Per Schlingmann, Martin Lindwall; Moderaterna kan. Bättre.
1995
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
DEBATT
PER SCHLINGMANN & MARTIN LINDWALL:
MODERATERNA KAN. BÄTTRE.
A
tt iden om det moderata
partiet som ett bredare
parti, ett öppet torg for borgerligheten, inte är okontroversiell bevisar Magnus Nilsson med
all önskvärd tydlighet i Svensk Tidskrift
2/ 1995.
Med utgångspunkt i väljarkåren landar
Nilsson i följande slutsats:
”Bilden av moderaterna är att det är
ett parti for dem med framåtanda. De initiativrika, smarta och verklighetsinriktade. Ett parti for dem som vill och kan
klara sig själva.
Förvisso ingen vision om den universiellt goda människan.
Men trots det ingen dum bild. Den
bör inte göras otydlig.”
Nilssons tes är att de politiska partiernas väljarskaror är givna, statiska.
Ledordet framfor andra är tydlighet. Det
parti som bäst fonnår att fortydliga sig
kommer att vinna terräng, fast bara inom
en avgränsad del av väljarkåren.
Nilsson är nöjd med situationen sådan
PER SCHLINGMANN och MARTIN LINDWALL är verksamma på Moderata Ungdomiforbundets centrala kansli.
den är. Vägen till framgång ligger inte i
att fortydliga sig i frågor, andra än dem
moderaterna traditionellt åtnjuter hög
trovärdighet i, utan i att medborgarna
förändras. Den slutsats som kan härledas
ur hans artikel är att moderaterna kan
växa genom att fler människor rar framåtanda, blir initiativrika, smarta och verklighetsinriktade. Eller lite tillspetsat; forst
den dag människor formår klara sig själva
kan moderaterna växa.
Extrem elitism
Nilsson ger med sin artikel uttryck for en
cynism, som om den far genomslag, likt
en våt vante, kommer att hämma
Moderata Samlingspartiets utveckling,
både vad avser ideutveckling och väljarstöd. Bara själva ansatsen att analysera
väljarkåren efter egenskaper som
smarthet och initiativkraft tyder på en
extremt elitistisk hållning till partipolitiken.
Vi tror att det vore forödande om
moderaterna skulle folja Nilssons råd och
nöja sig med konstateranden i stil med att
om bilden av partiet inte nämnvärt forändrat sig på ett halvsekel (vilket i sig kan
SVENSK TIDSKRIFf 207
ifrågasättas) så finns det ingen anledning
att offra krut på att förändra den inför
nästa halvsekel heller. Istället för den
Nilssonska vägen med en skärpt fokusering på profilfrågor anser vi att moderaterna både kan och bör välja den breda,
ehuru inte nödvändigtvis enkla, vägen
och anstränga sig för att ändra och stärka
profilen inom framförallt miljö- och socialpolitiken.
Immatriella värden viktiga
Vi delar inte heller Nilssons tes om det
omöjliga i att kombinera tydlighet och
breddning. Självfallet kan ett parti inte
åtnjuta hög trovärdighet i alla frågor.
Därför är det viktigt att påpeka att vi
(liksom Unckel-gruppen) inte tror att en
breddning erbjuder någon universallösning, eller ens är genomförbar med
mindre än att den långsiktigt påverkar
profilen i övrigt. Vad vi i själva verket
förespråkar är en förskjutning mot mer
irnn1ateriella värden i bilden av moderaterna. Den bild av moderaterna (som ett
parti för de framgångsrika) som Nilsson
är nöjd med uppfattar vi som ett problem. Vi kan inte luta oss tillbaka och likt
Nilsson uppgivet konstatera att ”De som
tror att moderaterna vill att kvinnor skall
kedjas fast vid spisen, socialbidragstagare
svältas till döds i gathörnen och naturen
skövlas vinner vi ändå inte genom kampanjer”.
Vikten av att moderaternas profil
breddas, så att fler medborgare kan identifiera sig med partiet, ökar då den politik
vi söker stöd för i flera avseenden, vilket l
förutsätter en medborgerlig medverkan,
inte minst för det nödvändiga systemskifte vi alltjämt efterlyser. Det ofrånkomliga sambandet mellan sakpolitiken å
ena sidan och förmågan att kommunicera
och förankra densamma hos medborgarna å andra sidan kan inte viftas bort
med cyniska ”varför-bry-sig-resonemang”.
Nilsson konstaterar mycket riktigt att
moderaterna är det parti inom vilket
insikten om Sveriges ekonomiska problem är störst. Därom torde det inte råda
någon tvekan, åtminstone bland dem
som seriöst följer partipolitiken. Men
räcker det? Måste vi inte satsa på att nå
fram också till andra grupper, till dem
vars medverkan vi trots allt är beroende
av för att lyckas sanera svensk ekonomi?
Svåiflörtade väljare
Människors val av parti är inte enbart ett
resultat av de olika partiernas sakfrågor.
Rörligheten och partibytena ökar.
Snarare än att stödja ett ideologiskt koncept tenderar dagens väljare att sända signaler via sitt val. Dessa förändringar
skakar om det politiska landskapet och
öppnar nya möjligheter att vinna väljare
ur segment som tidigare varit svårflörtade.
För de politiska partierna kan det i det
avseendet vara av stor betydelse att väljarna kan identifiera sig med ett enskilt
parti och/eller dess företrädare. Det är
med denna utgångspunkt vi måste fundera på hur vi sänder de moderata signalerna. Att man för en sådan diskussion
208 SVENSK TIDSKRIFf
–
betyder ingalunda att man slutar diskutera innehållet i avsändarens budskap.
Som vi uppfattat det har heller ingen i
den moderata eftervalsdebatten, trots
diverse anklagelser om ”sahlinisering”,
varit beredd att offra kärnan i den moderata politiken på opportunismens altare.
Tyvärr har beredvilligheten att bidra med
dylika anklagelser inte utgjort någon
bristvara.
Politisk pedagogik
Till syvende og sidst handlar det om
grundläggande förutsättningar för pedagogisk framgång. Utan den blir det svårt
att bland medborgama skapa insikt om
vilka åtgärder som är nödvändiga för att
stabilisera svensk samhällsekonomi och
skapa varaktig tillväxt. Pedagogiken är
viktig också för att skapa trygghet i ett
samhälle som tenderar att bli alltmer
komplext. När människor känner oro är
det viktigt med politiker som inte bara
vet vad de vill, utan också visar prov på
politiskt ledarskap genom sin förrnåga att
förklara för människor vad som sker.
”Gilla läget” räcker inte
Moderatema är utan tvekan möjlighetemas parti. Vi går i fronten för den aktuella utvecklingen i form av internationalisering och övergång från industrisamhället till informations- och tjänstesamhället. Det är vi som tar de ungas individualistiska värderingar på allvar och
erbjuder en politik för att stärka det personliga ansvaret. Men för att vi skall klara
utmaningen och nå fram till medborgama gäller det att vi fortsätter att aktivt
utveckla både vår politik och våra arbetsformer och inte likt Magnus Nilsson
nöjer oss med att ”gilla läget”.
SVENSK TIDSKRIFT 209
PER SCHLINGMANN & MARTIN LINDWALL:
MODERATERNA KAN. BÄTTRE.
A
tt iden om det moderata
partiet som ett bredare
parti, ett öppet torg for borgerligheten, inte är okontroversiell bevisar Magnus Nilsson med
all önskvärd tydlighet i Svensk Tidskrift
2/ 1995.
Med utgångspunkt i väljarkåren landar
Nilsson i följande slutsats:
”Bilden av moderaterna är att det är
ett parti for dem med framåtanda. De initiativrika, smarta och verklighetsinriktade. Ett parti for dem som vill och kan
klara sig själva.
Förvisso ingen vision om den universiellt goda människan.
Men trots det ingen dum bild. Den
bör inte göras otydlig.”
Nilssons tes är att de politiska partiernas väljarskaror är givna, statiska.
Ledordet framfor andra är tydlighet. Det
parti som bäst fonnår att fortydliga sig
kommer att vinna terräng, fast bara inom
en avgränsad del av väljarkåren.
Nilsson är nöjd med situationen sådan
PER SCHLINGMANN och MARTIN LINDWALL är verksamma på Moderata Ungdomiforbundets centrala kansli.
den är. Vägen till framgång ligger inte i
att fortydliga sig i frågor, andra än dem
moderaterna traditionellt åtnjuter hög
trovärdighet i, utan i att medborgarna
förändras. Den slutsats som kan härledas
ur hans artikel är att moderaterna kan
växa genom att fler människor rar framåtanda, blir initiativrika, smarta och verklighetsinriktade. Eller lite tillspetsat; forst
den dag människor formår klara sig själva
kan moderaterna växa.
Extrem elitism
Nilsson ger med sin artikel uttryck for en
cynism, som om den far genomslag, likt
en våt vante, kommer att hämma
Moderata Samlingspartiets utveckling,
både vad avser ideutveckling och väljarstöd. Bara själva ansatsen att analysera
väljarkåren efter egenskaper som
smarthet och initiativkraft tyder på en
extremt elitistisk hållning till partipolitiken.
Vi tror att det vore forödande om
moderaterna skulle folja Nilssons råd och
nöja sig med konstateranden i stil med att
om bilden av partiet inte nämnvärt forändrat sig på ett halvsekel (vilket i sig kan
SVENSK TIDSKRIFf 207
ifrågasättas) så finns det ingen anledning
att offra krut på att förändra den inför
nästa halvsekel heller. Istället för den
Nilssonska vägen med en skärpt fokusering på profilfrågor anser vi att moderaterna både kan och bör välja den breda,
ehuru inte nödvändigtvis enkla, vägen
och anstränga sig för att ändra och stärka
profilen inom framförallt miljö- och socialpolitiken.
Immatriella värden viktiga
Vi delar inte heller Nilssons tes om det
omöjliga i att kombinera tydlighet och
breddning. Självfallet kan ett parti inte
åtnjuta hög trovärdighet i alla frågor.
Därför är det viktigt att påpeka att vi
(liksom Unckel-gruppen) inte tror att en
breddning erbjuder någon universallösning, eller ens är genomförbar med
mindre än att den långsiktigt påverkar
profilen i övrigt. Vad vi i själva verket
förespråkar är en förskjutning mot mer
irnn1ateriella värden i bilden av moderaterna. Den bild av moderaterna (som ett
parti för de framgångsrika) som Nilsson
är nöjd med uppfattar vi som ett problem. Vi kan inte luta oss tillbaka och likt
Nilsson uppgivet konstatera att ”De som
tror att moderaterna vill att kvinnor skall
kedjas fast vid spisen, socialbidragstagare
svältas till döds i gathörnen och naturen
skövlas vinner vi ändå inte genom kampanjer”.
Vikten av att moderaternas profil
breddas, så att fler medborgare kan identifiera sig med partiet, ökar då den politik
vi söker stöd för i flera avseenden, vilket l
förutsätter en medborgerlig medverkan,
inte minst för det nödvändiga systemskifte vi alltjämt efterlyser. Det ofrånkomliga sambandet mellan sakpolitiken å
ena sidan och förmågan att kommunicera
och förankra densamma hos medborgarna å andra sidan kan inte viftas bort
med cyniska ”varför-bry-sig-resonemang”.
Nilsson konstaterar mycket riktigt att
moderaterna är det parti inom vilket
insikten om Sveriges ekonomiska problem är störst. Därom torde det inte råda
någon tvekan, åtminstone bland dem
som seriöst följer partipolitiken. Men
räcker det? Måste vi inte satsa på att nå
fram också till andra grupper, till dem
vars medverkan vi trots allt är beroende
av för att lyckas sanera svensk ekonomi?
Svåiflörtade väljare
Människors val av parti är inte enbart ett
resultat av de olika partiernas sakfrågor.
Rörligheten och partibytena ökar.
Snarare än att stödja ett ideologiskt koncept tenderar dagens väljare att sända signaler via sitt val. Dessa förändringar
skakar om det politiska landskapet och
öppnar nya möjligheter att vinna väljare
ur segment som tidigare varit svårflörtade.
För de politiska partierna kan det i det
avseendet vara av stor betydelse att väljarna kan identifiera sig med ett enskilt
parti och/eller dess företrädare. Det är
med denna utgångspunkt vi måste fundera på hur vi sänder de moderata signalerna. Att man för en sådan diskussion
208 SVENSK TIDSKRIFf
–
betyder ingalunda att man slutar diskutera innehållet i avsändarens budskap.
Som vi uppfattat det har heller ingen i
den moderata eftervalsdebatten, trots
diverse anklagelser om ”sahlinisering”,
varit beredd att offra kärnan i den moderata politiken på opportunismens altare.
Tyvärr har beredvilligheten att bidra med
dylika anklagelser inte utgjort någon
bristvara.
Politisk pedagogik
Till syvende og sidst handlar det om
grundläggande förutsättningar för pedagogisk framgång. Utan den blir det svårt
att bland medborgama skapa insikt om
vilka åtgärder som är nödvändiga för att
stabilisera svensk samhällsekonomi och
skapa varaktig tillväxt. Pedagogiken är
viktig också för att skapa trygghet i ett
samhälle som tenderar att bli alltmer
komplext. När människor känner oro är
det viktigt med politiker som inte bara
vet vad de vill, utan också visar prov på
politiskt ledarskap genom sin förrnåga att
förklara för människor vad som sker.
”Gilla läget” räcker inte
Moderatema är utan tvekan möjlighetemas parti. Vi går i fronten för den aktuella utvecklingen i form av internationalisering och övergång från industrisamhället till informations- och tjänstesamhället. Det är vi som tar de ungas individualistiska värderingar på allvar och
erbjuder en politik för att stärka det personliga ansvaret. Men för att vi skall klara
utmaningen och nå fram till medborgama gäller det att vi fortsätter att aktivt
utveckla både vår politik och våra arbetsformer och inte likt Magnus Nilsson
nöjer oss med att ”gilla läget”.
SVENSK TIDSKRIFT 209