Print Friendly

Peter Norberg; Förändrade mentaliteter

Av Redaktionen | 31 december 1999


1999


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Förändrade
mentaliteter
Arbetslivet i den nya ekonomin skiljer sig från industrialismens epok.
Lutherska dygder har ersatts av Dr Spocks och Skå-Gustavs lustprinciper.
Arbetet skall bli roligare, men blir det bättre?
l av Peter Norberg
I
NDUSTRIALISMEN BAR FRUKT på ett speciellt sätt:
människors intima sfär kopplades bort från ekonomin. Känslan avskrevs för att uppnå effektivitet,
det var rationalismens metod. En affärsman som
Henry Ford hävdade att en sådan tudelning var
nödvändig för att industrins hjul skulle snurra.
Nu är modet istället att visa känslor i arbetslivet.
Tidsandan, postmodernismen, gynnar det skojfriska och
lekfulla, ibland till och med det oseriösa. Framtidsaposteln Kevin Kelly, chefredaktör för tidskriften Wired,
hävdade ifjol att en av de tre eviga lagarna för framgångsrik affärsverksamhet i den nya ekonomin är att ”ha
kul”.
Det verkar skoj, men frågan är om det bryter särskilt
mycket med den gamla tidsandan. ”Sådan är tiden l .. ./
och ju mindre allvar desto bättre!” lät ju Strindberg den
gamle generalen Pechlin säga om det föregående
sekelskiftets anda i skådespelet Gustav III.
Dr Spocks och Skå-Gustavs lustgeneration låter i alla
falllustprincipen styra även i förvärvslivet. Hämningar
har lossats samtidigt med slipsknuten. Utan det gamla
kravet på ordentlighet efterfrågas nu den marknadsbemästrande kreativitet som hör den amerikanska västkusten till. Lutherska dygder får ge vika inför kaliforniska.
Inte endast för bilmekaniker, utan även i högstatusyrken
hör jeans, T-shirt och baseballkeps till en informell
yrkesuniform. I nya näringar i den nya ekonomin, som
PR- och !T-branscherna, får ”flumgenerationen” plats.
Förr upprätthölls distans till massan. Nu är idealet
att vara folkligt konsumentnära och träda ut i offentligheten.
DEN NYA EKONOMIN och de nya, snabbväxande näringar som bär upp den verkar bryta med fordismens mentalitet. Utvecklingen har gått i flera linjer och
påverkats av både materiella och immateriella faktorer.
Det är framför allt tre olika utvecklingsvägar som banat
väg för den nya ekonomin.
För det första råder antihierarkiska stämningar i Sverige. 1968 är i detta avseende ett nyckelår. En ung och
auktoritetskritisk generation fostrades och den har givit
avtryck till andra; ingen villlåta sig styras eller själv
styra.
För näringslivet finns inget alternativ till att anpassa sig efter denna mentalitet. Dessutom är näringsidkare flexibla och upptäcker nya affärsmöjligheter i all förändring omkring dem. Liksom fria elektroner snöras in
i led och förmedlar elektricitet, bidrar varje enskild näringsidkare i sin profitabla jakt efter konsumenters efterfrågan omedvetet till mentalitetsförändringar i samhället.
För det andra bär varje näring i sig på en inneboende mentalitet. I kölvattnet efter nya ekonomiska verksamheter finns nya värderingar och attityder. Nya näringar bär på en ny mentalitet som försvårar för äldre
strukturer och ideologier att hålla sig kvar. Exempelvis
förmådde kommunistblocket inte följa med in i informationsekonomin.
För det tredje följer en viss mentalitet på det överflöd som kännetecknar det moderna samhället. Materiellt överflöd möjliggör konsumtion för annat än överlevnad. Enligt samhällsvetaren Ronald Inglehart blir det
materiella mindre intressant och försörjningsvärderingar mindre frekvent förekommande i överflödssamhället. Detta banar väg för en form av idealism. Dessa postmateriella värderingar är fientliga till det moderna affärslivets materialistiska praktik och ger impulser till det
efterindustriella näringslivet. En postmodern människa
söker mer expressiva mål än överlevnad och ackumulation av kapital. I allt fler nyheter kan hon spegla sin personlighet och skilja ut sig med hjälp av smala produkter.
Köpstrategier blir mer komplexa och produktionen
:l..
QJ
””C
:l..
:ro
>
E
o
c
o
~
Q)
>.
z
lSvensk Tidskrift 11999, nr 41 m
:o…
Q)
”C
:o…
:ca
>
E
o
c
o
….:::.::
Q)
>.
z
”Den protestantiska arbetsetik som var viktig för industrialismen
betonade ekonomiskt nyttiga dygder såsom flit och sparsamhet.
Puritanen förverkligade sig främst i arbetet.
Numera betonas plikter allt mindre. Nutidens svenskar
har förlorat förankringen i den lutherska läran om arbetet som dygdigt.”
anpassas allt mer till konsumenters efterfrågan och livsstil. Narcissistisk konsumism ersätter kvantitativ konsumism.
I
NDUSTRIKAPITALISMENS STANDARDISERING av produkter har under senare decennier alltså vänts till
högst individualiserade produkter. Företag har allt mer
vänt sig till konsumenterna och anpassat sin produktion
till dessa. T-fordens tillfredsställande av massans likriktade önskan om materiell välfärd är ett minne blott. Ekonomiska aktörer söker smalare segment. Pluralism inom
näringslivet är liksom på andra områden postmodernitetens kanske avgörande drag. Efter efterkrigstidens
masskonsumtion vill människor utmärka sig kvalitativt.
Företag inriktas allt mer på att direkt svara på marknadssignalernas retningar och aktieägares önskemål. En
nivellerad och dekonstruerad planlöshet avlöser hierarkiska strukturer i företag. Hierarkier har liten betydelse
inom dessa organisationer. I tidens antiauktoritära anda
upplevs nätverk som marknader och virtuella företag
vara mer givande. Samtidsmänniskan trivs i nätverk.
Nätverk med annan grund än affärsmässiga intressen
blir viktiga i informell näringsverksamhet Att kvinnor
blir mer framträdande inom arbetslivet bäddar för att
manliga hierarkier och hierarkitänkande rämnar. Det
förra sekelskiftets kooperation, arbetar-, nykterhets- och
idrottsrörelser efterliknas delvis, men till skillnad från
dessa saligen insomnade folkrörelser betonar nätverk
inte protokoll och annan ordning, utan kreativt kaos.
Den protestantiska arbetsetik som var viktig för
industrialismen betonade ekonomiskt nyttiga dygder
såsom flit och sparsamhet. Puritanen förverkligade sig
främst i arbetet. Numera betonas plikter allt mindre.
Nutidens svenskar har förlorat förankringen i den lutherska läran om arbetet som dygdigt.
Den socialt kompetenta yrkesmänniskan av idag är
mer sorglös och lättfärdig än den typiske lutheranen.
Viljan till expressivitet, att uttrycka det individen bär
inom sig, strider mot protestantismens undertryckande
av det inre. Såväl utagerande konsumenter som producenter bidrar till att arbetslivet subjektiveras.
Den postmoderna tidens nivellering bidrar till att de
ägande klassernas levnadsvanor förråas. Nutidsmänniskan är ingen renässansmänniska som ägnar sig åt mecenatverksamhet eller anstränger sig för att försköna världen till medmänniskans fromma. Kapitalister förmår
inte avnjuta sina rikedomar mer än sina anställda med
deras ringare inkomster. I motsats till hur antikens aristokrater och italienska renässanskapitalister tog rikedomar i anspråk för att bekosta magnifika spektakel, förvaltar dessa människor sina rikedomar i komplicerade
portföljstrategier.
Och då privategendomen expanderar samtidigt som
arbetstiden fortsätter att krympa, följer allt fler människor den utvecklingen. Privat sparande har blivit en viktig angelägenhet för många, då staten inte tycks kunna
garantera sina pensionsåtaganden mot medborgarna och
i sin uppgivenhet efter den svenska modellens fall också
väljer att vältra över delar av detta ansvar på medborgarna.
MEN FÖRÄNDRINGARNA KOMMER också från tekniken och arbetslivet. Kapitalet revolutionerar ständigt samhället, precis som Marx sade. Gamla tekniska
och ekonomiska strukturer slås sönder när det nya föds.
Men metoderna för denna process skiljer tidsepokerna åt.
Den industriella tekniska utvecklingen revolutionerade
ekonomiska strukturer inifrån.
Den teknik som idag gestaltar framtiden och driver
på den nya ekonomin, och som ger entreprenörer stora
möjligheter, är IT. Ekonomin är i högre grad än förr
styrd av information och kommunikation. Informationsteknikens utbredning i samhället ger upphov till
åtskillig framtidstro. Det är förståeligt med tanke på vilka
produktivitetsvinster som kan göras, men det finns också
anledning att resa varningsflagg för hybris. Bara namnet
lfJ lSvensk Tidskrift 11999, nr 41
o
”Men det är inte alla som följer med. Atminstone inte ännu.
IT är fortfarande ett verktyg för eliten. Ett interaktivt
samhälle skapat av folket är fortfarande en utopi,
precis som andra tekniker också fått erfara att de
storslagna visionerna om dess användning varit utopier.”
på den bok !T-entreprenören Johan Stael von Holstein
skrivit ger oss anledning till det: Inget kan stoppa oss nu.
En ny generation tar över (Ekerlids, 1999).
För det är väl som Mats Johansson skrivit: ”…den
digitala världen består inte bara av ettor, utan också av ett
ansenligt antal nollor.”
Optimismen kring informationsteknik får olika färg
beroende på ideologisk eller annan hemvist och kan härröra såväl från hoppet att den ska bidra till att lösa
arbetslösheten som det mer visionära, men också mer
sannolika antagandet att informationsteknik skall bidra
till att skapa en ny civilisation som ersätter den industriella civilisationen.
Men det är inte alla som följer med. Åtminstone inte
ännu. IT är fortfarande ett verktyg för eliten. Ett interaktivt samhälle skapat av folket är fortfarande en utopi,
precis som andra tekniker också fått erfara att de storslagna visionerna om dess användning varit utopier.
Människor efterfrågar en viss grad av passivitet i sina liv
och när försörjningspiskan inte viner, blir valet ofta tvsåpor framför att koppla upp sig. Olika studier av datoranvändning i hemmen har dessutom visat att människor under den välutbildade elitens nivå oftast använder
datorn till att spela spel.
I den nya ekonomins arbetsliv- på webbyrån, personaluthyraren och Internetmäklaren – är organisationen dynamisk och händelsestyrd. Anställda har ett
osedvanligt gott självförtroende och känner endast svag
lojalitet för den firma de arbetar på. De känner dessutom ingen större lojalitet med andra arbetsgrupper
eller nationalstaten över huvud taget. Man är såsom
typiska individualister obundna vid det bestående och
har ögonen öppna inför nya val. En karriär utomlands
kan utöver annat leda till bättre lön och väljer man karriär inom landet ses ofta företagsbyte som ett sätt att
skynda på löneutvecklingen. Individualism med liberal ideologi utan pliktmoral är tidens anda. Detta förändrar spelreglerna för företagen. Tidigare kunde man
förlita sig på en lojal fysisk arbetskader, men nu måste
alla chefer vårda medarbetarna. De är viktigare än
maskinerna.
Amerikanen Robert Reich har givit namn åt denna
nya grupp av anställda: Symbolanalytiker. Deras arbete
består av att hantera och manipulera symboler- inte av
något fysiskt påtagligt. Symboler ställer sig i människors
och det materiellas ställe. Globaliseringen innebär
abstrakta flöden, liksom finansmarknader och annat nytt
är abstrakt, och dessa processer behöver tolkas och översättas. Här kommer den nya generationen av produktivitetshöjare – symbolanalytikerna- in.
1
800-TALETS SVENSKA AFFÄRSMÄN var patrioter på ett
sätt som knappast förekommer i dagens näringsliv.
Att tjäna sitt land och inte endast egenintresset var under
Sveriges industriella genombrott, det nationalistiskt sinnade 1800-talet och det tidiga 1900-talet, ett utmärkande drag. I jämförelse med äldre tiders näringsliv är
dagens aktörer ovilliga att ta samhällsansvar. Detta är
ett symptom på samhällets tilltagande individualism.
Mark var förmoderna eliters viktigaste egendom.
Äldre tiders förindustriella eliter var liksom livegna traditionellt och psykologiskt bundna vid jorden. Då nu
mer rörliga tillgångar i stället är framträdande, blir eliter allt mer rörliga och traditions- och trolösa. Jämfört
med en tidigare låg personalomsättning kan dagens höjning tolkas som en amerikanisering av svenskt arbetsliv. Det flyter i den nya ekonomin. Organisationer lever
avsevärt kortare tid än tidigare och får allt mer karaktä-
ren av projekt.
I symboler uttrycks de underförstådda värden och
meningssammanhang som organisationer omfattar.
Bland symboler förtjänar kläder ett eget kapitel. Sober
klädsel utstrålar korrekthet, samt ett distanserat bemö-
tande. Även om mörk kostym förväntades endast på
vissa arbetsplatser var det ett vanligt krav att den anställde åtminstone skulle vara hel och ren och inte sticka ut.
,_
QJ
”‘C,_
:ro
>
E
o
c
o
~
Q)
>.
z
lSvensk Tidskrift 11999, nr 41 E!J
:l..
QJ
”C
:l..
:n;J
>
E
o
c::
o
….::.:::
Q)
>,
z
”I en progressiv kultur som vår anses förutsägelser om framtiden
ha företräde framför historien och även nuet. En ung bransch har
inte blivit särskilt integrerad i samhället och dygder ännu inte
hunnit bildas. Mogenhet uppstår genom en lång nötningsprocess
av praktiskt agerande i en omgivande verklighet. Den som liksom
de nya näringarna söker identifikation i sin ungdomlighet vill
ogärna mogna och låta sig växa in i det omgivande samhället.”
Denna Jantementalitet får allt svårare att göra sig gällande.
Social kompetens har ersatt de stora affärerna. Flexibilitet och spontanitet har ersatt det vräkiga lyxliv som
präglade åttiotalets yuppieår. Arbetet är mindre avskilt
från fritiden och skallliksom fritiden ge något existentiellt. Den anställde skall personligen få ut något av
arbetet, inte nödvändigtvis något materiellt, och söker
hellre självförverkligande än att bli en kugge i ett maskineri. Instrumentell betoning av gemensam nytta och
framtidssyfte avlöses av expressiva inslag i människors
livsföring och attityd tilllivet och utgör en motsats till
tidiga industriidkares asketism. Intresset för den själsliga utvecklingen har ökat i takt med att de ekonomiska möjligheterna har avtagit. Den moderne affärsmannen verkar hellre i det tysta än skrävlar om de stora
klippen. Den nya ekonomins makthavare prioriterar
trendiga detaljer och ett flexibelt yrkesliv. Kontor karakteriseras av en ledig men modemässigt elitistisk atmosfär.
Samtidens ungdomskult ger nya näringar med unga
anställda råg i ryggen. Den entusiasm och lekfullhet som
kännetecknar den omedvetna och oreflekterade barndomen hyllas. Allt som unga kommer med anses rätt
och peka in i framtiden; framtiden kanske inte nödvändigtvis anses bättre än nuet, men kommer för att ersätta nuet.
I en progressiv kultur som vår anses förutsägelser om
framtiden ha företräde framför historien och även nuet.
En ung bransch har inte blivit särskilt integrerad i samhället och dygder ännu inte hunnit bildas. Mogenhet
uppstår genom en lång nötningsprocess av praktiskt agerande i en omgivande verklighet. Den som liksom de
nya näringarna söker identifikation i sin ungdomlighet
vill ogärna mogna och låta sig växa in i det omgivande
samhället.
Valet att inte bruka sina inkomster, utan inrikta sig på
att förmera det, var länge näringslivets etos och i synnerhet vad dess aktörer ville visa utåt. I vår tid har finansiella aspekter av affärslivet blivit mer centrala och
finansmarknader kommit på allas läppar. Pengar hyllas,
utan att hymlas kring. Näringslivet vänder sig bort från
den byråkratiska organisationens kalkylerande rationalitet som fostrat industrialismen. Arbetsgivare vidtar allt
fler ej strikt lönsamhetsorienterade åtgärder för sina
anställdas välbefinnandes skull. Företag anordnar nyandligt inspirerade kurser till sina anställdas förkovran, förlustelse och förvåning.
Att något nytt kommer och ersätter det gamla är
oundvikligt. Däremot kommer inget speciellt med förutbestämd nödvändighet. I dag betonas närsynt det nyas
behag, och tron att framtiden kommer att innebära att
allt ändras försvårar historisk insikt. Aktörer tror sig
befinna sig i en omgivning som ändras oerhört snabbt,
men egentligen har denna ökade abstraktion av rörlighet
i arbetet pågått under decennier.
I äldre tiders företag hyllades gärna traditionen. Att
ständigt förändras sätter samtidens företag högt på dagordningen. Av naturliga skäl omger sig främst nya delar
av näringslivet med denna självrättfärdigande retorik. I
vår tid av hastighetsdyrkan och traditionsförakt framställs dynamik som något gott i sig. Övertygelse om teknologisk determinism har ingått en ohelig allians med
tron på att allt blir bättre.
Peter Norberg (peter.norberg@hhs.se) är doktorand vid
Centrum för etik och ekonomi på Handelshögskolan.
&II ISvensk Tidskrift 11999, nr 41

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner