Peter Olsson; Unckels Återtåg


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

UNCKELS ÅTERTÅG?
AV PETER OLSSON
Moderaterna propagerade inför valet 1991 för fria universitet. Har partiet blivitförsiktigare
nu och villgå långsammarefram? Eller är det bara obefogadefarhågoratt tolka skrivningarna
iförslaget till nytt moderat handlingsprogram som att man vill stanna vid de hittills uppnådda
målen?
J
ag är mycket imponerad av mr
UnekeL Det är svårt att tänka sig
att någon utav våra lagstiftare
skulle delta i ett sådant här seminarium. Och i så fall skulle de knappast
kunna tillgodogöra sig det.”
Den kvinnliga universitetstjänstemannen från Austin i Texas var uppriktigt imponeradvid den avslutande lunchen på det vackra, fastän till kursgård
ombyggda, Hässelby slott. Hon hade
deltagit i ett av de kvalificerade senlinarier som utbildningsminister Per
Unekel och utbildningsdepartementet
hållit om den svenska forskningen. I
detta fallet var det kreativa nliljöer som
behandlades.
Betyget är förvisso välförtjänt. Per
Unekel har fltt en hel del saker att
PETER OLSSON är ledarskribeut på tiduiugeu
Idag.
hända. I praktiken har han satt kniven i
70-talets högskolereformer och påbörjat skapandet av ett nytt universitet.
Förändringsarbetetbyggerpå ett klart
mandat från väljarna. Moderaterna var
såväl i sin egen partimotion före valet
som i valmanifestet mycket tydliga. I
valmanifestet står det under rubriken
”Fria universitet”:
”Moderaterna är partiet för fria universitet. Vi vill snarast inleda en omvandling av universiteten till fristående
stiftelser.
studenternas val måste i ökad utsträckningpåverkavilken utbildningsom
ges. Sverige behöver fler välutbildade
människor. Antalet utbildningsplatser
måste öka. Nya resurser krävs för att
främja kvaliteten och stärka forskningsanknytningen.”
Och moderaterna stod inte ensamma
om allt. Folkpartiet hade redan i sin
SVENSK TIOSKRIFT 157
partimotion rört sig långt åt samma håll,
Bengt Westerberg hade också i en debattartikelföreslagit att några universitet
fick bli självstyrande. Den högre utbildningen hade också enframträdande plats
i moderatemas och folkpartiets gemensamma ekonomisk-politiska program
”En ny start for Sverige” och ägnades
också en egen gemensam rapport som
till slutlågtillgrundförentvåpartimotion
i anslutning till s-regeringens kompletteringsproposition.
Ifyrpartiregeringens forsta regeringsförklaring kom texten att lyda: ”Den
högre utbildningen och forskningen
måste uppvärderas. Det är en central del
i politiken for att återupprätta tillväxtoch utvecklingskraften i vårt samhälle.
Strävan skall vara att skapa mer autonomauniversitetochhögskolor. De principiella och praktiska frågorna vid en
omvandling av universitet och högskolor
till fristående stiftelser klarläggs snabbt.
Antalet platser vid universitet och
högskolor ökar redan i vår. Medel från
avvecklingen av löntagarfonderna används till att forstärka resurserna for
bland annat forskning vid universitet
och högskolor. Detta gäller även de
mindre högskolorna.”
ståndet blivit for hårt. Reformerna blir
därmed inte fullt så genomgripande som
man kunde önska.
Linjesystemet luckras upp, men det
ersäHs nästan genast av olika
studieprogram.
—-
Linjesystemet luckras upp, men det
ersätts nästan genast av olika studieprogram. Kårobligatoriet försvinner,
men först om några år. Studiemedlen
utreds i syfte att öka studenternas eget
ansvar, men det kräver att bidragen
ökar. Anslagen till grundutbildningen
görs mer beroende av studenternas val
och resultat, men kontrollen måste därmed skärpas. Tio miljarder av
löntagarfondspengamakommerattbilda
stiftelser for forskningsstöd, men deras
anslag inriktas till vissa politiskt fastställda områden.
Särskilt intressant är hur man handskas med stiftelsetanken. I den liggerju
mycket av den debatt som kritiserade
den centralstyrda 70-talshögskolan och
ville ersätta beroendet av politiskabeslut
med en långtgående självstyrelse och
hög grad av öppenhet for impulser och
konkurrens från det internationella vetenskapliga samhället.
Visst har alla statliga högskolor getts
Mindre genomgripande riformer en större självstyrelse och visst kommer
En del kritiker är inte helt nöjda med några att fa bilda stiftelser. Men Unekel
genomförandet. Som den skickliga po- har inte ens gått så långt högskoloma
litiker han är har han vikt sig när mot- själva ville:
158 SVENSK TIDSKRIFT
Till exempel beaktades inte Växjö
högskolas begäran om att fa bli stiftelsehögskola. Erbjudandet begränsades till
en mindre högskola,Jönköping, och de
tv:\ stora tekniska högskolorna, Chalmers i Göteborg och KTH i Stockholm.
När dessa sedan tackar ja inskränks det
hela ytterligare så att bara en av de
tekniska högskolornakan komma ifråga.
Det tyder sannerligen inte på nigon
gång och krav på resultat så gäller detta
”i allt väsentligt”.
Och finns det inte en artskillnad när
man istället för att hylla självständigheten lite njuggt slår fast: ”Att staten ställer
sig positiv till ökat oberoende för universiteten är emellertid inte detsamma
som en utfästelse att finansiera vad helst
universiteten väljer att ägna sig åt.”
himlastormande systernskiftesvilja. Obefogadefarhågor?
Kanske är det rätt att inte gå för fort Är detta obefogade farh:\gor? Är det att
fram. Kanske skall man låta resultaten övertolka formuleringar som mycket
tala för sig och gå vidare om man far väl kan rymma fria universitet? Är det
mandat för det nästa valperiod. En sund
konservatism talar för ett sådant agerande.
Lite orolig blir man emellertid av
förslaget till nytt handlingsprogram för
moderaterna, inte minst med tanke p:\
att Per Unekel suttit i den arbetsgrupp
som tagit fram det.
I detta tycks man ha gått från kompromissen som metod att uppni ett
politiskt m:\1 till att knäsätta de hitintills
uppnådda m:\len som slutm:\1.
Visserligen kräver den akademiska
friheten ”att universitet och högskolor
utvecklar en friare ställning gentemot
staten”. Men fortfarande har staten ”ett
huvudansvar för den högre utbildningen”. När stiftelsebildningförs p:\ tal
mjukas det upp med ett ”bör emellertid
kunna”. Och när det talas om självständig utformning av antagning, studiekanske bara en sund omtanke om de
pengar skattebetalarna kan tänkas behöva stå för? Det kanske är helt fel att
tolka in någon förändrad attityd i
handlingsprogrammet?
Det kanske är helt fel att tolka in
någon förändrad attityd i
handlingsprogrammet?
Är det så finns detinga problem. Men
i så fall borde det heller inte vara fel att
formulera om sig så att inte misstanken
uppträder? Är det däremot en förändrad
betydelse så behöver den inte vara helt
fel, det är ju rimligen så att fria universitet som till stor del fortfarande finansieras via skattsedeln kanske behöver
några regler att hålla sigtill. I så fall måste
man nog ta sig en funderare på hur dessa
regler skall se ut: Det är rimligare med
procedurregler som fri konkurrens vid
SVENSK TIDSKRIFT 159
·i
~änstetillsättning än forbud for en forskningsinstitution att i sak ägna sig åt
”vadhelst de väljer”.
Ett tips är att gå tillbaka till ”Ideer for
vår framtid”, den något mer yviga debattskrift som föregick dagens programarbete. Där finns ett klarare forsvar for
det fria universitetet som utmynnar i
meningen:
”Doktorshatten var en gång en symbol for att universitetet var karl for sin
hatt och inte behövde lyda borgare och
myndigheter.”
Om PerUnekel och andra moderater
vill fortsätta att bevista doktorspromotioner borde de kanske begrunda
innebörden i detta.
160 SVENSK T!DSKR IFT