Print Friendly

Politisk grundforskning

Av Redaktionen | 31 december 1967


1967


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

211
POLITISK GRUNDFORSK.NING
Av fil. mag. GISELA LJUNGBERGER-IHRFORS
Fil. mag. Gisela Ljungberger- /hrfors bedriver licentiatstudier i statskunskap med ”Ideologiernas roll i könsrollsdebatten 1961-65” som avhandlingsämne. Hon har tidigare
bl. a. sysslat med utredningsarbete i Högerpartiets Kvinnoförbund och på Riksdagens
Upplysningstjänst. I denna
artikel tar hon fasta på den
debatt, som förts på konservativt håll under senare tid och
föreslår inrättandet av ett forum för regelbundna kontakter mellan aktiva forskare och
intresserade lekmän. Det skulle gagna den framväxande moderna konservatismen och
kanske eliminera den värsta
demagogien och de grövsta
generaliseringarna i den politiska debatten, tror förf.
Det är glädjande, att en ny syn på
den traditionella konservatismen
håller på att växa fram inte minst
genom det arbete som har lagts ner
på detta av författarna till boken
”Framtidens politiska villkor”. I
denna blir bl. a. de klassiska konservativa teserna ”bevarandet av
kontinuiteten” och ”realismen i reformarbetet” föremål för stimulerande nytolkning i bättre överensstämmelse med den snabba samhällsutvecklingen. Således måste
dessa krav för moderna konservativa inte bemötas med en skeptisk
eller rent av negativ inställning till
varje reformförslag utan med en
positiv och optimistisk syn på dessa. I allt reformarbete, nu och i
framtiden, måste dock tonvikten
ligga på en ingående analys av förutsättningarna för dem, innan man
drar några slutsatser om dess berättigande. Men författarna stannar inte vid detta. Man bör även
eftersträva ett vetenskapligt underlag för politiska förslag, där väl att
märka, resultatet bakom det förra
bör vara utslagsgivande, även om
det skulle råka i motsättning till
tänkesättet bakom de senare.
212
Frisk idedebatt inom högern
Sedan ovan nämnda bok utkom förra året har en frisk idedebatt blossat upp inom högerpartiet, manifesterad i böcker, tidningsartiklar
och internt programarbete. Men
man har också, särskilt ifrån ungdomsförbundet, ropat efter konkreta förslag för att förverkliga de nya
ideerna. I nr l av denna tidskrift
efterlyser t. ex. Anders Björck nya
initiativ från aktiva politikers sida
för att ”skapa en ung högergeneration, som syns och hörs” inte minst
bland vissa för dagens och morgondagens samhälle särskilt betydelsefulla yrkesgrupper, som nu är likgiltiga och kanske även okunniga
om politik och samhällsfrågor. I en
annan artikel (i samma nr) framhåller Ingrid Lyckefors betydelsen
av att inte låsa fast de politiska
organisationerna vid en förlegad
utformning. Hon slutar med följande rader. ”Det är det samhälle vi
nu verkar och lever i som skall ange
riktlinjerna för hur arbetet måste
utformas. Det är dags att vakna om
inte sömnen skall bli en Törnrosasömn!”
Vad man här eftersträvar är tydligen dels en betydligt kunnigare
och aktivare konservativ opinion
med större slagkraft gentemot särskilt vänsterideologierna, dvs. en
breddning av det politiska basinflytandet, dels mer ändamålsenliga instrument eller redskap för den nya
konservatismen. Hur skall nu dessa önskemål kunna förverkligas eller åtminstone komma en bit på
väg mot detta? Här ett konkret förslag. Inrätta ett forum för regelbundna kontakter mellan aktivare
forskare och intresserade lekmän
dvs. icke politiker med mer praktisk verksamhet och gärna erfarenhet inom olika områden. Man kan
som exempel tänka sig, att lärare
av olika kategorier med jämna mel- ·
lanrum skulle få tillfälle att lyssna
på och diskutera med vetenskapsmän inom skolpedagogiken eller
psykologien. Dessa sammanträffanden kan lämpligen ha formen av
seminarier eller symposier, där de
senare för de förra redogör för i
detta fall t. ex. resultaten av vissa .
praktiska experiment beträffande
differentierade eller sammanhållna
klasser, varefter en allmän och ur
politisk synpunkt förutsättningslös
diskussion vidtar.
De konservativa som föredöme
Värdet av dylika seminarier, som
med fördel kunde behandla skilda.
problem inom natur och samhälls- ·
vetenskaperna, skulle snart bli uppenbart för båda intresserade par- .
ter. För de praktiska yrkesmännen
och kvinnorna skulle diskussioner
om grundproblemen i deras egen
dagliga gärning vidga deras syn på
och engagemang för samhällslivet
i stort, och för forskarna skulle nya
objekt för forskningsprojekt dugga
tätt. För den framväxande moderna konservatismen skulle inrättandet av en dylik institution kunna
betyda att samtidigt som en ny kunnig och engagerad kader av samhällsmedvetna kvinnor och män
började synas och höras en grund
lades för politisk verksamhet på
lång sikt. Det senare skulle innebära att konservativa politiker kunde stå väl rustade, när helt andra
problem än dagens rätt futila, pockade på en snar lösning. Tänk om
OM utredningar
213
man en dag också kunde få uppleva en mer objektiv och nyanserad
politisk debatt, där de värsta demagogiska greppen och de grövsta generaliseringarna lyste med sin frånvaro! Kunde det inte tänkas att moderata konservativa bleve ett föredöme i detta avseende?
En riksdagsman får en ide. Iden tar gestalt i en motion. Motionen
går till vederbörande utskott. Omedelbar praktisk åtgärd är utesluten, men något kan väl alltid ligga i tanken. I riksdagens skrivelse nr 000 hemställes om utredning i ämnet, vid föredragning inför K. M:t den och den dagen anför statsrådet och chefen för det
och det departementet följande osv., blankettpressen går, och från
de nio departementen strömmar en vacker dag till alla grenar och
kvistar i stalsförvaltningens väldiga träd den livgivande saven av
en ny ”allsidig och fullständig utredning”. Nya blad vecklas ut i
tusendetal, och på utsatt bärgningstid falla de, torra och prasslande,
till marken, där en hel pluton av statistikens kratterskor står i beredskap att räfsa in dem. Maskinerna knacka och slå, tabeller och
digram växa fram – och innan utredningen är färdig, har saken
tagits upp från en annan ända, och vederbörande ämbetsverk ingår
till K. M:t med und. hemställan om rätt att utgallra det till så och så
många löpmeter beräknade utredningsmaterialet, som icke längre
tjänar något praktiskt syfte. – – – Man borde kunna begära, att
innan en ny ”utredning” sättes igång, vederbörande först verkligen
u t r e d a, huruledes den med minsta möjliga apparat skall ge ett
verkligt konkret resultat. Ville främst riksdagen och därnäst vår
nådiga regering tillägna sig den synpunkten, skulle de lämna ett
visserligen blygsamt, men icke betydelselöst bidrag till fyllandet av
kravet på ”förenklingar och besparingar i statsförvaltningen”.
Svensk Tidskrift 1927

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner