Print Friendly

PJ Anders Linder; Universitetskrisen och litteraturens makt

Av Redaktionen | 31 december 1988


1988


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

UllERATUR
P J ANDERS LINDER:
Universitetskrisen och litteraturens makt
rusenkindade intellektuella bör sopa rent framför egen dörr innan de
er sig ut för att frälsa världen. Deras till intet förpliktigande tal om mänsklighetens väl och universellt broderskap
kan låta nog så vackert, men om den etiska kärnan, självdisciplinen, saknas så
kommer det aldrig att bli mer än fagra fraser. Kärleken till hela världen blir en ursäkt för att inte ta itu med besvärliga, nä-
raliggande problem.
Irving Babbitt: Literature and the American College. Nyutgåva National Humanities Institute 1987
Detta kärva, men högst klarsynta, budskap levererades av Irving Babbitt, som
var professor vid Harvard och vars författarskap utgjorde en av vattendelarna i
tjugo- och trettiotalets kulturdebatt. Hans
betydelse var naturligtvis störst i Förenta
Staterna, men ideerna nådde även Sverige, där de influerade tänkare som Folke
Leander och Sven Stolpe.
Babbitt pläderar i sina böcker för en ny
humanism, en filosofi som sätter människan i centrum. Han understryker dock
att en sådan humanism måste vara något
annat än den sentimentala kärlek till människan i allmänhet, mänskligheten som
abstrakt företeelse, vars främste företrä-
dare är Rousseau. Dennes ide om människan som alltigenom god avvisades med
kraft av Babbitt. Vår civilisation har inte
skapats genom ett villkorslöst bejakande
av naturliga impulser, utan genom ihögsta
grad medvetet, etiskt arbete. Och det är
först när man söker stöd i denna gemensamma erfarenhet, i den klassiska traditionen, som det är möjligt att utveckla karaktär och personlighet och på så sätt
undgå att bli ögonblickets slav.
Skolning av intelligens och förnuft är
naturligtvis nödvändiga ingredienser i utbildningen av dem som skall utveckla sin
personlighet, menar Babbitt. Men det är
inte tillräckligt. Människan inhämtar
nämligen inte kunskap bara genom att resonera abstrakt utan också, och i än högre
grad, genom att skaffa sig erfarenheter
och följa exempel.
Fantasin står inte den rationella förmå-
gan efter i betydelse, och det är därför
nödvändigt att inte lämna den därhän när
studier planeras. Sådan likgiltighet var
emellertid just vad Babbitt ansåg sig kunna iakttaga vid de amerikanska akademierna, och för att varna för de olyckliga
konsekvenserna av detta skrev han en
bok, hans första, som utkom 1908. Den
heter Literature and the American College
och finns nu åter tillgänglig: detta tack vare National Hurnarrities Institute, en liten
oberoende tankesmedja i Washington.
I boken riktar Babbitt skarp kritik mot
vad han kallar ”humanitarianer”, dvs dem
som är beredda att kasta karaktärsfostran
och kulturarv på sophögen till förmån för
det som är ”nyttigt” och ”medmänskligt”.
Dessa välgörare parar ”övertro på vetenskapens möjligheter, ursprungligen hämtad från Francis Bacon, med rousseauansk övertygelse om människans förträfflighet. Dessa båda egenskaper leder till en
inställning till utbildning som blir en
märklig blandning av nonchalant låt gå-
anda och krass utilitarism. Var och en får
lov att helt och hållet efter eget huvud finna ut hur han kan producera så mycket
varor som möjligt. ·
Babbitt fruktar en sådan utveckling, i
vars förlängning han ser det goda livets
död och ett samhälle besatt av kortsiktig
materialism. Mänskligheten förvandlas
från individer till en rotlös massa på ständig jakt efter nya sensationer, oförmögen
till väntan eller självdisciplin. På de amerikanska collegen yttrade sig detta genom
ett ensidigt betonande av ”nyttiga”, praktiskt direkt användbara ämnen. Uppgiften
att bibringa studenterna ett kulturarv, att
göra dem till tänkande och etiskt medvetna individer, hamnade mer och mer i
skymundan.
Literature and the American College är
ett försök att presentera ett alternativ till
denna utveckling. Babbitt lyfter här speciellt fram litteraturen och visar hur den
kan utgöra en i det närmaste outsinlig källa till inspiration. Den som studerar klassikerna och tar dem till sig lämnar ~ollege
som en rikare personlighet och kommer
CARL JOHAN UUNGBERG:
61
att stå bättre rustad inför mötet med det
materiella framåtskridandets baksida.
(Det torde vara överflödigt att påpeka att
Babbitt på intet sätt var blind inför dess
framsida.)
En och annan passage i den här volymen är väl inte helt oanfäktad av tidens
tand, men den är likväl i högsta grad relevant idag – inte minst i Sverige! Alltför
många betraktar litteratur som en harmlös bobby för medelklassens hemmafruar,
alltför många antar att nationens hälsa
kan mätas genom att man räknar ut antalet telefoner per tusen medborgare och
alltför många tror att höjden av moralisk
resning är att vägra äta sydafrikansk marmelad. Så är emellertid inte fallet. Varför?
Det förklaras med all önskvärd tydlighet i
Literature and the American College!
En diskret machiavellist
M
aktövertagandet utövar en evig
lockelse. Vad som växlar är formerna. Som så mycket annat
påverkas vi svenskar här av USA, där de
nya administrationerna förmodas dra in i
en trög byråkrati med entusiasm, intelligens och friska ideer.
Hans Bergström: Rivstart. Tiden 1987
Att verkligheten är en annan påminner
Hans Bergström om i sin bok Rivstart,
som spinner kring temat valspurt-maktväJding under 70- och 80-talen. Inledningsvignett är en festlig skildring av det
tafatta statsrådet, som står på huvudet när
journalister och glesbygdsdelegationer
börjar belägra hans tjänsterum.
Till för kort tid sedan drog statsvetare
mest upp diagram och ritade modeller.
Bergström, själv elddöpt i det borgerliga
regeringskansliet 1976-80, vet hur det
går till i levande livet. Med insatthet i teoribildningen förenar han även ett slags
lågmäld machiavellism, om man så vill,
formad i politikens vardag. Boken torde
komma att läsas av mången regeringsbildare in spe.
Typiskt är, att Bergström inleder sin
studie med en typologi över varför demo-

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner