar. Att nu hamna i ett tillstånd där man röstat fram ett parti som inte uttalat en viljeinriktning kommer att bli svårt.

Margareta Cederfelt är riksdagsledamot (M) och ingår i OSSE-delegationen.



Elisabeth Björnsdotter Rahm är riksdagsledamot (M) i utrikesutskottet.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner