Print Friendly

Rapport från M-stämman

Av Cecilia Brinck | 31 augusti 2009

Klimat, LAS och landsting. Det var några av de frågor som diskuterades på moderaternas arbetsstämma i helgen. Svensk Tidskrifts redaktör Cecilia Brinck konstaterar att det mesta var sig likt.

”Vad hände egentligen på partistämman?”, frågade kollegerna på måndagsmorgonen.

Tja, var ska man börja? Moderaterna är fortfarande för LAS, men inte så mycket som partiledningen hade velat. I beslutet smögs det in en formulering om att arbetsrätten ska stimulera ökad rörlighet på arbetsmarknaden – vilket väl i och för sig är en självmotsägelse men ändå visar något slags förståelse för att turordningsreglerna faktiskt är ett problem. Arbetsmarknadsministern försökte blanda bort korten genom att berätta för oss att LAS är dispositiv och att nästan alla anställda omfattas av kollektivavtal. Jovisst, men nu handlade det om de som inte har något jobb, framförallt ungdomar, vars chanser att få ett kraftigt begränsas av den stelbenta och oflexibla arbetsrätten.

I sjukvårdsdebatten vann systemkramarna – de som inte tycker det är så viktigt att diskutera organisation. Det är ju ”kvaliteten i produkten” som är viktig.

Regionerna och landstingen ska vara kvar, sjukvården finansieras med skattemedel i stället för exempelvis genom obligatoriska försäkringar (som föreslogs i en motion) och systemen behöver inte förändras mer än lite grann på marginalen.

Vilket är OK, om man anser det rimligt att vår mest intensiva kunskapsindustri är organiserad ungefär som en sovjetisk traktorfabrik. Så länge vi har ett skattefinansierat offentligt defakto-monopol på vårdproduktion kommer vi att ha de problem vi i dag ser, med dålig tillgång, långa köer och stelbenta byråkratier.

Stämman markerade återigen sitt missnöje med värnskatten, men det har den gjort förr och värnskatten finns ändå kvar – trots moderat finansminister. Bra skrivningar om ekonomi, tillväxt och utveckling, och om skolans betydelse för samhällsutvecklingen fanns med i propositionsmaterialet och gillades av ombuden.

I klimatdebatten definierades de som inte omfattar hela den klimatalarmistiska agendan ut som ”ignoranta skeptiker” av gruppledaren i riksdagen. Vilket väl är rätt symptomatiskt för den klimatpolitiska debatten i stort — synd bara att den utsträcks till moderaterna som traditionellt haft stor respekt för forskning och empirisk kunskap. Men i klimatfrågan gäller helt andra regler, där handlar det om religiösa övertygelser snarare än om fakta. IPCC är all kunskaps källa och nåde den som ifrågasätter. Dock blev besluten i frågan hyfsat bra – mycket om att det inte finns några motsättningar mellan en energismart och miljömedveten politik och tillväxt.

Dessutom kraschade min dator (vilket för övrigt är skälet till att denna kolumn kommer så sent), arbetsmarknadsministern mobbades svårt för sitt nyvuxna skägg, stämmopresidiet var lysande, middagsunderhållningen var bra, maten var bättre än vanligt på stämmor, partiledaren höll två utmärkta tal. Dessutom lär Carl Bildt lär ha sjungit offentligt.

Det är mer säkerhet nu för tiden, med inpasseringskontroller, grabbar med öronsnäckor och mörk kostym, och krav på att namnbricka alltid ska bäras väl synlig. Annars är det mesta sig likt på partistämman.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism