Print Friendly

Per Dahl, Carl Johan Ljungberg; Nytt om litteratur

Av Redaktionen | 31 december 1991


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Ui lERATUR
PERDAHL
CARL JOHAN LJUNGBERG:
Nytt om litteratur
skönlitteratur och klassiskt
I
valårets bokflod möter först en spännande konflikt i debutanten Olle
Bergquists roman om svenska studenter i 1780-talets Tyskland, Duell i
Göttingen (Atlantis, 160 s), där sonen till
en skuldsatt landshövding ställs mot en
ofrälse bankirson under kungligt beskydd.
Utgrävningar heter den estniske författaren Jaan Kross roman om hur man
under Stalintiden i Tallinn upptäcker ett
medeltida manuskript (Legenda). Sveriges klassiker är en ny serie från Gedins
förlag. Man startar med Strindbergs Röda
rummet och Hemsöborna samt Frödings
samlade dikter och brev. En thriller i politisk miljö har Olof Svedelid och Uif
Adelsohn skapat med Priset för ett liv
(Gedins, 235 s). Den borgerlige ministern
utsätts för utpressning; hans sons liv för
en stor lösensumma.
Per Ahlmark och Georg Klein växlar
självutlämnande brev iMotståndet; arton
brev om liv och död (Bonniers), varav
några nyligen återgivits i Månadsjournalen. Av fröjd vill hjärtat gråta (Norstedts,
240 s) är SvD-kolumnisten Stefan
Andhes nya samling, speglande livets
glädje och skrivandels möda.
Till Minnets skafferier tar oss Vatikanenambassadören Lars Bergquist med
i sin nya bok (Norstedts), där fantasin får
omvandla det mest skiftande lässtoff till
smått fantastiska historier, vars teman
spänner mellan Hattstugan och lady Macbeth.
Historia
I denna växande fålla märks en essäsamling av Peter Englund, med den litet krystade titeln Förflutenhetens landskap (Atlantis, 270 s) där den ”stora” och ”lilla”
historien ställs mot varandra.
Om Vaxholm och fästningen handlar
en illustrerad bok av Erik Jarneberg (red,
Atlantis), om den fästning Gustav Vasa
anlade och om den tjusande skärgårdsstaden. Längre tillbaka går Mats G Larsson i
Väringar: nordbor hos kejsaren i Miklagård (Atlantis, 120 s). Det nordiskt rekryterade gardet i Bysans spelade som källorna visat betydande roll. Om ett utgrävningsföremål på närmare håll förtäljer
Björn Ambrosiani och Bo G Eriksson i
Birka: vikingastaden (Wiken), en bok
som skall följas av flera om de fynd som
framkommit på Mälarön. I Fångars elände (Natur och Kultur, 228 s) låter historikern och SvT-medarbetaren Alf Åberg de
karoliner återuppstå som efter 1709 blev
kvar i Ryssland, ofta livslångt.
Av Norbert Elias utges nu den resterande delen av Samhällets förvandlingar,
Från svärdet till plikten (den första hette
Sedernas historia, övs 1989, Atlantis).
Elias stora tema är hur sederna genom
social inlärning gradvis mildrats och reglerats. I Möte med Europa presenterar
Vitterhetsakademien och Natur och Kultur fyra essäer om c:a 100 s var av Gunnar
Eriksson, Harry Järv, Sture Linner och
Stig Strömholm. Europa är också temat
för ministern i Bonn Ingmar Karlsson, i
Landet i Mitten: Tyskland och det nya
Europa (Timbro, 209 s), vilken insatt
skildrar återföreningens svårigheter och
chanser, men också berättar kunnigt om
tyska insatser i Östeuropa och Ryssland
genom tiderna. Europa är vi allihopa
heter Herman Lindqvists nya kåseribok
(Norstedts). Det nya Tyskland är skriven
av förre SR-korrespondenten Hans von
Friesen (Norstedts juridikförlag). Steve
516
Sem-Sandberg har kallat sin essäbok om
dagens och gårdagens Östeuropa Den
kluvna spegeln (Legenda). Ett tyskt århundrade av den i Pommern födde historikern Christian von Krockow handlar
bl a om konflikter i tyskarnas självbild
(Tiden, 400 s). Vid Det tyska kejsardömet uppehåller sig Hans-Ulrich
Wehler i en bok som speglar ekonomi,
politik, ideer och teknik i Tyskland då
detta blev en modern stat (Tiden 300 s).
Hemliga makter av Lars Magnusson
och Jan Ottoson (Tiden, 140 s) tar upp
svensk militär underrättelsetjänst t o m
1960-talet i skärningspunkten mellan
diplomati, ekonomi och politik.
För den som är intresserad av baltisk
historia finns mycket att hämta i de nära
800 sidorna av The baltic countries
1900-1914 i två volymer som redigerats
av Alexander Loit vid Stockholms universitet (Almqvist och Wiksell International,
Stockholm 1991). De 56 bidragen täcker
baltiska förhållanden från politik till tidningsvärld och musikhistoria.
En djärv satsning gör Edition Erikson i
Malmö med sitt praktverk Runstenar
som ges ut parallellt på svenska, engelska
och tyska. Uppslagen visar dels runstenarna själva i förföriskt vackra fyrfärgsfoton, dels den moderna svenska tolkade
runtexten. En idealisk present- och representationsbok till tyska och engelska
bekanta! (Malmö 1991)
Biografi och personhistoria
En mycket färsk studie är Adolph Fredric
Munck – en hovgunstlings uppgång och
fall av Oscar Nikula (Svenska Litteratursällskapet i Finland, skrifter, 570, Helsingfors 1991). Den från Finland stammande hovstallmästaren spelade som vi
vet en ödesdiger roll i ryktena om Gustav
IV Adolfs legitimitet.
I memoar- och biografifloden kan
nämnas spionen Georg Blakes Intet annat val (Prisma), förre Asienkorrespondenten Hans Granqvists Om bovar, kineser och tibetanska lamor (Norstedts),
Kenne Fants Alfred Bernhard Nobel
(Norstedts), Björn Elmbrants biografi
över Thorbjörn Fälldin (Fischer o Co),
Lars-Erik Thunholms om bankdirektören Oscar Rydbeck och hans tid (Fischer o Co), Dalai Lamas självbiografi
(Wahlströms), Anna-Greta L~ijons I
gränslandet med utförlig skildring av
Ebbe-affären (Tiden, 280 s), solidaritetsoch KOR-grundaren Jacek Kurons Mitt
Polen (Ordfront, 300 s), nya statsministern Carl Bildts Hallänning, svensk,
europe (Bonnier fakta), Nikita Chrusjtjovs minnen (Wahlströms), samt Mats
Gellerfelts Vem är Alf Svensson? (SEP,
120s).
Filosofi och samhälle
Richard Dawkins Den själviska genen
heter en sociobiologisk klassiker som nu
finns på svenska (Prisma, 400 s). Den
kontroversiella tesen är att generna är det
primära, levande organismer sekundära
behållare och transportörer. 1964 kom
den polske filosofen Leszek Kolakowskis
essäbok Den himmelska nyckeln först ut,
och nu har Bokförlaget A givit ut den på
svenska (130 s).
l dag och i morgon
Om Arkadij Vaksbergs Vysjinskij-bok
har vi skrivit. Nu kommer samme författares Sovjetmaffian (Norstedts, 300 s)
där en bild av den svarta ekonomin i
dagens Sovjet tecknas. Efter neutraliteten: Nio liv för Sverige (Norstedts juridikförlag, 260 s) är en bok av SvT-medarbetaren Eskil Block.
I Korsdrag i elfenbenstornet söker
Annagreta Dyring utreda varför vissa
forskare syns mer än andra i samhällsdebatt i massmedier (Carlssons, 180 s). Åt
Politik som teater ägnar sig litteraturoch teaterprofessorn Ingvar Holm i en
studie med undertitel Från Bastiljen till
Helgeandsholmen (Carlssons, 300 s).
Tesen är att även de goda aktörerna i
svensk politik kan behöva manus och regi.
517
Svensk utrikespolitik granskas kritiskt
av Ann-Sofie Nilsson, svensk statsvetare
verksam vid Georgetown-universitetet, i
Den moraliska stormakten (Timbro, 204
s). Kommer det engagemang i vittrande
vänsterregimer som Palme inledde att
hålla, när världen förändras?
Debatt torde även en annan Timbrobok väcka, Ewa NowackasEn bur sökte
sin fågel (med kommentarer av Bo
Edvardsson och Agneta Pleijel (255 s).
Boken dokumenterar mer utförligt den
verkliga händelse om ett fall av barnomhändertagande som gav material till Pleijels 1V-drama Guldburen tidigare i år.
l
l

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner