Per heister; Ändamålet helgar medlen
1988
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
~
PER HEISTER:
••
Andamålet helgar
medlen
Metalls avdelning 41, Kommunals
l det socialdemokratiska partiets avdelning 8 och Folkteatern i
strävan efter makt och domi- Göteborg fick för ett år sedan
nans i det svenska samhället 50 000 kr ur Allmänna arvsfonden för att
skyr man.inga medel. sätta upp en barnmusikal. Unga Örnar i l
Socialdemokraterna satsade Malmö fick 240 000 kr ur samma kassa
minst 500 miljoner kronor i årets för att ”utveckla föreningslivet”. l
l
valrörelse för att behålla mak- För samma ändamål fick SSU centralt
ten. Resurserna tar man där de
100 000 kr under våren, Unga Örnar i
finns. skattebetalarna stöder de
Nödinge 7 000 kr, SSU-Naranja i Gällisocialdemokratiska tidningarna
vare 160 000 kr, Unga Örnar i VästerNorrland 150 000 kr, Dalamas SSU-diför att de är svaga och det soci- strikt 30 000 kr …
a/demokratiska partiet för att det Alva och Gunnar Myrdals stiftelse fick
ärstarkt. 410 000 kr ur Allmänna arvsfonden,
Och man drar sig inte för att Unga Örnars riksförbund i två utbetalplocka resurser också från de Dingar 1110 000 kr, ABF i olika former
döda. Allmänna arvsfonden är över hela landet fick l 700 000 kr det selen av de källor partiet öser ur. naste budgetåret, Arbetarrörelsens arkiv
475 000 kr …
Påfallande ofta är hjärtnupna ändamål
knutna till den socialdemokratiska rörelsen. Det senaste budgetåret har de som l
avlidit utan arvingar via allmänna arvs- j
fonden förstärkt rörelsen med minst 7
miljoner kronor. Då räknar jag bara lätt
identifierbara delar av imperiet. Självklart
delar regeringen via Allmänna arvsfonden ut pengar till många fler organisationer och ändamål än sådana som rörelsen
förfogar över, men för den som levt i villfarelsen att arvsfondens medel går uteslutande till nödlidande är en genomgång av
beslutsregistret nästan chockartad.
Chefen för Informationscentrum
inom Timbro Ide, Per Heister, Presstöd och partistöd
har varit ordförande i Fria Mode- Och ändå borde man vara van. Mönstret
rata studentförbundet och upprepar sig överallt. Två tredjedelar av
presschef för Moderata Sam- 360 presstödsmiljoner går till den socialtingspartiet. demokratiska pressen med motiveringen
att de socialdemokratiska tidningarna är
364
så svaga att de behöver subventioneras av
skattebetalarna för att vi skall få någorlunda balans i opinionsbildningen.
När man vill ge stöd åt de politiska partierna vänder man på principen – störst
parti skall ha mest stöd av skattebetalarna. Då gäller inte längre att opinionsbildningen skall balanseras. Samma princip
gäller också andra offentliga stödformer
på områden där socialdemokraterna är
starka. Stöd till ungdomsorganisationer
och studieförbund utgår med högre belopp ju större organisation.
Det råkar alltid bli mer penger till socialdemokratiska organisationer varhelst
de uppträder. (För undvikande av missförstånd: Slutsatsen av detta bör inte vara
en annan fördelning av samma pengar
utan att statliga fördelningsambitioner ersätts med frivilliga bidrag och frivilliga
medlemsavgifter.)
Med den här skrupelfria inställningen
har socialdemokratin byggt upp en imponerande politisk maktposition som saknar motsvarighet i andra länder i den fria
världen.
Stärks demokratin?
”Folkrörelserna är betydelsefulla för möjligheterna att fördjupa och stärka demokratin”, skrev dåvarande studierektorn
vid ABF, Bo Toresson, i en bok på Tidens
förlag 1976. Någon ytterligare motivering
ansåg han inte att det behövdes för en
lång räcka förslag till hur rörelsen skulle
stärka och sprida grenverket på skattebetalarnas bekostnad.
När ändamålet är ”att fördjupa och
stärka demokratin” må medlen av allt att
döma vara vilka som helst. Då är det bara
att ta för sig som man gjorde när a-kassornas dryga 2 miljarder i fonderade medel i
våras gick till de fackliga organisationerna
istället för till de arbetslösa som de en
gång inbetalats för. Med demokratiargumentet i högsta hugg kan man anslå hundratals miljoner av skattemedel för att bygga hundratals Folkets Hus.
När det gäller att stärka rörelsen – och
därmed naturligtvis demokratin – kan
man också finna socialdemokrater som är
beredda att argumentera mot statlig och
kommunal expansion. I en bekymrad utläggning klagar Toresson i den nämnda
boken över att ambitionerna att finansiera
Folkets Husverksamheten genom att
kommunen köper fastigheten också medför risker. Andra än den egna rörelsen
kan ju då komma att förfoga över lokalerna. Ett maktskifte i kommunen kan ha betydelse.
Kan ökat kommunalt inflytande minska rörelsens får det vara! Då är det bättre
att kommunen garanterar, staten finansierar och rörelsen driver. Toresson skriver
att ”Sandvikens Folkets Hus är ett lysande
exempel därpå. Genom att ’hysa in’ kommunens bibliotek, konsthall, gymnasieaula, turistbyrå etc, får huset en stabil
ekonomisk grund att stå på och Folkets
Hus ett brett register att spela över.” Vi
som rest lite i landet känner igen oss. Men
han glömde de samordningsvinster man
kan göra genom att hysa in Försäkringskassan och Systembolaget i rörelsens lokaler.
Socialdemokratins valresurser
Med denna nyttafilosofi och skrupelfria
inställning har det socialdemokratiska
partiet lyckats bygga upp en med internationella mått mätt häpnadsväckande slagkraftig organisation. Inom Timbro har vi
studerat hur stora resurser socialdemokratin mobiliserar i valrörelsen. Trots att
våra beräkningar ganska snävt håller sig
till direkta valkostnader i lätt identifierbara sammanhang kan man beräkna att resursinsatsen motsvarar minst en halv miljard kronor!
Affischerna på gator och torg, reklamfilmen som gick på biograferna i lO veckor, alla foldrar och flygblad vi fick i brevlådorna, torgmöten, valstugor, stormöten
Med skrupelfri inställning har det
socialdemokratiska partiet byggt
upp en med internationella mått
mätt häpnadsväckande slagkraftig
organisation.
– på Liseberg, i Fagersta och på Götaplatsen bland annat – och bussningen av
sympatisörer till mötena, artisterna som
uppträder på turneer, reskostnaderna för
alla talare, ja allt kostar pengar. Men de
cirka 120 miljoner kronor som socialdemokraterna satsar på allt detta som vi ser
under en vanlig valrörelse är ändå en mindre del av resursinsatsen.
Fackets insatser
Det var inte utan anledning, som Ingvar
Carlsson för hela riket och Nils Yngvesson i Malmö i 1V:s valvaka passade på att
tacka fackföreningsrörelsen för ovärderlig hjälp. Vi som ingående studerat fackets
insats vågar oss också på en värdering.
De direkta kontantbidragen för att finansiera partiets synliga valkampanj är
relativt blygsamma i sammanhanget även
om de kanske är större än hela Vpk:s eller
365
miljöpartiets valbudget Minst 17 miljoner bidrar LO-förbunden med.
Sedan satsar såväl LO som de olika
förbunden själva i utåtriktad verksamhet.
15 miljoner i direkta valutgifter inom informationsavdelningens budget tillstår
LO helt öppet. Det handlade om en motorcykelturne över hela landet, cafeverksarnhet på ett antal platser i sommarsverige. Till detta kommer minst 5 miljoner
som satsades på att via kabel-1V och satellitsända 1V-program nå ungdom över
hela landet.
Några förbund har satsat på egna valkampanjer. Kommunal ordnade teaterturne – kanske den var finansierad ur
Allmänna arvsfonden – och talarturne
med partiets ledande företrädare. Det
kostade minst en miljon uppger man på
Kommunal. Och så minns vi de lustiga
affischerna i tunnelbanan om att satsa på
rätt häst, inte handla grisen i.säcken och
hur de fick till det. Den annonskampanjen
kostade också en nätt slant.
Mänskliga resurser
Men de riktigt stora resurserna är alla de
människor som på av andra betald arbetstid kan prata och agitera med sina arbetskamrater. Vi har beräknat att LO centralt,
förbunden och fackets alla l 200 avdelningar sammanlagt satt av personal motsvarande en kostnad på närmare 160 miljoner kronor. Avdelningarna skulle enligt
den fackliga valplanen avsätta minst en
person på heltid för att förbereda valrö-
relsen. Och eftersom valplanerna anser
att förberedelserna skulle börja redan i
november 10 månader före valet har vi
ansett oss mycket försiktiga när vi beräknat kostnaderna från den stora gemen- 366
samma facklig-politiska valupptakten i
Hammarstrand månadsskiftet januari/februari.
En annan viktig resurs att disponera de
sista valveckorna är de som enligt lagar
och avtal på betald arbetstid får syssla
med facklig verksamhet. Det finns ingen
riktig beräkning på hur många anställda
som har sådan minskning i sin arbetstid
men genom att ringa runt på olika arbetsplatser och fråga kom vi fram till en lägsta
andel på 0,2 procent av lönesumrnan och
en högsta på O,7 procent. Det motsvarar
alltså en facklig heltid per 500 anställda
ner till en på cirka 150 anställda. (Den
lägre siffran är i offentlig sektor där tidmätningen väl inte är lika noggrann och
behovet att klart urskilja facklig
förtroendemannatid inte är lika stort).
Om man antar att de fackliga förtroendemännen på det här sättet kan disponera
halva sin arbetstid efter semestern till agitation betyder det att rörelsen disponerar
en valarbetarkår som kostar 53 miljoner
kronor.
Den halva miljarden de här insatserna
representerar kunde lätt kompletterats
med alla de möjligheter att vara bortafrån
arbetet utan löneavdrag som de anställda
i alla andra rörelsens grenar har. När Reso, ABF, Folkets Husrörelsen eller
A-pressen anställer medarbetare ”som
förutsätts dela arbetarrörelsens värderingar” är naturligtvis risken stor att de
har aktiva politiska engagemang och vill
driva valrörelse någon vecka varje valår.
Och som stora delar av verksamheten finansieras med statliga bidrag kan väl toleransnivån för politiskt arbete antas var
lite högre än på företag som inte har de
kon att mjölka.
Hyresgäströrelsen
Och hur skall man värdera Hyresgäst
rörelsens insatser. Tidningen Vår bostad
kontinuerliga kampanj för partiets bo
stadspolitik och mot de borgerliga par
tiemas är en sak. En annan är de numer
regelmässiga attackerna på ett eller fler
borgerliga partier i valrörelsens slutskede
I år kastade hyresgäströrelsen sig öve
folkpartiet i en annonskampanj den sist
valveckan. Denna förment opolitiska or
ganisation tog inte upp sina synpunkte
till diskussion ijanuari när partiet presen
terade sina förslag utan väntade till val
veckan eftersom folkpartiet då inte skull
ha en chans att svara på ett sätt som trängde ut till medborgarna. Valet av metod
och tidpunkt utesluter alla seriösa motiv
en intresseorganisation kan hitta på. Det
var rätt och slätt Lars Anderstigs sätt att
lämna partistöd.
Ändmålet helgar medlen. Partiet och
partiets makt går före allt annat.
För inte kan någon hävda att det beslut
som gav Sydöstra SSU-kretsen i Kalmar
län 24 000 kronor ur Allmänna arvsfonden för ”miljöprojekt” hade ens någonting med omsorg om naturen och miljön
att göra. När SSU åker runt i bygden och
tar vattenprover till ackompanjemang av
pressmeddelanden är det inte miljön som
är huvudsaken utan SSU. Och finansiä-
rerna kan inte protestera.
PER HEISTER:
••
Andamålet helgar
medlen
Metalls avdelning 41, Kommunals
l det socialdemokratiska partiets avdelning 8 och Folkteatern i
strävan efter makt och domi- Göteborg fick för ett år sedan
nans i det svenska samhället 50 000 kr ur Allmänna arvsfonden för att
skyr man.inga medel. sätta upp en barnmusikal. Unga Örnar i l
Socialdemokraterna satsade Malmö fick 240 000 kr ur samma kassa
minst 500 miljoner kronor i årets för att ”utveckla föreningslivet”. l
l
valrörelse för att behålla mak- För samma ändamål fick SSU centralt
ten. Resurserna tar man där de
100 000 kr under våren, Unga Örnar i
finns. skattebetalarna stöder de
Nödinge 7 000 kr, SSU-Naranja i Gällisocialdemokratiska tidningarna
vare 160 000 kr, Unga Örnar i VästerNorrland 150 000 kr, Dalamas SSU-diför att de är svaga och det soci- strikt 30 000 kr …
a/demokratiska partiet för att det Alva och Gunnar Myrdals stiftelse fick
ärstarkt. 410 000 kr ur Allmänna arvsfonden,
Och man drar sig inte för att Unga Örnars riksförbund i två utbetalplocka resurser också från de Dingar 1110 000 kr, ABF i olika former
döda. Allmänna arvsfonden är över hela landet fick l 700 000 kr det selen av de källor partiet öser ur. naste budgetåret, Arbetarrörelsens arkiv
475 000 kr …
Påfallande ofta är hjärtnupna ändamål
knutna till den socialdemokratiska rörelsen. Det senaste budgetåret har de som l
avlidit utan arvingar via allmänna arvs- j
fonden förstärkt rörelsen med minst 7
miljoner kronor. Då räknar jag bara lätt
identifierbara delar av imperiet. Självklart
delar regeringen via Allmänna arvsfonden ut pengar till många fler organisationer och ändamål än sådana som rörelsen
förfogar över, men för den som levt i villfarelsen att arvsfondens medel går uteslutande till nödlidande är en genomgång av
beslutsregistret nästan chockartad.
Chefen för Informationscentrum
inom Timbro Ide, Per Heister, Presstöd och partistöd
har varit ordförande i Fria Mode- Och ändå borde man vara van. Mönstret
rata studentförbundet och upprepar sig överallt. Två tredjedelar av
presschef för Moderata Sam- 360 presstödsmiljoner går till den socialtingspartiet. demokratiska pressen med motiveringen
att de socialdemokratiska tidningarna är
364
så svaga att de behöver subventioneras av
skattebetalarna för att vi skall få någorlunda balans i opinionsbildningen.
När man vill ge stöd åt de politiska partierna vänder man på principen – störst
parti skall ha mest stöd av skattebetalarna. Då gäller inte längre att opinionsbildningen skall balanseras. Samma princip
gäller också andra offentliga stödformer
på områden där socialdemokraterna är
starka. Stöd till ungdomsorganisationer
och studieförbund utgår med högre belopp ju större organisation.
Det råkar alltid bli mer penger till socialdemokratiska organisationer varhelst
de uppträder. (För undvikande av missförstånd: Slutsatsen av detta bör inte vara
en annan fördelning av samma pengar
utan att statliga fördelningsambitioner ersätts med frivilliga bidrag och frivilliga
medlemsavgifter.)
Med den här skrupelfria inställningen
har socialdemokratin byggt upp en imponerande politisk maktposition som saknar motsvarighet i andra länder i den fria
världen.
Stärks demokratin?
”Folkrörelserna är betydelsefulla för möjligheterna att fördjupa och stärka demokratin”, skrev dåvarande studierektorn
vid ABF, Bo Toresson, i en bok på Tidens
förlag 1976. Någon ytterligare motivering
ansåg han inte att det behövdes för en
lång räcka förslag till hur rörelsen skulle
stärka och sprida grenverket på skattebetalarnas bekostnad.
När ändamålet är ”att fördjupa och
stärka demokratin” må medlen av allt att
döma vara vilka som helst. Då är det bara
att ta för sig som man gjorde när a-kassornas dryga 2 miljarder i fonderade medel i
våras gick till de fackliga organisationerna
istället för till de arbetslösa som de en
gång inbetalats för. Med demokratiargumentet i högsta hugg kan man anslå hundratals miljoner av skattemedel för att bygga hundratals Folkets Hus.
När det gäller att stärka rörelsen – och
därmed naturligtvis demokratin – kan
man också finna socialdemokrater som är
beredda att argumentera mot statlig och
kommunal expansion. I en bekymrad utläggning klagar Toresson i den nämnda
boken över att ambitionerna att finansiera
Folkets Husverksamheten genom att
kommunen köper fastigheten också medför risker. Andra än den egna rörelsen
kan ju då komma att förfoga över lokalerna. Ett maktskifte i kommunen kan ha betydelse.
Kan ökat kommunalt inflytande minska rörelsens får det vara! Då är det bättre
att kommunen garanterar, staten finansierar och rörelsen driver. Toresson skriver
att ”Sandvikens Folkets Hus är ett lysande
exempel därpå. Genom att ’hysa in’ kommunens bibliotek, konsthall, gymnasieaula, turistbyrå etc, får huset en stabil
ekonomisk grund att stå på och Folkets
Hus ett brett register att spela över.” Vi
som rest lite i landet känner igen oss. Men
han glömde de samordningsvinster man
kan göra genom att hysa in Försäkringskassan och Systembolaget i rörelsens lokaler.
Socialdemokratins valresurser
Med denna nyttafilosofi och skrupelfria
inställning har det socialdemokratiska
partiet lyckats bygga upp en med internationella mått mätt häpnadsväckande slagkraftig organisation. Inom Timbro har vi
studerat hur stora resurser socialdemokratin mobiliserar i valrörelsen. Trots att
våra beräkningar ganska snävt håller sig
till direkta valkostnader i lätt identifierbara sammanhang kan man beräkna att resursinsatsen motsvarar minst en halv miljard kronor!
Affischerna på gator och torg, reklamfilmen som gick på biograferna i lO veckor, alla foldrar och flygblad vi fick i brevlådorna, torgmöten, valstugor, stormöten
Med skrupelfri inställning har det
socialdemokratiska partiet byggt
upp en med internationella mått
mätt häpnadsväckande slagkraftig
organisation.
– på Liseberg, i Fagersta och på Götaplatsen bland annat – och bussningen av
sympatisörer till mötena, artisterna som
uppträder på turneer, reskostnaderna för
alla talare, ja allt kostar pengar. Men de
cirka 120 miljoner kronor som socialdemokraterna satsar på allt detta som vi ser
under en vanlig valrörelse är ändå en mindre del av resursinsatsen.
Fackets insatser
Det var inte utan anledning, som Ingvar
Carlsson för hela riket och Nils Yngvesson i Malmö i 1V:s valvaka passade på att
tacka fackföreningsrörelsen för ovärderlig hjälp. Vi som ingående studerat fackets
insats vågar oss också på en värdering.
De direkta kontantbidragen för att finansiera partiets synliga valkampanj är
relativt blygsamma i sammanhanget även
om de kanske är större än hela Vpk:s eller
365
miljöpartiets valbudget Minst 17 miljoner bidrar LO-förbunden med.
Sedan satsar såväl LO som de olika
förbunden själva i utåtriktad verksamhet.
15 miljoner i direkta valutgifter inom informationsavdelningens budget tillstår
LO helt öppet. Det handlade om en motorcykelturne över hela landet, cafeverksarnhet på ett antal platser i sommarsverige. Till detta kommer minst 5 miljoner
som satsades på att via kabel-1V och satellitsända 1V-program nå ungdom över
hela landet.
Några förbund har satsat på egna valkampanjer. Kommunal ordnade teaterturne – kanske den var finansierad ur
Allmänna arvsfonden – och talarturne
med partiets ledande företrädare. Det
kostade minst en miljon uppger man på
Kommunal. Och så minns vi de lustiga
affischerna i tunnelbanan om att satsa på
rätt häst, inte handla grisen i.säcken och
hur de fick till det. Den annonskampanjen
kostade också en nätt slant.
Mänskliga resurser
Men de riktigt stora resurserna är alla de
människor som på av andra betald arbetstid kan prata och agitera med sina arbetskamrater. Vi har beräknat att LO centralt,
förbunden och fackets alla l 200 avdelningar sammanlagt satt av personal motsvarande en kostnad på närmare 160 miljoner kronor. Avdelningarna skulle enligt
den fackliga valplanen avsätta minst en
person på heltid för att förbereda valrö-
relsen. Och eftersom valplanerna anser
att förberedelserna skulle börja redan i
november 10 månader före valet har vi
ansett oss mycket försiktiga när vi beräknat kostnaderna från den stora gemen- 366
samma facklig-politiska valupptakten i
Hammarstrand månadsskiftet januari/februari.
En annan viktig resurs att disponera de
sista valveckorna är de som enligt lagar
och avtal på betald arbetstid får syssla
med facklig verksamhet. Det finns ingen
riktig beräkning på hur många anställda
som har sådan minskning i sin arbetstid
men genom att ringa runt på olika arbetsplatser och fråga kom vi fram till en lägsta
andel på 0,2 procent av lönesumrnan och
en högsta på O,7 procent. Det motsvarar
alltså en facklig heltid per 500 anställda
ner till en på cirka 150 anställda. (Den
lägre siffran är i offentlig sektor där tidmätningen väl inte är lika noggrann och
behovet att klart urskilja facklig
förtroendemannatid inte är lika stort).
Om man antar att de fackliga förtroendemännen på det här sättet kan disponera
halva sin arbetstid efter semestern till agitation betyder det att rörelsen disponerar
en valarbetarkår som kostar 53 miljoner
kronor.
Den halva miljarden de här insatserna
representerar kunde lätt kompletterats
med alla de möjligheter att vara bortafrån
arbetet utan löneavdrag som de anställda
i alla andra rörelsens grenar har. När Reso, ABF, Folkets Husrörelsen eller
A-pressen anställer medarbetare ”som
förutsätts dela arbetarrörelsens värderingar” är naturligtvis risken stor att de
har aktiva politiska engagemang och vill
driva valrörelse någon vecka varje valår.
Och som stora delar av verksamheten finansieras med statliga bidrag kan väl toleransnivån för politiskt arbete antas var
lite högre än på företag som inte har de
kon att mjölka.
Hyresgäströrelsen
Och hur skall man värdera Hyresgäst
rörelsens insatser. Tidningen Vår bostad
kontinuerliga kampanj för partiets bo
stadspolitik och mot de borgerliga par
tiemas är en sak. En annan är de numer
regelmässiga attackerna på ett eller fler
borgerliga partier i valrörelsens slutskede
I år kastade hyresgäströrelsen sig öve
folkpartiet i en annonskampanj den sist
valveckan. Denna förment opolitiska or
ganisation tog inte upp sina synpunkte
till diskussion ijanuari när partiet presen
terade sina förslag utan väntade till val
veckan eftersom folkpartiet då inte skull
ha en chans att svara på ett sätt som trängde ut till medborgarna. Valet av metod
och tidpunkt utesluter alla seriösa motiv
en intresseorganisation kan hitta på. Det
var rätt och slätt Lars Anderstigs sätt att
lämna partistöd.
Ändmålet helgar medlen. Partiet och
partiets makt går före allt annat.
För inte kan någon hävda att det beslut
som gav Sydöstra SSU-kretsen i Kalmar
län 24 000 kronor ur Allmänna arvsfonden för ”miljöprojekt” hade ens någonting med omsorg om naturen och miljön
att göra. När SSU åker runt i bygden och
tar vattenprover till ackompanjemang av
pressmeddelanden är det inte miljön som
är huvudsaken utan SSU. Och finansiä-
rerna kan inte protestera.