Print Friendly

Per Unckel; Moderaterna mot sekelskiftet

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

MODERATERNA MOT
SEKELSKIFTET
PER UNCKEL
Ett parti som moderaterna med uppemot en_fjärdedel av väljarna bakom sig måste vara ett mer
”totalt” parti än vad moderaterna är idag. Partiet bör bli ett öppet borgerligt torg, ett brett borgerligt parti som gerflera facetter av borgerligt tänkande utrymme. Det skriver Per Unekel som
här redovisar den moderata valanalysgruppens arbete.
I
Sverige slciftar den politiska kartan
snabbt karaktär. 1991 års val resulterade i borgerliga regeringar i
landet, liksom i många landsting
och kommuner. 1994 tog socialdemokraterna makten inte bara i riket utan
också i flertalet landsting och kommuner.
Sannspådd
När professor Hans Zetterberg 1990 presenterade det moderata framtidsprogrammet myntade han begreppet ”den
stölciga tiden” om det 90-tal som då bara
hade inletts. Snart halvvägs igenom har
han blivit mer än sannspådd. Och det är
inte slut än.
1998 kan valresultatet vara tillbaka till
1991. Rent matematiskt räcker den väljargrupp som skulle kunna rubriceras som
rena och rörliga nussnöjesväljare mer än
väl till för att ensamma förorsaka sådana
resultatsskiften som mellan valen 1991
och 1994. Partierna kommer i framtiden
PER UNCKEL är riksdagsman och har varit or<!fö-
rar~de i moderatemas valanalysgmpp.
att leva farligare än i det gamla mer trö-
grörliga Sverige.
Att det tidigare så väljarstabila Sverige
har blivet ett av Europas väljarrärligaste
länder beror bl a på den djupgående förändring vårt land just nu går igenom. En
gammal välfärdsmodell är på väg att gå i
graven och med den en god del av den
bekymmerslösa trygghet Sverige tidigare
ansåg sig kunna åtnjuta.
Fiktiv trygghet
Sakta börjar det gå upp för oss att vi
byggt landet på lånade pengar, att den
trygghet vi trodde oss ha var fiktiv. Att
medvetenheten härom rör om också i det
politiska landskapet är ingenting konstigt.
Det kommer säkert att fortsätta länge än.
Redan opinionsundersökningarna efter
valet låter antyda detta.
De ekonon1iska och sociala omvälvningarna i vårt eget land sker samtidigt
som viktiga omvärldsvillkor också förändras. Den starka tendensen mot ökad
internationell öppenhet och den nya teknologins genombrott är två exempel på
lO SVENSK TiDSKRIFT……,____
sådana. Båda understryker känslan av
uppbrott från tidigare fasta förhållanden.
Sådana ter sig några av de utgångspunkter alla som vill bedöma valresultatet
1994 inkluderande partiemas upppträ-
dande och möjligheter har att ta hänsyn
till. Det gäller också den moderata valanalysgrupp som för ett par veckor sedan
överlämnade sina bedömningar till den
moderata partistyrelsen.
Vårt uppdrag har varit att diskutera
vad som faktiskt hände i 1994 års valrö-
relse, men också – och framför allt – att
överväga hur moderatema bör ta sig an
det nya ansvar partiet fatt. Den senare
frågan har vi ägnat den största mödan.
Påtaglig vänsterdominans
Att göra så har inte bara framstått som det
mest framåtsyftande utan också särskilt
viktigt med tanke på det besked väljama
gav i höstas.
Sverige efter valet 1994 har ett socialdemokratiskt parti i nivå med sina gamla
valresultat, kompletterat med ett vänsterparti som är större än vad som varit brukligt. Med miljöpartiet inrangerat på politikens vänstersida ger det en påtaglig vänsterdominans i riksdagen, liksom i kommuner och landsting.
Bilden av 1994 års val som ett utprä-
glat vänsterval är emellertid knappast
sann. Missnöjet och nostalgin var sannolikt starkare drivkrafter i valet än någon
utbredd ideologisk önskan att föra
Sverige vänsterut.
Som första regeringsparti på 26 år gick
moderatema fram i riksdagsvalet, om än
bara med en halv procentenhet.
Folkpartiet, centern och kds reducerades
till partier av mer begränsad storlek.
Moderatemas ställning som det dominerande borgerliga partiet stärktes härigenom i högre grad än vad den egna valframgången ensamt åstadkom.
Krav och förväntningar
Det är moderatema i denna roll som är
utgångspunkten för den moderata valanalysgruppens framtidsbedömningar. Den
huvudfråga vi försöker besvara är vilka
krav och förväntningar moderatema nu
möter.
Innan jag diskuterar detta bör emellertid en del sägas om själva valet och valresultatet. Även om moderatema gick
framåt i riksdagsvalet gick regeringsmakten förlorad. Kunde det ha undvikits?
Ja, kanske.
Missnöje på lut
”Kanske” härrör från en tveksamhet om
det går att vinna val under så exceptionella ekonomiska och sociala villkor som
rådde under åren 1991 – 94. I själva
skiftet från en samhällsmodell till åtminstone början av en annan ligger missnöjet
på lut. Det gäller desto mer som skiftet
var otillräckligt förberett genom en sådan
bredare intellektuell debatt som kunde
banat bättre väg för de konkreta konsekvenserna.
Moderaterna gick fram ”Kanske” förstärks också av att så
På den borgerliga kanten underströk många av väljama är så omedelbart berovalet tendenser som varit tydliga länge. ende av den gamla modellen. Nostalgin
SVENSK TiDSKRIFT Il
..,. — .__ – ,… ~·—-
rar naturligtvis en extra nanng om 60
procent av väljarna också upplever sig ha
ett direkt egenintresse i den.
Här skulle analysen möjligen kunna
sluta. I skiftesperioder blir regeringar slitoch släng-varor.
Mer kompromisslöst
”Ja” antyder att det likväl, enligt mm
mening, hade kunnat gå annorlunda. Det
hade emellertid krävt att framfor allt
regeringen hade kunnat uppträda mer
kompromisslöst i forhållande till den
huvuduppgift den och Sverige hade att
lösa.
Det är nu inte detsamma som att regeringen inte fullföljde vad den utfåst sig i
samband med tillträdet, framfor allt inom
den ekonomiska politiken. Det gjorde
den med råge. Snarare var det så att problemen var större än vad t o m moderaterna hade forutsett hösten 1991. Och då
hade huvudkritiken i valrörelsen den
gången ändå varit att partiet svartmålade
tillståndet i Sverige i allmänhet och i ekonomin i synnerhet.
Kompletteringspropositionen sista
chansen
Såsom framfor allt de offentliga finanserna utvecklades krävdes det mer än vad
regeringen formådde leverera for att
kunna gå in i valrörelsen 1994 med tillräcklig styrka. Den sannolikt sista chans
regeringen hade att visa att den visste vad
den ville var kompletteringspropositionen våren 1994. När detta tillfålle inte
utnyttjades till fullo gav det socialdemokraterna utrymme for att – paradoxalt
nog – framstå som mer ”borgerliga” i
fråga om framfor allt besparingar än borgerligheten själv. Det sänkte också i en
mer allmän mening tilltron till regeringen
i en utsträckning som inte var möjlig att
reparera med sedvanliga kampanjinsatser.
Det är också i perspektivet av känslan
av brist på målmedvetenhet som diskussionerna om Öresundsbron och folkpartiets vankelmod, om vad som skulle
komma efter, valet skall ses. Endera Öresundsbrotvekan, en svag kompletteringsproposition eller iden om folkpartiet som
tredje kraft hade nog gått att klara. Allt på
en gång blev emellertid for mycket.
Stöd och förståelse
Vi tror att det är fullt möjligt att vinna val
med kärva budskap, liksom vi är övertygade om att det i grunden finns både förståelse och stöd for den typ av samhällsforändring som moderatema eftersträvar.
Stora krav ställs emellertid på hur forändringarna görs.
Det for mig över till några kommentarer kring resultat i kommunalvalet, som
får moderaterna ligger ett par procentenheter under resultatet i riksdagsvalet,
dock med stora variationer.
Sättet att förändra
De studier vi gjort ger inte belägg for att
målmedvetenhet i genomfårandet av
moderat politik lett till valforluster.
Tvärtom finns bland kommuner där
moderaterna gått framåt några av de bästa
exemplen på moderat politik i praktisk
tillämpning.
Däremot tycker vi oss kunna se ett
samband mellan hur forändringarna
genomforts och väljarnas reaktioner. I
12 SVENSK TIDSKRJFT

denna del finns det utrymme for moderater att bli åtskilligt bättre.
Samtidigt som det i delar finns fog for
kritik gentemot moderaterna for att vara
forst och främst ”producentinriktade”,
fOr ibland smått överdriven rationalitet
och for en benägenhet att klä politiken i
roretagstermer som inte riktigt passar,
finns det många flera forklaringar till
varfor moderat kommunalpolitik mellan
1991 och 1994 på många håll framstod
som hårdare och kantigare än vad den
faktiskt är.
Vilja alla väl
Den kanske viktigaste är att kommunerna de senaste åren faktiskt har tvingats
till den mest radikala fOrändringen av alla
det offentliga livets nivåer. När besparingar snabbt varit ofrånkomliga är det
inte alltid lätt att som kommunalpolitiker
ra bilden om sig att vilja alla väl.
Med den reservationen finns det, som
jag nyss nämnde, ändå åtskilligt utrymme
for forbättring. I två hänseenden är detta
särskilt viktiga, hänseenden som dessutom har väl så stor bäring på rikspolitiken.
Det andra är engagemanget for det
som måste växa och ta vid där politiken
slutar. Moderater har en tendens att avstå
från att konkret peka på – och ha synpunkter på – det som man inte anser att
politiken skall styra. Det är hedervärt,
men lämnar många i tron att moderaternas engagemang slutar när besparingarna väl är gjorda. För moderaterna är det
lika viktigt att medverka till att fria verksamheter utvecklas som att avveckla
offentliga engagemang där sådant inte är
nödvändigt eller angeläget.
Så långt valrörelsen och valresultatet.
Vilken väg bör då moderatema välja nu?
Med den roll partiet givits genom
valet som utgångspunkt, anser analysgruppen for sin del att det är naturligt att
partiet går vidare for att bli vad gruppen
kallar ett mer öppet borgerligt torg, ett
brett borgerligt parti med ambitionen att
ge flera olika facetter av borgerligt tänkande än vad som i dag naturligen ryms i
moderaterna möjlighet att i partiet finna
en hemvist.
Målen är centrala
En sådan strävan är inte uttryck for politisk oklarhet. Om moderaternas mål
Allt viktigare med ideer råder ingen tvekan. Däremot underDet forsta är att ägna huvudmödan och stryker analysgruppen att det just är
den största övertygelsen åt målen. målen – visionen om man så vill – som är
Medlen är viktiga, men ändå mera prak- det centrala. Olika intressen och metoder
riska till sin natur. Olika medel är dess- bör det däremot finnas öppenhet for.
utom ofta möjliga for att nå samma mål. Den ambition analysgruppen har är
Lite tillspetsat hänger människors upp- inte heller utslag for någon strävan att ta
slutning på om politiska partier kan skapa över andra borgerliga partiers väljare.
forståelse – t o m engagemang – for ide Tvärtom understryker vi hur betydelseoch färdriktning. Vi tror att en sådan bre- fullt det är att vidareutveckla den borgerdare ansats dessutom blir allt viktigare. liga gemenskap som inte minst regeringsSVENSK TIDSKRIFT 13
samverkan gav så många prov på.
Regerande kommer i framtiden ändå att
byggas upp som koalitioner av minoriteter.
Vad det handlar om är att axla en uppgift och ett ansvar som valresultatet tilldelat partiet. Ett parti med uppemot en
fjärdedel av väljama bakom sig måste vara
ett mer totalt parti, järnfort med det som
samlar farre väljare. Är det några speciella
snarare kan rikta mot moderatema är att
partiet inte tidigare och med större kraft
den tidigare apostroferade
Zetterbergska gruppen utgör ett lysande
undantag – utvecklat sitt tänkande på det
som måste komma efter socialstaten. På
detta område har dessutom moderatama
genom sin forening av liberala och konservativa ideer ett fOrsteg framfor andra.
och nya väljargrupper som moderatema Toppen på isberg
har anledning att vända sig till är det Det for mig över på de politiska uppgifter
dessutom snarast socialdemokrater med analysgruppen menar att moderatema
gryende misstankar att deras parti inte är skall ägna särskilt intresse. Dessa uppgifter
i takt med tidens krav. skall ses mot bakgrund av den kris, eller
Socialt engagemang
Politiskt finns det gott om utmaningar for
ett moderat parti med denna inriktning.
Innan jag något kommenterar dessa
vill jag emellertid beröra en fråga som i
eftervalsdebatten ansetts vara en avgö-
rande begränsning av moderaternas
attraktionskraft, nämligen en påstådd brist
på socialt engagemang. Partiledaren talar
for lite om socialpolitik i TV, har det bl a
hetat.
Jag tror att den kritiken missar målet.
Det är sant att moderaterna har ett lägre
fortroende i sociala frågor än när det t ex
gäller foretagandet. Det är emellertid
också sant att den socialdemokratiska välfardsmodellen – socialstaten om man så
vill – fram till nu haft en sådan hegemoni
att de som inte i varje del hållit med
automatiskt betraktats som socialt mindre
ansvarsfulla.
snarare serie kriser, som Sverige nu går
igenom.
Den statsfinansiella krisen, med dess
djupgående konsekvenser for enskilda
och samhälle, är på sitt sätt bara toppen
på ett isberg. Under denna ligger forändringar och forsämringar av Sveriges
vitalitet och växtkraft. I den internationella välfardsligan rutschar vårt land
utfor.
Etniskt mest heterogena landet
Än längre ner ligger erosionen for sådana
centrala värden som flit, ambition och
ansvarskänsla som fundament for det
goda och strävsamma samhället.
Allt detta händer samtidigt med sociala
forändringar i flera hänseenden, till en del
framsprungna ur uppluckringen av de
goda värdena. Familjeforhållandena har
blivit mindre stabila med allt vad det
innebär av rotlöshet och otillfredsställd
trygghet. Invandringen har härutöver på
Efter socialstaten några ra år gjort Sverige till ett av västDen kritik man mot denna bakgrund världens etniskt mest heterogena länder.
14 SVENSK TIDSKRIFT
Den första uppgiften för moderaterna ändringar, inte minst av arbetslivet.
gäller tryggheten bortom den socialde- Rörlighet och förändring är nyckelord
mokratiska välf;irdsmodellen. Lite till- för tiden bortom det tidigare industrispetsat skulle det kunna uttryckas så här: samhället. Bara de länder som klarar
Att spara på offentliga utgifter är vik- omställningen till de nya arbetsvillkoren
tigt men likväl inte moderaternas unika kommer att kunna hålla välståndsnivån
uppgift. Att spara måste för alla partier uppe. För Sverige innebär det mycket
vara ett tvång i syfte att säkra själva basen stora förändringar.
för Sveriges framtid. Det är för att visa
vägen till det som skall komma sedan som Samarbetsvisionen
moderaterna bör vara bättre rustade än Den tredje uppgiften är att utveckla
andra partier. Sveriges roll i det europeiska samarbetet.
Bidragsberoende underklass
denna första uppgift ingår bl a att
utveckla villkoren för det goda samhällets
olika och nödvändiga gemenskaper. Häri
ingår emellertid också att bidra till att
bryta utvecklingen mot det nya klassamhälle, med en allt mer bidragsberoende
underklass, som syns så tydligt särskilt i
storstäderna. Inte minst gäller det att
säkerställa att invandrarna rar en chans att
bli tillfullo delaktiga i vårt lands framtid.
Den andra uppgiften handlar om att
värna välståndet. På detta område är företagsamhet nyckelordet, inte bara i betydelsen att starta och driva företag utan i
den vidare meningen att företa sig, att ta
sig för.
