Print Friendly

Per Dahl; Humanoria från småämnen till storfakultet

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

PER DAHL:
Humaniora från småämnen till storfakultet
K
ulturklimatet växlar. För tjugo år
sedan ven vänstervinden, och ett
kompletterande kylstråk gjorde
tillvaron för humanister extra kulen: komplexen gentemot samhällsvetenskaperna.
Medan burnaniorans egen tradition tycktes stå för något slags ovetenskapliga och
ogripbara värden hägrade samhällsvetenskapernas objektivitet; om möjligt skulle
det med statistisk bearbetning av det man
höll på med, om så svenska språket. Om
möjligt skulle människan behandlas värdefritt Arkeologin flörtade t ex med anglosaxisk systemteoretisk socialantropologi: människor eller myror som enheter
– vad gjorde väl det?
I vår inleddes Uppsala universitets humanistdagar under februari bokstavligen
med skallandefanfarer. Temat, kring vilket
vältaligheten flätas i universitetshusets
salar vore också det otänkbart då: ”Från
stormakt till smånation: Sveriges plats i
Europa från 1600-tal till 1900-tal.” Och
medan CarlX Gustafpåprogramomslaget
förgäves belägrarKöpenhamn 1658 tar de
självmedvetna ämnena nu åhörarna med
storm.
Kan den historiematerialistiske marxisten någonsin förstå vilken roll människans
symboler, drömmar och föreställningar
haftför hennes uppfattnin~ ochhandlande
isamhället? Många av de ämnesföreträdare somföreläste för allmänheten berättade
med märkbarsjälvsäkerhetomden de kulturellt styrda handlingsmönstrens plats i
och betydelse för vår historia. Ett gott
exempel var musikvetaren docent Anna
Johanssonsexpose över heroer och antihjältar i svensk sjuttonhundratalsmusik
med Gustafffi som propagandamedveten
operaimpressario men även som matglad
idiot i kejsarinnan Katarinas ”motmusik”
efter krigsutbrottet 1788. För första gången på tvåhundra år klingade delar av den
svenska musikhistorien – framförd av en
rumänsk stråkkvartett ur akademiska kapellet. Det är det vitala universitetets genuina internationalisering! sjuttonhundratalstemat fullföljdes av professor Sven
Åke Heed som spårade operan ”Gustav
Vasas” rötter tillbaka över Metastasia till
Corneille. Skulle en konung, som hänförts
av romersk storsinthet I ”Titus’ mildhet”
visasigmindrestorslagen motAnjalamännen än scenens Titus mot Cinna?
Nåväl, tänker åhöraren när hangår ut ur
universitetet. Gustafmmå ha valt samma
dag för överfarten till Finland som Gustaf
II Adolf mot Tyskland: 23 juni. Och nog
må Gustaf IV Adolf ingivit sina kämpar
mod genom att anlägga högtsalig hjältekonungens värja, handskar och rock. Men en
sådan tidens och platsens retorik finns väl
knappast iden gråvardagen. I portalhallen
passerar han då en blå skylt som meddelar
att utbildningsminister Per Unekel den 22
februari skall presentera regeringens
forskningsproposition i universitetets sal
X, vanligen använd för doktorsdisputationer.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism