Print Friendly

Peter Olsson; Frihetens stamort på jorden

Av Redaktionen | 31 december 1991


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.


bedöma en försynt knackning på dörren
av delar av det gamla imperiet såsom
Ukraina eller Vitryssland? Att de tre baltiska republikerna hör till Europa var
självklart redan våren 1990.
Mot slutet av boken varnar Dahrendorf profetiskt för de destruktiva krafter
som dväljs i begreppet nationellt självbestämmande. Att tillskriva ”folk” rättigheter som egentligen tillhör enskilda indiviPETER OLSSON:
643
der är en av den internationella rättens
olyckligaste påfund, menar han. Självbestämmande är i bästa fall en underordnad rättighet långt efter mänskliga, politiska och sociala rättigheter. Men vid närmare eftertanke är det ingen rättighet alls
utan endast ett krav från populistiska
ledare som kan föra sitt folk mot det
öppna samhället, men lika gärna ersätta
utländskt slaveri med inhemskt tyranni.
Frihetens stamort på jorden
D
et har sagts många gånger förut:
Få länder är så lättinfluerade av
impulser från USA som Sverige.
Till och med 60-talets amerikahat var i
långa stycken direktimport från studentrevoltens campus, det var inte från ryskan som kritiska artiklar om USA:s vietnamengagemang översattes.
Göran Rosenberg: Friare kan ingen vara
– Den amerikanska iden från revolution till Reagan. Norstedts 1991
Och än fortgår ideimporten, mycket av
den liberala ekonomiska renässans som
efterträdde radikalismen var Jjka påverkad av amerikansk debatt.
Lättheten i övertagandet av amerikanska trender är förvånande, vi är ju trots
allt tämligen åtskilda från USA i samhällsliv, institutioner och bärande ideal.
Även om tusen UsA-producerade 1Vserier gjort oss mer förtrogna med amerikanskt småstadsliv än med hur människor lever i Nordtyskland, även om Spielberg i Sverige drar en större publik än de
mest kritikerrosade franska filmerna, så
är det faktiskt ett främmande land för
oss.
Dramat kring utseendet av judge Thomas till ny domare i högsta domstolen
var säkerligen djupt förvirrande för de
flesta svenskar (och även för dem som
tror att vi också har domstolar med
. ‘)JUry..
Vi är förvisso amerikaniserade, men
lever snarare i ”ett amerikaniserat Östtyskland” än i ”den femtioförsta delstaten”, för att ta några karaktäristiker av
Sverige.
När nu journalisten Göran Rosenberg
ger ut sin studie över de ideer som ligger
till grund för det amerikanska samhället
är det därför en välgärning. Rosenberg
644
var 1985-89 Sveriges Televisions korrespondent i USA men är nu redaktör
för tidskriften Moderna Tider.
Egentligen är det en viss överdrift när
han som undertitel satt ”Den amerikanska iden från revolution till Reagan”. För
det handlar nästan enbart om de ideer
som preciserades kring den amerikanska
frigörelsen och nationsgrundandel och
den vikt dessa kan tänkas ha i dag.
Alla hänvisningar till ”pilgrimsfäderna” till trots är det inte deras uppfattning
om en i princip religiöst grundad diktatur
som blivit gällande. Inte heller det grymma, blodiga och oerhört tragiska inbördeskriget har egendomligt satt så djupa
spår som de tankar som formulerades av
en liten grupp män för tvåhundra år sedan.
Hos dem förenades en hemtamhet i
såväl romerksa och grekiska klassiker
med de ideer som växt fram under upplysningens 1700-tal.
Inte så att de var eniga i allt. Rosenberg noterar den spänning som fanns
mellan olika skolor. Så ställs Thomas
Jeffersons agrara självstyrelsetankar med
sin betoning på individen och lokalsamhället mot imperietanken hos t ex Alexander Hamilton som ville bygga en romarstat med en stark centralmakt.
Dessa poler har bildat ett motsatspar
som på ett sällsynt fruktbart sätt har format USA:s historia därefter. Den centrala
statsmakten har hämtat sin styrka ur traditionen precis som folkliga motrörelser
har kunnat motiveras.
Senast har den reaktion mot den stora
staten och de (efter amerikanska mätt)
höga skatterna som bar fram Ronald
Reagan till presidentskapet kunnat åberopa en inspiration från Jefferson. (Även
om det trots allt finns vissa skillnader,
som Rosenberg illustrerar med ett diktat
samtal mellan Jefferson och Reagan.)
Rosenberg rör sig hemtamt både i revolutionsteoretikernas skrifter och i dagens USA. På ett effektivt sätt låter han
ideerna belysas av konkreta nutidshändelser och företeelser i dag förklaras av
revolutionens tankevärld. När man har
läst hans bok förstår man USA bättre.
Efterkrigstiden har behärskats av två
supermakter, var och en grundad på sin
ideologi, Sovjetunionens sönderfall och
USA:s nuvarande hegemoni är ett bevis
för kommunismens felaktighet, men garanterar inte liberalismens överlevnad.
Skall den överleva krävs att den består
som samhällsmoral, menar Göran Rosenberg. Reaganåren lyckades delvis med
sin renässans, men långt ifrån helt.
”Jag tror inte att verklig individuell frihet i Amerika kommer att kunna överleva annat än som överklassnöje, om det
lilla perspektivet ytterligare försvagas.”
Detta lilla perspektiv finner Rosenberg i
den amerikanska småstaden. Där skulle
individualitet kunna förenas med ett deltagande medborgarskap: Ett medborgarskap som ”bygger på den smärtsamma och motvilliga insikten att om individen inte tar sitt ansvar, tar någon annan
det ifrån henne. Och att ett samhälle inte
blir bättre än sina medborgare.”

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner