Print Friendly

Politikens nya villkor

Av Waldemar Ingdahl | 8 maj 2009

Hur påverkar globalisering, EU och ny teknik – för att nämna några faktorer – politikens villkor? För att svara på detta har Arvid Lindmans 60-årsfond låtit nio yngre skribenter peka på problem och möjligheter i varsin essä. Utdrag ur dessa publiceras av Svensk Tidskrift under våren. Veckans text är ett utdrag ur en essä där Waldemar Ingdahl slår ett slag för e-demokrati.

E-demokrati
av Waldemar Ingdahl

Författaren Frans G Bengtsson sa att han aldrig läste Gamla Testamentet, juridisk litteratur och texter som började med meningen Vi leva i brytningstider. När det gäller det sista hade han en poäng. Är det ett paradigmskifte vi kommer att se med e-demokratin?

Det är mycket lätt att se sin egen tid som skiljelinje, antingen mot en kommande guldålder eller mot ett samhälleligt förfall. Förändringar innebär ofta annorlunda förutsättningar mot tidigare. Informationsteknik (IT) representerar för många det nya, det attraktiva och framsynta. IT ger med sina möjligheter de förbättringar som kan stödja och underlätta demokratins funktion och deltagandet i den. Ända sedan demokratins ungdom har det diskuterats hur medborgarna skall kunna delta.

Edmund Burke pläderade i Address to the Electors of Bristol kraftfullt mot principen att de folkvalda skulle styras av annat än sitt eget förnuft och samvete. Burke påpekade att folkvalda måste ha en dialog med sina väljare för att i slutändan kunna fatta det bästa besluten. John Stuart Mill var orolig för att ett ökat folkligt deltagande i demokratin skulle sänka kvaliteten på de förtroendevalda. Samtidigt förordade han att en mångfald av åsikter ger delaktighet. Burks och Mills kluvenhet inför demokratin återspeglas i hög grad i diskussioner runt den elektroniska demokratin, som så ofta ses som frälsare eller pöbelvälde.

Statsvetaren Leif Lewin skrev redan 1970 i boken ”Folket och eliterna” hur TV och telefon kunde växa ihop för att användas i enkäter och rådgivning till partierna. På 90-talet startade debatten om informationstekniken då statsminister Bildt startade IT-kommissionen 1994. Den fysiska infrastrukturen, de grundläggande protokollen och mjukvarutjänster som www, höll just på att utvecklas. IT mötte ett brett stöd bland partierna, som medel att vitalisera demokratin.

Nya medier, som Internet, är verktyg som kan underlätta, öppna nya vägar och ge lösningar. Det är människan och hennes idéer som avgör hur mediet brukas i demokratin. E-demokrati är mer än det medborgaren ser vid första blicken på datorskärmen, att utvecklingen har gått från personliga kontakter till IT-förmedlade sådana. Det förväntas minska väntetider, förbättra kvalitén och öka delaktigheten.

Inte lika synligt är de olika problemområden som skriften försöker belysa på en övergripande nivå. Vilka erfarenheter har olika e-demokratiförsök gett? Hur påverkas integriteten? Vad kan göras bättre? Sverige ligger ännu i topp inom EU när det gäller datortillgång, användning av Internet och mobiltelefoni. År 2006 var det bara Nederländerna som hade en högre andel hushåll med tillgång till Internet. Nederländerna hade 80 procent mot Sveriges 74 procent. Vad kan göras för att stärka och vidareutveckla Sverige med avseende på e-demokrati?

Detta är ett utdrag ur Waldemar Ingdahls essä. Läs texten i dess helhet på Arvid Lindmans 60-årsfond. Där diskuterar Waldemar de frågor som nämnts ovan och ger ett flertal exempel på e-demokrati, både i Sverige och andra länder.

Waldemar Ingdahl är VD för Eudoxa, en liberal och oberoende tankesmedja inriktad på frågor om hur naturvetenskapen och tekniken förändrar vårt samhälle.

Läs tidigare publicerade artiklar i serien här, här, här, här, här, här och här.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner