Print Friendly

Per Heister; Skatterevolten

Av Redaktionen | 31 december 2002


2002


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

o
o…
PER HEISTER om
skatterevolten

Svenskarna röstar rött men arbetar svart.””Moderaterna
pratar bara om skatterna”, sägs det- med förnyad kraft efter det usla valresultatet. Mycket talar tvärtom för att alla pratar för lite om skatterna.
Hälften av svenskarna tror att den sammanlagda skatten på inkomster uppgår till högst 50 procent. Den
är 65 procent. 40 procent tror att skatterna är högst 35
procent!
Okunskap om hur mycket stat och kommun tar
hand om av det vi arbetar ihop är naturligtvis ett
demokratiskt problem. Väljarna är oupplysta om centrala frågor i politiken.
D
ET HAR FUNNITS EN medveten strävan att dölja
hur höga skatterna är. Genom att de tas ut indirekt ser inte medborgarna hur mycket skatt de i själva verket betalar. Socialdemokrater och LO
har med kraft motarbetat krav om att på
lönebeskeden berätta hur höga löneskatterna är. Det är till och med förbjudet
att i dagligvaruhandel redovisa nettopriser utan moms.
Bara 42 procent av skatterna är
direkta och synliga. Mer än hälften tas
alltså ut så att vi inte skall se hur höga
de är.
Ett idealiskt skattesystem, menar forskaren Kurt Wickman i en ny bok –
skatterevolt pågår (Timbro 2002) -förutsätter att ”kunskap om skattebördans storlek
och vad man betalar för [-l ska kunna vägas
mot alla andra ekonomiska beslut i hushållet”.
Han bygger på den radikale professorn Knut
Wicksells tanke att skatterna i ett upplyst samhälle skall vara sådana att alla kan vara överens om
dem. Förr plundrade kungen medborgarna för att
finansiera sitt leverne och krig. Så småningom blev
bördorna så tunga att folket gjorde uppror. För att
undgå sådana uppror ville Wicksell konstruera ett
skattesystem där ingen kände sig utplundrad och inte
ställde medborgarna mot varandra. I ett upplyst samhälle skulle överheten inte bete sig mot medborgarna
som kungarna gjorde förr.
De upplysta medborgarna har tjänat ihop pengarna och bör frivilligt dela med sig. Ett anständigt
samhälle ställer inte frågan hur mycket pengar staten
behöver utan hur mycket medborgarna anser sig
kunna avstå.
Men vårt skattesystem har inte konstruerats tillsammans med upplysta medborgare som är överens
utan staten plundrar oss mer än någon kung klarade av.
K
ONSEKVENSERNA ÄR KÄNNBARA. På 30 år har
Sverige gått från 2-3 plats i världen i ekonomiskt
välstånd till 17-20 plats. Under samma period fördubblades skatterna som andel av nationalinkomsten.
skatterna är en huvudorsak till fallet.
Även om alla svenskar inte vet hur höga skatterna
är är det rätt många som vet och tycker att de är för
höga. De skatteplanerar. Och skatteplanering tar sig
olika uttryck. Företag flyttar ur landet. På 4 år,
1997-2000, flyttade 47 av våra 250 största företag sina
huvudkontor utomlands. I början av 80-talet flyttade
5 procent av de nyutexaminerade från KTH utomlands, 15 år senare var det nästan 5 gånger så många.
Men det finns fler metoder att undvika skatt. Samtidigt som skatterna fördubblades fördubblades också
den svarta sektorn från cirka l O till 20 procent av
ekonomin. Räknat på 4 miljoner i arbete så omfattar
svartarbetet i heltidstjänster nästan 800 000 personer.
skatterevolten har börjat.
M
EN OM SKATTERNA skall det inte talas. Inte i
valrörelser och inte sedan heller. Moderaterna
uppmanas – av både tänkta regeringskamrater och
egna partimedlemmar- att prata om annat.
Socialdemokraterna har ingen åsikt alls och alla
samtidigt, men tycks mena att det är ok med ett skattesystem som gör oss alla fattigare, som flyttar företag
och högutbildade ur landet och som driver mer än
800 000 – om man räknar om alla deltidsbrottslingar
till heltid – till brottslighet. Bara en majoritet av de
som stannar i Sverige röstar rött.
Per Heister (pheister@europarl.eu.int) är redaktör för
Svensk Tidskrift.
IIJ jSvensk Tidskrift l2oo2, nr 61

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

Läs mer

webshop_banner