Print Friendly

Per Heister; En osvensk handbok

Av Redaktionen | 31 december 2003


2003


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

PER HEISTER OM
en osvensk handbok
Av 32 000 viner som blindtestats faller 10000 vinprovarna i gommen
och hamnar i årets franska vinbibeL
I mitten av september varje år utkommer i Frankrike
den väldigt osvenska boken ”Le Guide Hachette des
vins”. De kontinentala vinälskarnas bibel för 2004
finns alltså sedan ett par månader tillgänglig i boklå-
dor runt om i Europa.
Här har mer än 900 vinkännare blindprovat cirka
32 000 olika viner – bara i de fransktalande vinproducerande länderna – och underkänt 2/3. Guide
Hachette des vins 2004 redovisar på 1264 sidor sina
bedömningar av årets lO000 bästa viner.
Att ett vin finns med i guiden är i sig alltså ett kvalitetsbevis. Men därutöver bedöms vinerna enligt en
tre eller snarare femgradig skala. Förutom att nämnas kan ett vin få en till tre stjärnor. Men så bedöms
också om vinet är prisvärt i sin kategori respektive utnämns några till favoriter som tilldelas
utmärkelsen coup de coeur vilka får äran att
illustreras med en avbild av sin etikett.
DET osvENSKA ä_r naturligtvis att guiden
är en utmärkt mköpskatalog där odlarens telefon- och faxnummer liksom besöksadress och eventuella e-mail adress finns med.
Det är bara att ringa vinbonden, lägga sin
beställning och betala – med kort eller på banken.
Och bara det är stora upplevelser. Då menar jag inte
hur komplicerat det är att sätta in pengar på en fransk
bank eller den tydliga frånvaron av systembolagets
monopol utan ahaupplevelsen av kontakten med den
franske vinodlaren. Ing-Marie Froman, tidigare Sveriges radios korrespondent i Frankrike, som först uppmärksammade mig på guiden, noterade att alla föreställningar om vinodlare kommer på skam när man
ringer. Det är ingen betjänt som bär över telefonen till
den jackettklädda slottsägaren. Det visar sig att det är
en vanlig bondläpp, som svarar sittande på traktorn
och som ber att man ringer senare. Han skiljer sig inte
från en svensk grisfarmare men han odlar och förädlar vindruvor. Det känns konstigt först.
De beställda varorna levereras sedan med spedition till dörren. Bor man i Frankrike drar man nytta
av att vintransporter subventioneras. Vinlådan hemkörd till dörren kostar 0,55- 1,60 euro/flaska.
IJlSvensk Tidskrift l2oo3, nr 61
Det finns mängder av årligen återkommande vinhandböcker men denna spelar i en egen division. Den
anses vara den mest självständiga, här kan man inte
köpa sig betyg vilket anses möjligt i en del andra, och
den är överlägset mest omfångsrik. Och det är inte
bara vinälskarna som inväntar den med spänning. Den
är självklart viktig också för producenterna som inväntar den årliga domen med stor förväntan. Det är bara
de som tilldelas coup de coeur som har en aning om
bedömningen innan guiden finns i bokhandeln. Den
som fått en beställning om ett exemplar av en vinetikett i april eller maj vet att lyckan är nära.
UPPLÄGGET ÄR ENKELT. Region får region med
underavdelningar betas av med början i Alsace,
via Beaujolais, Bordeaux, Bourgogne och Champagne
till de mindre kända och lägre rankade appellationerna
söder om Rhönedalen, naturligt söta viner och de
enklare vin de pays till Luxembourg och Schweiz.
Varje vin jämförs med andra viner av samma klass
i bedömningen. Man hittar ”favoritviner” som kostar under 3 euro och viner som bedöms prisvärda
även om de prismässigt klassas i guidens dyraste
grupp ”mer än 76 euro” Nästan varje år anses Chateau
d’Yquem vara trestjärnigt, prisvärt och får en coup de
coeur, så också 1998: an som nu är till försäljning.
Samma sak gäller, i år som så ofta, såväl Chateau
Latour som Chateau Mouton Rotschild 2000.
Men fynden för vanligt folk handlar om viner från
betydligt mindre välrenommerade och mindre exklusiva varumärken där coup de coeur utdelas till viner
som kostar under 3 euros, eller kanske i gruppen som
kostar 3-5 euros, eller t o m upp till 8 eller 11 euros.
Och man kan lita på beskrivningarna av såväl smaken, lämplig mat att servera till och inte minst rekommendationer om hur länge vinet skall sparas innan
det når toppen. Problemet är att man måste förstå
franska lite grand. När den engelska upplagan kommer ut om ytterligare någon månad har de allra flesta
fynden redan sålts slut.
Per Heister (pheister@europarl.eu.int) är redaktör för
Svensk Tidskrift.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner