Politiker skapar politik, marknaden skapar bostäder

Vi behöver ordning på bostadsmarknaden. Spontan ordning. Johan Eriksson skriver om varför en bostadsminister kanske är den sämst lämpade att trolla fram bostäder.

Så blev det dags för regeringsombildning i Sverige igen. Någon minister fick gå, någon annan tillsattes. Miljöpartiets Peter Eriksson var en att, återigen, ta klivet upp på den inrikespolitiska scenen. Detta genom att tacka ja till uppdraget som ny bostadsminister. Samtidigt uttrycker samme bostadsminister electus att ett färre antal ministrar vore önskvärt. Det parodiska i denna situation behöver knappast förklaras, däremot finns det anledning att dröja något vid en framtidsvision som siar om färre ministrar. För nog vore det eftersträvansvärt med lite mindre politik.

Efter en lång tid i svensk debatt präglad av personkonflikter vore det nu uppfriskande att istället skifta fokus till den tanke som Peter Eriksson just har lyft. I likhet med detta menade den österrikiska nationalekonomen Friedrich von Hayek att det relevanta är inte vilka politiker som får bestämma – utan vad vi låter politiker bestämma om.

Det finns mycket som politiker varken ska eller kan planera. Det finns ingen reglerande politik som kan mäta sig med fria marknader eftersom att så mycket information är omöjlig att samla. Stora mängder kunskap går förlorad om den tvingas centreras istället för att få flöda fritt. Överlåt istället ordningen från politiskt planering till frivilliga samarbeten mellan människor där informationen får flöda fritt. Utan att den för delen behöver vara ostrukturerad.

Samtidigt som det pyr ett ibland onyanserat, ibland kanske rättfärdigat, politikerförakt hos vissa väljare finns det också en förhoppningsfull föreställning om politiker som framtidens arkitekter. Detta är minst sagt en sanning med modifikation – politik snarare motverkar än skapar. Exempelvis den post som nu Peter Eriksson lagt vantarna på syftar möjligen explicit till att hitta lösningar för fler bostäder men i praktiken reglerar den så att det blir svårare för människor och företag att bygga. I överensstämmelse med Hayeks idé handlar detta alltså inte om Peter Eriksson utan om den politik som vi låter bostadsministern bestämma över, åt oss. För visst skapar politiker – politik. Men allt behöver inte vara politik.

En annan minister, som i regeringsombildningen fick lämna utan att ersättas, var den så kallade framtidsministern. Kanske är detta symboliskt? Ett tecken i framtiden! Den post som Stefan Löfven valt att inte tillsätta är en minister som gör anspråk på vår framtid. I överensstämmelse med Friedrich von Hayek är det alltså irrelevant vem denna minister vore, det relevanta är huruvida någon minister kan och ska vara redaktör för hur människan skriver hennes morgondag.

Framtidsministern avgår men framtiden består. Ergo – Peter Eriksson, avgå! En ministerfri bostadsmarknad kan bygga mer åt fler.

Johan Eriksson är viceordförande i Fria Moderata Studentförbundet