Politikens nya villkor

Hur påverkar globalisering, EU och ny teknik – för att nämna några faktorer – politikens villkor? För att svara på detta har Arvid Lindmans 60-årsfond låtit nio yngre skribenter peka på problem och möjligheter i varsin essä. Utdrag ur dessa publiceras av Svensk Tidskrift under våren. I veckans text skriver Petter Jonsson om offshoring som hot och möjlighet för svenska arbetstillfällen.

Offshoring – svenska jobb på spel?
av Petter Jonsson

Under historiens gång har olika innovationer haft stor betydelse för samhällets utveckling. Tidigt under industrialiseringen ledde fabrikstänkandet till att människor strömmade till städerna för arbete. När tillverknings-och logistikmetoderna utvecklades, stod många fabriker tomma och kraftfullt eftersatta ekonomiska zoner utkristalliserades. Containerlastningprincipen av fartyg visade tydligt hur hamnområden i många år var svåra att förädla för att möta de nya strukturerna. Efter andra världskriget gjorde elektroniken och digitaliseringen ett snabbt intåg i produkter och processer och företag och regioner som snabbt tog till sig den nya tekniken växte snabbast.

Vi befinner oss nu mitt i en ny teknikrevolution. Skiftet från varuproduktion till tjänsteproduktion får stora konsekvenser för arbetskraften. Industriell tillverkning och jordbruk står nu tillsammans för mindre än 30 procent av Sveriges arbeten. Samtidigt har IT-utvecklingen lett till att vi kan kommunicera och arbeta på ett sätt som tidigare var helt otänkbart. Den nya distinktionen mellan vad som kan handlas med globalt är inte möjligheten att packa det i en container utan möjligheten att packa det i elektroner. Därmed är det naturligt att allt fler arbeten är av karaktären att de kan utföras långt ifrån sina kunder och övriga funktioner i företaget.

Begreppen offshoring och outsourcing skiljer sig i allt väsentligt åt. Outsourcing avser utflytandet av ett arbete ur företaget, oaktat i vilket land det sedan utförs, medan offshoring avser utflyttandet av hela funktioner till ett annat land. Offshoring kan avse utflytt av såväl tjänster som produktion av varor. Logiken bakom offshoring är enkel, att den som kan använda sina förmågor till en lägre kostnad, har en komparativ fördel.

Förekomsten av offshoring av produktion ökade påtagligt i och med Kinas inträde i WTO 2001. I Kina finns goda förutsättningar för att förlägga olika verksamheter, inte minst genom tillgängligheten på billig arbetskraft och valutastabiliteten gentemot dollarn. Genom utvecklingen av tekniklösningar inom Telecomområdet, såsom möjligheterna att flytta stora datamängder över fiberoptiskt kablage, och att man har en stor arbetskraftspool som talar engelska har Indien kraftigt positionerat sig i täten bland de länder som verksamheter flyttas ut till. NAFTA, ett frihandelsavtal mellan USA, Kanada och Mexico tecknat 1994, gjorde det lättare för offshoring, och många amerikanska tillverkare förlade initialt sina produktionsanläggningar till Mexico. Denna typ av offshoring kallas ibland för nearshoring. Den betydande skillnaden mellan begreppen är att nearshoring oftast innebär logistikfördelar, som tappas när en verksamhet flyttas till andra sidan jorden. Trenden för nya offshore etableringar skiftade så småningom mot Asien.

Det finns exempel på offshoring även innan 2000-talet. Ett tydligt sådant är Irland. Landet var för några decennier sedan ett av Europas fattigaste länder. Irlands låga inkomstskatter och arbetsgivaravgifter öppnade emellertid upp för utländska företag att etablera sig i landet. Många företag, inte minst ifrån USA, började flytta ut produktion, tjänster och intellektuellt kapital till Irland för vidare export. IBM, Apple och Google är exempel på företag som flyttat viktiga funktioner till Irland, motiverade av ett gynnsamt etableringsklimat, en välutbildad arbetskraft och en engelsktalande befolkning. Idag har Irland världens sjunde högsta bruttonationalprodukt per capita.

Svenska arbetsmarknadens förutsättningar

Den största yrkesgruppen på den svenska arbetsmarknaden är vård-och omsorgspersonal. Merparten av alla arbeten inom denna grupp har en väldigt låg potential för offshoring. Bland de vanligaste yrkesgrupperna på arbetmarknaden finns dock ett antal som är värda att uppmärksammas ur ett offshoringperspektiv. Behovet av högutbildad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden är ständigt tilltagande. För att möta detta behov har Sverige under andra hälften av 1900-talet till idag kraftigt expanderat antalet platser vid högskolor och universitet. Många universitetsutbildade människor saknar ändå kvalificerade arbeten. Detta väcker frågan om hur förutsättningarna för den svenska arbetskraften måste utformas för att möta de krav som ställs.

Detta är ett utdrag ur Petter Jonssons essä. Läs texten i dess helhet på Arvid Lindmans 60-årsfond. Där diskuterar Petter vilka yrkesgrupper som kan komma ifråga för offshoring och hur den svenska arbetsmarknaden kan förhålla sig till det.

Petter Jonsson är politisk sekreterare vid moderaternas riksdagskansli och student vid Stockholms universitet.

Läs tidigare publicerade artiklar i serien här, här, här och här.