Print Friendly

I samarbete med Frivärld
Putins folk

Av Alexandra Westman | 30 maj 2014

frivarld_banner_stor2

Rysk politik är mer än Pussy Riot och Putin-motstånd, även om det är mest detta den svenska nyhetsrapporteringen talar om. Alexandra Westman har läst boken Putins folk av Kalle Kniivilä, som berättar om Ryssland utanför Moskva.

putinsfolkVad tycker egentligen den vanlige ryssen om Putin? Är bilden av vilda demonstrationer, protester mot inskränkningar av yttrandefrihet och mänskliga rättigheter bara enstaka fall som väst älskar att lyfta fram? Hur har Putin lyckats behålla makten? Och om du frågar, får du ett ärligt svar av en ryss?

Kalle Kniivilä har skrivit boken Putins folk. Boken är ett långt reportage som söker förklara bakgrunden till president Putins popularitet. På ett personligt sätt får vi följa Kniivilä genom ett Ryssland han själv tillbringat många år i. Boken blandar fakta med personliga möten. Parallellt med en beskrivning av den ryska ekonomin får vi läsa om livshistorier på ett nästan psykologiskt vis. Skulle inte du och jag tänkt och agerat lika dant om vi vuxit upp i samma politiska och ekonomiska klimat?

Kniivilä berättar exempelvis om Jevgenija som bor i Sjumerlja, en mindre ort ca 60 mil från Moskva. Hon är 65 år. Precis som de flesta i staden har hon arbetat större delen av sitt liv på en karosserifabrik. Under Sovjettiden tillverkade och monterade fabriken framför allt karosserier till militärens specialfordon. När Sovjetunionen föll och finansieringen till militären ströps blev beställningarna till fabriken färre. Stadens största arbetsgivare drabbades hårt. Ändå är det just här som Putin har sitt starkaste stöd.

Jevgenija som upplevt tiden både före och efter Sovjetunionens fall tycker att det vore bra om Putin satt kvar också efter 2018. Hon säger att det är bara på senare år det har börjat byggas igen i Sjumerlja. Hon är inte heller ensam. Enligt det oberoende opinionsinstitutet Levadas undersökning från september 2013 säger hela 64 % av ryssarna att de har förtroende för Vladimir Putin.

Det är otvivelaktigt så att ryssarna fått det bättre under Putins tid vid makten. Om de har Putin att tacka för förbättringarna är en annan fråga. Från matransonering, tomma hyllor i affärerna och blixtprivatiseringar i samband med Sovjetunionens fall har Ryssland kommit på fötter. Kaoset från 90-talet är utrett och vardagen har blivit betydligt bättre. Allt sammanfaller med Putins maktövertagande. Ryssland är nu något som liknar ett ordnat samhälle.

I själva verket är det stigande oljepriser som lett till de stora ekonomiska förbättringarna i landet. Putin har haft tur med oljepriserna och strikt kontroll och beskattning av den lukrativa exportvaran har fyllt landets statskassa.

Kniivilä bygger sin bok på tesen att Moskva inte är Ryssland. Han beskriver även den växande politiska klyftan mellan Moskva och övriga landet. En majoritet av ryssarna röstade på Putin i det senaste valet, men endast en tredjedel av Moskvaborna stöttar honom. Men det finns många problem för den som vill studera de ryska väljarna. Många svarar medvetet felaktigt på opinionsundersökningar, konspirationsteorier är vanliga och folk upplever att valresultaten inte gör någon skillnad.

Tillbaka i Sjumerlja. Sedan Sovjettiden har staden minskat i befolkning drastiskt, idag finns ungefär 30 000 invånare och nästan var fjärde har valt att flytta. Lagom till presidentvalet 2007 fick Sjumerlja en simhall. Inredningen går i Enade Rysslands färger, Putins partis färger. Inträdet kostar motsvarande 20 svenska kronor och är för dyrt för vanlig Sjumerljabo. Besökarna är inte många, men nu har man i alla fall en simhall.

Simhallen berättar hur Putin vill kontrollera befolkningen. Den beskrivs mer eller mindre som en gåva från presidenten till folket i Sjumerlja. Samtidigt skärmas befolkningen av från intryck från världen utanför Ryssland. Alla TV-sändningar kontrolleras av Putinregimen och många saknar internet. Någon fri nyhetsförmedling existerar inte. De som demonstrerar för yttrandefrihet beskrivs som dekadenta människor som står för en utländsk och främmande moral. Det är också det som förklarar Putins antigaypropaganda. Det är för att skrämma folket med det omoraliska väst.

I väst är Putin impopulär. Nyhetsinslagen fylls av rapporter från demonstrationer eller viktiga rättegångar. Kniiviläs bok för Rysslands tysta majoritets talan. Den är inte intresserad av politik, men tycker att livet blivit bättre. Som läsare får vi förståelse för den tysta majoriteten, den verkar inte känna sig förtryckt eller ofri. Men är verkligen ryssarna så misstrogna som Kniivilä beskriver dem? Om du frågar en ryss, får du ett ärligt svar?

Boken är en ögonöppnare, Ryssland är inte Moskva. Rysk politik är mer än Pussy Riot och Putin-motstånd, även om det är mest detta den svenska nyhetsrapporteringen talar om. Därför är denna bok måste-läsning. Verklighetsbilden måste breddas, sen kan vi börja tala om hur vi ska agera mot Putin.

I takt med ökat ekonomiskt välstånd och ökad globalisering är det möjligt att fråga sig hur länge Ryssland i framtiden kommer att ha en tyst majoritet på detta sätt. Boken lämnar mig med ett bestående intryck: Ryssar har ju historiskt varit bra på schack, men är Putin verkligen det, eller har han haft tur?

alexandra_westmanAlexandra Westman är juridikstudent vid Uppsala universitet och ledamot i MUF:s förbundsstyrelse.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner