Print Friendly

Politikens nya villkor

Av Klas Hjort | 24 april 2009

Hur påverkar globalisering, EU och ny teknik – för att nämna några faktorer – politikens villkor? För att svara på detta har Arvid Lindmans 60-årsfond låtit nio yngre skribenter peka på problem och möjligheter i varsin essä. Utdrag ur dessa publiceras av Svensk Tidskrift under våren. I veckans text diskuterar Klas Hjort vad som händer med ideologierna i en värld där vi kan känna mer samhörighet med likasinnade i andra delar av världen än med grannen.

Globalisering och Internet – kan ideologierna bestå?
av Klas Hjort

Sverige har länge präglats av en djup känsla av identifikation med andra svenskar. Metaforen som använts för identifikationen och de politiska lösningar som knutits till denna är folkhemmet. Det är ett hem åt hela det svenska folket där staten funnits för att se till att sysselsättningen är hög och välfärden kommer alla till del. Antagligen är den djupa övertygelsen om att skatterna går till någon som är ungefär som jag grunden för skatteacceptansen. Så länge människor upplever att pengarna går till grannens barns skola, närsjukvården och liknande så är det ok med höga skatter. Ett talande exempel på den nationella solidariteten som politisk markör var Fredrik Reinfeldts uppmaning inför senaste julen om att man ska köpa svenskt. De som inte gjorde det bidrog inte till jobben. Solidariteten begränsas till dem vi kan uppfatta gemenskap med.

Den brytning som globaliseringen innebär kommer inte vara radikal eller ske över en natt. Vi kommer att i överskådlig tid vara svenskar som i huvudsak upplever att vi liknar andra svenskar. Liksom att danskar, britter och greker är lite annorlunda än vi. Men den ökade kontakten med andra kulturer kommer att sudda ut gränser och antagligen kommer det ske en ökande identifiering med liknande människor i andra kulturer. Elvisfantaster kommer ha lätt att hitta sina likar över världen, unga akademiker som jobbar utomlands kommer att hitta stora likheter med andra som lever på samma sätt och fler och fler grupper kommer genom globaliseringen att finna varandra över nationsgränser. Vi kommer att kunna, och antagligen också göra det, söka oss till andra människor som är mer lika oss än de vi råkar bo nära eller råkar ha växt upp med.

Det blir en lång rad mindre samhällen eller kanske snarare gemenskaper som vi upplever identifikation med. Det kommer antagligen också att påverka vår vilja att betala skatt. Om vi är beredda att i huvudsak betala skatt för att bekosta välfärdstjänster för människor som vi uppfattar är som vi så kommer en ökad personifiering leda till ökade krav på att individualisera välfärdstjänsterna. I ett mer individualiserat samhälle kan välfärdstjänsterna mycket väl bli något där många efterfrågar en god basnivå för alla men en riktigt bra för sig själv. Urbana akademiker idag har förmodligen en långt mer begränsad vilja att betala skatt för arbetslösa i Norrland som inte vill flytta än under Flytt int-debatten förr. Det är intressant att se hur politiken i Sverige idag gradvis börjar delas upp mellan en vänster med fokus på transfereringar och en allians som fokuserar på jobb och välfärd. I ett samhälle med en ökande grad av personifiering och minskande identifikation med alla så kan en politik som syftar till att utveckla och utöka transfereringssystemen bli en tvär återvändsgränd.

Uppbrytningen i småsamhällen inom nationen kommer att påverka hur vi tar till oss information och vilka opinionsbildare som är viktiga. En gissning är att mycket få som läser denna text påverkas av om Blondinbella gör ett politiskt uttalande på sin blogg. Men det finns stora grupper där det är enormt viktigt och hon har haft en stor betydelse för MUF:s möjligheter att nå unga. Hon har en mycket stor påverkan i en begränsad krets. Blickar vi bakåt så fanns i mycket större utsträckning en samhällsdebatt där enstaka personer hördes i ett helt samhälle. En mångfald av medier – tidningar, bloggar, tevekanaler och liknande gör att även om fler konsumerar massmedier så är det enskilda mediets genomslag mindre. Medborgarna skapar nu på ett helt annat sätt än förr sin egen mix av nyheter och information och möjligheten som förr fanns att nå ut väldigt, väldigt brett är idag mindre.

Möjligheterna att via teve, radio, Internet och andra massmedier följa politiken mycket nära har antagligen också bidragit till att minska intresset för att vara med i partierna. Partilokalen har inte någon unik möjlighet att vara ett forum för både debatt och överförande av information. Vem som helst kan idag skaffa den information som förr var i huvudsak tillgänglig för föreningsordföranden, riksdagsledamöter och andra som hade en närhet till vissa politiska miljöer.

Det kan verka dystert att skapa ideologi i en sådan miljö. Där unga har färre kontaktytor med de äldres medier, där akademiker mer skiljer sig från dem som inte har utbildning och där de mest politiskt intresserade kan få en oändlig mängd information. Men även om man inte kan nå alla som förr så kan samma värden genom olika bärare nå mycket brett. Det går inte längre att skapa ett budskap för alla men det går att skapa värden som väldigt många delar. Blondinbellas läsare, arbetslösa i Norrland, börsmäklare i Stockholm och många andra skapar sina egna sätt att ta till sig intryck. Men det går att förena dem i en önskan om rättstat, om demokrati, om att kunna röra sig tryggt på gatorna och att vara fria att fatta egna beslut. Kärnvärdena består och får en ökande vikt, eftersom de blir det kitt som håller ihop en rörelse sträcker sig mellan många mindre samhällen.

Detta är ett utdrag ur Klas Hjorts essä. Läs texten i dess helhet på Arvid Lindmans 60-årsfond. Där fortsätter Klas Hjort att diskutera hur kärnvärden som demokrati, integritet och trygghet förändras i en globaliserad, Internetifierad värld.

Klas Hjort är politisk sekreterare vid moderaternas riksdagskansli.

Läs tidigare publicerade artiklar i serien här, här, här, här och här.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner