Per Ericson; Den teoretiska socialismens praktiska misslyckande


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

PER ERICSON:
Den teoretiska socialismens
praktiska misslyckande
ren 1918-1921 genomfördes i
Ryssland ett av världshistoriens
törsta och mest ambitiösa sociala experiment. Det var då som bolsjevikerna gjorde sitt första och sista försök att
genomföra en övergång till en helt socialistisk ekonomi. Resultatet blev ett fullständigt katastrofalt misslyckande.
Peter J Boettke: The Political Economy
of Soviet Socialism. Kluwer Academic
Publishers 1990
Perioden 1918-1921 har ofta gått under
beteckningen ”krigskommunism”. Den
bakomliggande tanken har varit att betrakta bolsjevikernas åtgärder under dessa år som ett utslag av en urartad och förvrängd socialism, påtvingad av inbördeskrig och andra yttre faktorer.
I boken The Political Economy of
Soviet Socialism visar professor Peter J
Boettke att den så kallade ”krigskommunismen” i själva verket var just den socialism som bolsjevikerna eftersträvade utifrån sina marxistiska övertygelser.
”I försöket att gå direkt över till kommunismen”, konstaterade Lenin, ”led vi,
våren 1921, ett mera allvarligt nederlag på
den ekonomiska fronten än något av de
nederlag som tillfogades oss av Kolchak,
Denikin eller Pilsudski.”
Boettke visar med sin bok framför allt
två saker.
För der första visar han hur ”krigskommunismen” var ett medvetet försök från
bolsjevikernas sida att avskaffa marknadshushållningen. Perioden 1918-1921
framstår därigenom som ett exempel på
den teoretiska socialismens misslyckande
i praktiken.
För det andra visar Boettke hur det
socialistiska experimentet misslyckades
dels på grund av marxismens inneboende
motsättningar, dels på grund av marxismens bristande förståelse för vad marknadsekonomi är och vilka funktioner den
fyller. Marxismen bygger inte i första
hand på en vision om ett socialistiskt
utopia, utan på en negativ tolkning av
kapitalismen – en tolkning som på flera
väsentliga punkter är felaktig. Boettke
framhåller särskilt marxismens oförmåga
att förstå marknadsprissättningens betydelse som informationsinstrument
I dag, efter Berlinmurens fall, tror endast mycket få på socialismen. Däremot
finns många som fortfarande tror på socialismens kritik av kapitalismen. Marxismen är således bara intellektuellt halvdöd. Boettkes föredömliga kombination
av ekonomisk historia och ekonomisk
teori bidrar till att undanröja även denna
sista kvardröjande rest.