Per Heister; Staten, det är Persson – inte Du
2004
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Staten, det är Persson
inte Du
l av Per Heister
Margot Wallström har blivit kommissionär med ansvar
för EU:s kommunikation med medborgarna. Det låter
bra och visst är det viktigt med goda kontakter mellan
vanligt folk och överheten.
Men man skall alltid vara misstänksam. Särskilt mot
makten. Och när maktens institutioner bekymrar sig
över att undersåtarna inte hänger med riktigt och måste
kommuniceras med, bör man vara riktigt misstänksam.
D
ET BETYDER ATT makten är bekymrad över att
undersåtarna inte inser hur god makten är och förtjänar mer förtroende. När makten ”kommunicerar” skall det tolkas som att
undersåtarnas måste ändra åsikt. De
måste förstå sitt eget bästa, att makten
är god mot dem.
Behovet av statlig kommunikation är
störst i diktaturer. Om ett land har
en informationsminister vet man att
demokratin sitter trångt.
Visst är Sverige demokratiskt men
kommunikationsstrategierna ökar
oroväckande. Vi har redan en uppfostrande television i allmänhetens tjänst.
Och alltmer av opinionsbildningen är
finansierad av skattebetalarna, fördelad till
informationsinsatser som överheten anser
behövs. Presstödet tillkom en gång för att låta
skattebetalarna finansiera det socialdemokratiska partiets propaganda. Först infördes partistöd för att partierna skulle betala sina tidningars underskott. När socialdemokraterna tvingades
använda hela sitt till att betala pressens underskott fick
vi ett särskilt presstöd där tidningar med stora underskott fick mer (partistödet var ju så fiffigt att det gav mer
till den redan störste, med presstödet blev det lägligt nog
tvärtom.)
De senast åren har sett en snabb ökning av statens
insatser för uppfostran och omskolning. skatteverket
lägger stora pengar på att lära oss hur viktigt det är att
betala skatt. Nyligen innehöll de stora tidningarna bilagor
för miljonbelopp om SIDAs viktiga insatser mot AIDS.
IIISvensk Tidskrift 12004, nr 61
Vi har tidigare påpekat att arbetsmiljöverket smällde
minst 12 miljoner för att lära folk verkets nya namn.
Och en del andra nyttiga läxor.
Alltmer av det offentliga samtalet också vid sidan av
propagandainsatserna från makten är statsfinansierad. Staten finansierar revolutionära nackskottsromantiker och
Peter Wolodarski i DN har visat hur nätverket jagvillhabostad.nu förra mandatperioden startades för att kampanja mot den borgerliga majoriteten i Stockholm och
drogs igång av den socialdemokratiska hyresgäströrelsen
med pengar som rörelsen får in i så kallad förhandlingsavgift. Men därutöver fick den minst 661.000 av skattebetalarna via omvägar som Boverket (200.000), Konsumentverket (!) (161.000) och Ungdomsstyrelsen-som
hämtar pengarna från Allmänna Arvsfonden- (300.000).
Opinionsbildning som är oberoende från staten är
alltmer sällsynt. Vi förlitar oss alltmer på staten. Och
blir alltmer beroende av staten.
Den som inte vill befinna sig i underläge mot staten,
som inte vill bli beroende av de snabba och enkla pengarna som skattebetalarna tvingas hosta upp till ideer de
inte tror på eller myndigheter som behöver pengarna för
att omskola dem har det kärvt.
Staten som opinionsbildare har alltid mer pengar och
alltid enklare att komma över pengar. Och genom skatterna fördyrar den för dem som inte är med och äter av
skattebetalarnas kaka.
SVESNK TIDsKRIFT tar inte emot statsunderstöd. Nu
sinar de frivilliga intäkterna. Prenumeranterna och
annonsörerna är för få för att finansiera tidskriften själva.
Om inte intäkterna mycket snart ökar igen tvingas vi
göra paus i utgivningen. Men det är inte för sent att bidra
till tidskriftens överlevnad. Redaktionen finns på plats.
Den saknar bara pengar att betala tryckeriet.
Men Svensk Tidskrift kommer igen. Någon gång. Gör
Ditt för att det blir redan i februari. Prenumerera, även
om det på kort sikt är en osäker affär!
På sikt kan ingen demokrati överleva om det offentliga samtalet styrs av makten, om tonen i debatten slås an
av skattemyndigheterna och arbetsmiljöverket
Staten är han, Persson. Tänk på det!
inte Du
l av Per Heister
Margot Wallström har blivit kommissionär med ansvar
för EU:s kommunikation med medborgarna. Det låter
bra och visst är det viktigt med goda kontakter mellan
vanligt folk och överheten.
Men man skall alltid vara misstänksam. Särskilt mot
makten. Och när maktens institutioner bekymrar sig
över att undersåtarna inte hänger med riktigt och måste
kommuniceras med, bör man vara riktigt misstänksam.
D
ET BETYDER ATT makten är bekymrad över att
undersåtarna inte inser hur god makten är och förtjänar mer förtroende. När makten ”kommunicerar” skall det tolkas som att
undersåtarnas måste ändra åsikt. De
måste förstå sitt eget bästa, att makten
är god mot dem.
Behovet av statlig kommunikation är
störst i diktaturer. Om ett land har
en informationsminister vet man att
demokratin sitter trångt.
Visst är Sverige demokratiskt men
kommunikationsstrategierna ökar
oroväckande. Vi har redan en uppfostrande television i allmänhetens tjänst.
Och alltmer av opinionsbildningen är
finansierad av skattebetalarna, fördelad till
informationsinsatser som överheten anser
behövs. Presstödet tillkom en gång för att låta
skattebetalarna finansiera det socialdemokratiska partiets propaganda. Först infördes partistöd för att partierna skulle betala sina tidningars underskott. När socialdemokraterna tvingades
använda hela sitt till att betala pressens underskott fick
vi ett särskilt presstöd där tidningar med stora underskott fick mer (partistödet var ju så fiffigt att det gav mer
till den redan störste, med presstödet blev det lägligt nog
tvärtom.)
De senast åren har sett en snabb ökning av statens
insatser för uppfostran och omskolning. skatteverket
lägger stora pengar på att lära oss hur viktigt det är att
betala skatt. Nyligen innehöll de stora tidningarna bilagor
för miljonbelopp om SIDAs viktiga insatser mot AIDS.
IIISvensk Tidskrift 12004, nr 61
Vi har tidigare påpekat att arbetsmiljöverket smällde
minst 12 miljoner för att lära folk verkets nya namn.
Och en del andra nyttiga läxor.
Alltmer av det offentliga samtalet också vid sidan av
propagandainsatserna från makten är statsfinansierad. Staten finansierar revolutionära nackskottsromantiker och
Peter Wolodarski i DN har visat hur nätverket jagvillhabostad.nu förra mandatperioden startades för att kampanja mot den borgerliga majoriteten i Stockholm och
drogs igång av den socialdemokratiska hyresgäströrelsen
med pengar som rörelsen får in i så kallad förhandlingsavgift. Men därutöver fick den minst 661.000 av skattebetalarna via omvägar som Boverket (200.000), Konsumentverket (!) (161.000) och Ungdomsstyrelsen-som
hämtar pengarna från Allmänna Arvsfonden- (300.000).
Opinionsbildning som är oberoende från staten är
alltmer sällsynt. Vi förlitar oss alltmer på staten. Och
blir alltmer beroende av staten.
Den som inte vill befinna sig i underläge mot staten,
som inte vill bli beroende av de snabba och enkla pengarna som skattebetalarna tvingas hosta upp till ideer de
inte tror på eller myndigheter som behöver pengarna för
att omskola dem har det kärvt.
Staten som opinionsbildare har alltid mer pengar och
alltid enklare att komma över pengar. Och genom skatterna fördyrar den för dem som inte är med och äter av
skattebetalarnas kaka.
SVESNK TIDsKRIFT tar inte emot statsunderstöd. Nu
sinar de frivilliga intäkterna. Prenumeranterna och
annonsörerna är för få för att finansiera tidskriften själva.
Om inte intäkterna mycket snart ökar igen tvingas vi
göra paus i utgivningen. Men det är inte för sent att bidra
till tidskriftens överlevnad. Redaktionen finns på plats.
Den saknar bara pengar att betala tryckeriet.
Men Svensk Tidskrift kommer igen. Någon gång. Gör
Ditt för att det blir redan i februari. Prenumerera, även
om det på kort sikt är en osäker affär!
På sikt kan ingen demokrati överleva om det offentliga samtalet styrs av makten, om tonen i debatten slås an
av skattemyndigheterna och arbetsmiljöverket
Staten är han, Persson. Tänk på det!