Stora förändringar
För välståndets skull är tillskapandet av
arbete och villkoren på arbetsmarknaden
särskilt betydelsefullt. Detsamma gäller
kunskapen och hejakandet och utnyttjandet av den nya teknologin.
Den senare är snabbt på väg att skapa
helt nya villkor för den förra. Skall
Sverige klara välståndet förestår stora förPå detta område har moderaterna historiskt givna förpliktelser att vårda. Den
europeiska uppgiften innehåller många
delar, varav vaktslåendet kring den europeiska samarbetsvisionen tillhör de mest
betydelsefulla. Viktigt är emellertid också
uppgiften att säkerställa att Sverige på alla
plan bryter sig loss från den gamla EUisoleringen och blir till en aktiv och konkret samarbetspartner.
Den fjärde uppgiften gäller etiken, till
vilken vi också räknar ansvaret för
miljön. Särskilt i en tid av snabbare förändringar är etiken betydelsefull. Den är
en del av den förankring som gör det
möjligt att delta i förändringen utan att
tappa fotfästet.
Den femte uppgiften, att vara bildningens parti, är delvis sanuna andas barn.
Den anknyter till gamla moderata traditioner och kompletterar de mer ekonomiskt inriktade uppgifterna. I skola,
utbildning och kultur har såväl framåtskridandet som de goda värdena sina
rötter.
Liberalkonservativa värden
Ungefär så ser den moderata analysSVENSK TIDSKRIFT 15
gruppen i starkt koncentrat på moderaternas politiska huvuduppgifter. Till den
gamla fåreningen av liberala och konservativa värden knyts en konkret internationalism och tilltron till en teknologi
som kommer att i grunden fårändra och
fårbättra människors levnadsvillkor.
Åsiktsbråte
Vi är optimistiska om de möjligheter
moderaterna har. Utan att hemfalla åt
överdriven determinism är det ändå
uppenbart att den storkollektiva tanke,
som är och fårblir grundbulten i den
socialdemokratiska politiken passar allt
sämre in i de villkor som nu kommer.
Socialdemokraternas formåga att frigöra
sig från gammal åsiktsbråte skall fårvisso
inte underskattas. Men att göra sig av
med hela ideologin?
Vi tror inte partiet klarar det. De
senaste månadernas politiska utveckling
tyder snarast på motsatsen.
Ny välfärd
För moderaterna är situationen annorlunda. Partiet vill fårändra och tvingas
inte av en bångstyrig verklighet att begå
brott mot sin övertygelse. Partiet har tillmen också praktiskt när partiet nu går
vidare. Känslan av att moderaterna är lite
smalt och ibland t o m dogmatiskt måste
brytas till fårmån får öppenheten och
samtalet. Fast i sina mål och ambitioner,
men sökande i fråga om vägarna att fårverkliga dessa, som analysgruppen
skriver.
Utveckla organisationen
Samtalet behövs inte minst får att fåra det
intellektuella tänkandet vidare, det tänkande som allt det konkreta behöver som
klangbotten. Vi tror att moderaterna har
mycket nödvändigt kvar att göra får att
bli en lika naturlig centrumpunkt får en
bred borgerlig ideutveckling som partiet i
dag är respekterat får kompetens, rationalitet och handlingsförmåga.
Praktiskt bör moderaterna också vara
forst bland partierna att utveckla sin organisation så att också denna står i överensstämmelse med iden om det öppna
torget. Även den som inte tillhör- eller
vill tillhöra – de inbitna partiknegamas
skara måste känna att han eller hon ges en
chans att bidra – och dessutom a ett eget
utbyte av det.
tron till det individuella och till rörlig- Viktigt för Sverige
heten. I övertygelsen om familjens och Det är naturligtvis fårn1ätet att säga det,
andra små gemenskapers betydelse har men vi tror att det är viktigt inte bara får
man också nyckeln till den nya välfärden. partiet självt utan får Sverige att moderaMycket kommer att krävas politiskt tema lyckas med dessa sina uppgifter.
16 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner