Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn
Print Friendly

Politiska utopier hjälper inte missbrukare

Av Johanna Grönbäck | 27 november 2015

Människors liv borde värderas högre än visionen om ett narkotikafritt samhälle. Det måste bli enklare för missbrukare att få hjälp istället för straff, skriver Johanna Grönbäck, i ett svar till Anti Avsan.

I en replik menar Anti Avsan att Magnus Lintons Knark – en svensk historia och min recension av densamma ger en sur eftersmak.

Den svenska drogpolitiken förtjänar en nyanserad diskussion. Utan att romantisera droganvändning kan vi konstatera att det inte heller hjälper att fördöma denna. Den som önskar driva en politik som ser till människor snarare än till utopiska mål borde rimligen fundera på hur man möjliggör en bättre framtid för dem som någon gång har hamnat fel.

Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende, LARO-behandling, innebär att missbrukare ordineras metadon eller liknande narkotikaläkemedel tillsammans med psykosocial behandling. Substitutionsbehandlingen är den enda evidensbaserade metoden som rekommenderas av Socialstyrelsen för dem med opiatberoende. Denna behandling jobbar Anti Avsan emot.

Avsan hänvisar bland annat till Toxregs narkotikaindex 2014, vilket innefattar alla dödsfall där illegala droger samt läkemedlen metadon, buprenorfin och fentanyl har förekommit – oavhängigt om drogerna är de faktiska dödsorsakerna eller inte. Av metoden följer att man kan skriva att 72 dödsfall är relaterade till cannabis, trots att det inte finns några fall av cannabisförgiftning som har lett till döden. Det är istället trafikolyckor, självmord och liknande som är de faktiska dödsorsakerna. Cannabis har däremot brukats innan dödsfallet.

Statistiken är viktig, men kan lätt bli missvisande. En bättre statistik skulle i detta fall snarare inkludera en redogörelse för hur många som begår självmord till följd av bristfällig beroendevård, långa väntetider eller narkotikarelaterad social problematik.

Men oavsett siffror och statistik är de narkotikarelaterade dödsfallen för många.

Det är fler som dör med metadon i kroppen i dag, där har Avsan rätt. Att däremot uttala sig med en sådan säkerhet om varifrån metadonet kommer är nog Avsan ganska ensam om. Man vet inte om det metadonet kommer från sjukvården, är illegalt tillverkat eller insmugglat. Socialstyrelsen bedömer dock att det främst handlar om illegal införsel.

Men läckage är ett av problemen med substitutionsbehandling. Naturligt borde då vara att motverka läckaget, inte behandlingen.

Den främsta anledningen till det illegala bruket av LARO-läkemedel är självmedicinering. Det bästa som skulle kunna göras är följaktligen att möjliggöra LARO-behandling för fler. Skärpt kontroll skulle emellertid kunna riktas mot patienter med hög risk för läckage.

Det kanske mest upprörande är hur en vetenskapligt beprövad läkemedelsbehandling blir en politisk fråga – just för att den använder sig av narkotika för att hjälpa människor få en drägligare tillvaro.

För en tidigare missbrukare är kanske en helt drogfri tillvaro ofta målet, men inte alltid en uppnåbar möjlighet. LARO-behandling är inte perfekt, men den skapar förutsättningar för en bättre vardag.

Det är inte rimligt att gå emot en behandling bara för att den innehåller narkotika. Människors liv borde värderas högre än visionen om ett narkotikafritt samhälle. Det måste bli enklare för missbrukare att få hjälp istället för straff.

Anti Avsan föreslår att jag ska slänga Lintons bok. Men att göra oss av med misshaglig litteratur är rimligen inget vi ägnar oss åt år 2015. Istället skickar jag gärna över mitt exemplar av Knark – en svensk historia till Avsan. En omläsning kan nog vara på sin plats.

Johanna Grönbäck är viceordförande i Fria Moderata Studentförbundet

Läs tidigare inlägg i serien:

Knark ger sur eftersmak av Anti Avsan

Det narkotikafria Sveriges bortglömda offer av Johanna Grönbäck

Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn

Comments are closed.

ANNONSER:

Till bokus

Till Christofer Fjellners hemsida

Axess

Läs mer

webshop_banner

Rädslans liberalism