Program under debatt
1969
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
BERTIL AF UGGLAS:
Program under debatt
l denna artikel redovisar partisekreteraren Bertil af Ugglas bakgrunden till och uppläggningen av det
nu pågående programarbetet inom
Moderata Samlingspartiet. Han finner
det angeläget att skapa en lämplig
form för samverkan ” … mellan
förbund, föreningar och enskilda
medlemmar å den ena sidan och
programberedning och partiledning
å den andra. Vackra tankar utgör
intet program bara för att de fångats
i lyckade formuleringar. För att
vara någonting värt måste ett partiprogram formas i en grundlig demokratisk process, som fortlöper genom
alla stadier i dess tillkomst. Programmet måste lyckas uttrycka vad
partiet i dess helhet tycker, känner
och är berett att slåss för.”
Varje politiskt programarbete, som vill
täcka hela fältet av samhällsfrågor, är
förenat med en rad svåra avvägningsproblem.
Antalet områden som skall behandlas är mycket stort och behovet av
grundliga tidsödande utredningar i delfrågor kan synas nästan obegränsat. Å
andra sidan är det nödvändigt att programarbetet hålles väl samlat i tiden.
Den politiska verkligheten hinner annars förändras alltför mycket.
Särskilt med hänsyn till tidsfaktorn
är det nödvändigt att finna en rimlig
balans mellan principiella ståndpunktstaganden av långvarig giltighet och deras konkreta tillämpning på aktuella
samhällsfrågor i ett mer tidsbundet
handlingsprogram.
I det praktiska arbetet kommer denna svårighet bland annat till synes i en
motsättning mellan kravet på fullständighet i redovisningen av partiets ideer
och förslag inom olika områden och
önskvärdheten av läsbarhet, koncentration och slagkraft.
Det finns alltid områden som behö-
ver bearbetas från grunden eller från
nya utgångspunkter. Samhällsutvecklingen aktualiserar ständigt nya områ-
den för det politiska arbetet eller ger
gamla välkända frågekomplex en ny,
förändrad innebörd. De arbetsgrupper,
som skall bearbeta sådana områden,måste ges möjligheter att självständigt och
förutsättningslöst utforma ståndpunkter och förslag. Kontaktvägar måste
samtidigt hållas öppna till den centrala
programberedning, som skall ansvara
för de förslag, som skall slutligt fastläggas av partistämman.
slutligen och viktigast måste en lämplig form för samverkan finnas mellan
förbund, föreningar och enskilda medlemmar å den ena sidan och programberedning och partiledning å den andra.
Vackra tankar utgör inget program bara för att de fångats i lyckade formuleringar. För att vara någonting värt
måste ett partiprogram formas i en
grundlig demokratisk process, som fortlöper genom alla stadier i dess tillkomst.
Programmet måste lyckas uttrycka vad
partiet i dess helhet tycker, känner och
är berett att slåss för.
Uppläggningen av programarbetet
När det nu aktuella programarbetet inleddes någon månad efter valet 1968
fastlades en arbetsordning, som i sig utgör ett försök till lösning på dessa avvägningsproblem och svårigheter. Man
borde kanske i viss mening snarare tala
om ett återupptagande av programarbetet. Under mitten av 60-talet producerades under Erik Anners ledning ett
utomordentligt och omfattande grundläggande programmaterial, som är en
inspirationskälla för det nuvarande arbetet. Inte desto mindre är den nuvarande programverksamheten ett nytt
och självständigt arbete. För detta har
fastställts en ny tidsplan och utvecklats
nya arbetsformer.
Tidsplanen är koncentrerad till omkring ett år. Det beslöts inledningsvis
259
att vi i programkommitten, efter en
grundläggande analys av samhällsutvecklingen och den därmed sammanhängande politiska utvecklingen, skulle
snabbt producera ett första utkast, som
skulle tjäna som underlag för en vägledande första remissomgång till förbunden och en programdiskussion vid en
riksstämma i januari. Stämman skulle
även beredas tillfälle ge synpunkter på
den fortsatta uppläggningen av arbetet.
Därefter skulle vissa områden, som
kunde anses ha särskild aktualitet inför
70-talet eller av andra skäl behövde utvecklas ytterligare, bli föremål för fördjupade studier i särskilda arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper, som formellt
kunde påbörja sitt arbete i mitten av
januari, är till antalet sju. Internationella frågor, demokratifrågor, miljöfrå-
gor, frågor om människan i arbetslivet,
sociala frågor samt utbildnings- och
forskningsfrågor behandlas av var sin
grupp.
Arbetsgrupperna är små för att kunna arbeta snabbt och effektivt. Tre ledamöter är regel. Ett genomgående
mönster är att de ledes av en erfaren
politiker, att en inom området särskilt
kunnig person ingår och att en ledamot
företräder de yngre i partiet. Programkommittens ledamöter ingår ej i arbetsgrupperna och dessa har sina egna sekreterare. Denna regel har iakttagits med
hänsyn till önskemålet om självständighet för grupperna. De producerar sig
dessutom i eget namn och svarar själva
260
för sina arbetsresultat. Kontakten med
programarbetet i övrigt upprätthålles
dels genom föredragningar i programkommitten och dels genom denna kommittes sekretariat. Den centrala programberedningen tillföres på detta sätt
kontinuerligt synpunkter och uppgifter
om vilka förslag man håller på att försöka utarbeta.
Ideer tur och retur
Som en första uppgift ålades arbetsgrupperna att efter en grundläggande
inventering av ämnesområdena producera underlag för en omfattande diskussionsverksamhet inom föreningarna.
Denna pågår just nu. Under rubriken
”Program under debatt” har totalt ca
50.000 diskussionsunderlag med tillhö-
rande svarsblanketter distribuerats. Nå-
gon särskild arbetsordning har inte rekommenderats föreningarna. Dessa väljer den form som för dem är lämpligast.
Svaren går direkt till respektive arbetsgrupp. Ä ven enskilda medlemmar är
mycket välkomna med svar, som bör
vara arbetsgrupperna tillhanda före
midsommar för att kunna studeras och
systematiseras. Detta experiment med
ideer tur och retur tycks mötas av ett
stort intresse och vi räknar med en god
svarsfrekvens. Vi har på detta sätt velat få fram ideer och synpunkter från
hela partiet, som vi inte kunnat räkna
med att få i den formella remissbehandlingen i förbunden av ett textförslag.
Försöket ser ut att lyckas.
Arbetsgruppernas resultat, som torde
få formen av programmatiska debattinlägg, skall föreligga senast i oktober så
att de tillsammans med det slutliga programförslaget kan sändas ut några veckor före den extra partistämman i slutet
på november.
Dessförinnan skall medhinnas en andra remissbehandling av programmet.
Förbunden kommer att i slutet på augusti få del av en andra omarbetad och
kompletterad upplaga. Före den 10 oktober skall programkommitten ha tillgång till svaren för att hinna göra en
sista överarbetning. En utskottsbehandling av programarbetet vid stämman är
planerad.
Det första programutkastet var till
sin form uppbyggt av för varje område
dels korta mer principiella och allmänna
avsnitt, dels ett antal konkreta punkter
eller förslag. De senare avsågs utgöra
konkreta exemplifieringar eller tillämpningar av den allmänna texten och en
första stomme till ett mer aktuellt handlingsprogram. En lyckad blandning
mellan principprogram och punktprogram är svår att göra. Jag tror att vi
funnit en lämplig form och vi kommer
sannolikt att fortsättningsvis följa det
upplagda mönstret.
Vi har således på olika sätt försökt
finna bra avvägningar mellan svårförenliga önskemål om vad ett programarbete skall inrymma. Resultatet får
visa hur väl vi lyckats.
Program under debatt
l denna artikel redovisar partisekreteraren Bertil af Ugglas bakgrunden till och uppläggningen av det
nu pågående programarbetet inom
Moderata Samlingspartiet. Han finner
det angeläget att skapa en lämplig
form för samverkan ” … mellan
förbund, föreningar och enskilda
medlemmar å den ena sidan och
programberedning och partiledning
å den andra. Vackra tankar utgör
intet program bara för att de fångats
i lyckade formuleringar. För att
vara någonting värt måste ett partiprogram formas i en grundlig demokratisk process, som fortlöper genom
alla stadier i dess tillkomst. Programmet måste lyckas uttrycka vad
partiet i dess helhet tycker, känner
och är berett att slåss för.”
Varje politiskt programarbete, som vill
täcka hela fältet av samhällsfrågor, är
förenat med en rad svåra avvägningsproblem.
Antalet områden som skall behandlas är mycket stort och behovet av
grundliga tidsödande utredningar i delfrågor kan synas nästan obegränsat. Å
andra sidan är det nödvändigt att programarbetet hålles väl samlat i tiden.
Den politiska verkligheten hinner annars förändras alltför mycket.
Särskilt med hänsyn till tidsfaktorn
är det nödvändigt att finna en rimlig
balans mellan principiella ståndpunktstaganden av långvarig giltighet och deras konkreta tillämpning på aktuella
samhällsfrågor i ett mer tidsbundet
handlingsprogram.
I det praktiska arbetet kommer denna svårighet bland annat till synes i en
motsättning mellan kravet på fullständighet i redovisningen av partiets ideer
och förslag inom olika områden och
önskvärdheten av läsbarhet, koncentration och slagkraft.
Det finns alltid områden som behö-
ver bearbetas från grunden eller från
nya utgångspunkter. Samhällsutvecklingen aktualiserar ständigt nya områ-
den för det politiska arbetet eller ger
gamla välkända frågekomplex en ny,
förändrad innebörd. De arbetsgrupper,
som skall bearbeta sådana områden,måste ges möjligheter att självständigt och
förutsättningslöst utforma ståndpunkter och förslag. Kontaktvägar måste
samtidigt hållas öppna till den centrala
programberedning, som skall ansvara
för de förslag, som skall slutligt fastläggas av partistämman.
slutligen och viktigast måste en lämplig form för samverkan finnas mellan
förbund, föreningar och enskilda medlemmar å den ena sidan och programberedning och partiledning å den andra.
Vackra tankar utgör inget program bara för att de fångats i lyckade formuleringar. För att vara någonting värt
måste ett partiprogram formas i en
grundlig demokratisk process, som fortlöper genom alla stadier i dess tillkomst.
Programmet måste lyckas uttrycka vad
partiet i dess helhet tycker, känner och
är berett att slåss för.
Uppläggningen av programarbetet
När det nu aktuella programarbetet inleddes någon månad efter valet 1968
fastlades en arbetsordning, som i sig utgör ett försök till lösning på dessa avvägningsproblem och svårigheter. Man
borde kanske i viss mening snarare tala
om ett återupptagande av programarbetet. Under mitten av 60-talet producerades under Erik Anners ledning ett
utomordentligt och omfattande grundläggande programmaterial, som är en
inspirationskälla för det nuvarande arbetet. Inte desto mindre är den nuvarande programverksamheten ett nytt
och självständigt arbete. För detta har
fastställts en ny tidsplan och utvecklats
nya arbetsformer.
Tidsplanen är koncentrerad till omkring ett år. Det beslöts inledningsvis
259
att vi i programkommitten, efter en
grundläggande analys av samhällsutvecklingen och den därmed sammanhängande politiska utvecklingen, skulle
snabbt producera ett första utkast, som
skulle tjäna som underlag för en vägledande första remissomgång till förbunden och en programdiskussion vid en
riksstämma i januari. Stämman skulle
även beredas tillfälle ge synpunkter på
den fortsatta uppläggningen av arbetet.
Därefter skulle vissa områden, som
kunde anses ha särskild aktualitet inför
70-talet eller av andra skäl behövde utvecklas ytterligare, bli föremål för fördjupade studier i särskilda arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper, som formellt
kunde påbörja sitt arbete i mitten av
januari, är till antalet sju. Internationella frågor, demokratifrågor, miljöfrå-
gor, frågor om människan i arbetslivet,
sociala frågor samt utbildnings- och
forskningsfrågor behandlas av var sin
grupp.
Arbetsgrupperna är små för att kunna arbeta snabbt och effektivt. Tre ledamöter är regel. Ett genomgående
mönster är att de ledes av en erfaren
politiker, att en inom området särskilt
kunnig person ingår och att en ledamot
företräder de yngre i partiet. Programkommittens ledamöter ingår ej i arbetsgrupperna och dessa har sina egna sekreterare. Denna regel har iakttagits med
hänsyn till önskemålet om självständighet för grupperna. De producerar sig
dessutom i eget namn och svarar själva
260
för sina arbetsresultat. Kontakten med
programarbetet i övrigt upprätthålles
dels genom föredragningar i programkommitten och dels genom denna kommittes sekretariat. Den centrala programberedningen tillföres på detta sätt
kontinuerligt synpunkter och uppgifter
om vilka förslag man håller på att försöka utarbeta.
Ideer tur och retur
Som en första uppgift ålades arbetsgrupperna att efter en grundläggande
inventering av ämnesområdena producera underlag för en omfattande diskussionsverksamhet inom föreningarna.
Denna pågår just nu. Under rubriken
”Program under debatt” har totalt ca
50.000 diskussionsunderlag med tillhö-
rande svarsblanketter distribuerats. Nå-
gon särskild arbetsordning har inte rekommenderats föreningarna. Dessa väljer den form som för dem är lämpligast.
Svaren går direkt till respektive arbetsgrupp. Ä ven enskilda medlemmar är
mycket välkomna med svar, som bör
vara arbetsgrupperna tillhanda före
midsommar för att kunna studeras och
systematiseras. Detta experiment med
ideer tur och retur tycks mötas av ett
stort intresse och vi räknar med en god
svarsfrekvens. Vi har på detta sätt velat få fram ideer och synpunkter från
hela partiet, som vi inte kunnat räkna
med att få i den formella remissbehandlingen i förbunden av ett textförslag.
Försöket ser ut att lyckas.
Arbetsgruppernas resultat, som torde
få formen av programmatiska debattinlägg, skall föreligga senast i oktober så
att de tillsammans med det slutliga programförslaget kan sändas ut några veckor före den extra partistämman i slutet
på november.
Dessförinnan skall medhinnas en andra remissbehandling av programmet.
Förbunden kommer att i slutet på augusti få del av en andra omarbetad och
kompletterad upplaga. Före den 10 oktober skall programkommitten ha tillgång till svaren för att hinna göra en
sista överarbetning. En utskottsbehandling av programarbetet vid stämman är
planerad.
Det första programutkastet var till
sin form uppbyggt av för varje område
dels korta mer principiella och allmänna
avsnitt, dels ett antal konkreta punkter
eller förslag. De senare avsågs utgöra
konkreta exemplifieringar eller tillämpningar av den allmänna texten och en
första stomme till ett mer aktuellt handlingsprogram. En lyckad blandning
mellan principprogram och punktprogram är svår att göra. Jag tror att vi
funnit en lämplig form och vi kommer
sannolikt att fortsättningsvis följa det
upplagda mönstret.
Vi har således på olika sätt försökt
finna bra avvägningar mellan svårförenliga önskemål om vad ett programarbete skall inrymma. Resultatet får
visa hur väl vi lyckats.