Print Friendly

Per Dahl, Carl Johan Ljungberg; Nytt om litteratur

Av Redaktionen | 31 december 1992


1992


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

UllERATUR
PERDAHL
CARL JOHAN UUNGBERG:
Nytt om litteratur
Historia
E
tt par fina bilderböcker är Så var
det: Bilder från 1950- och 1960-
talens Stockholm av Jan Boström
och Tommy Hammarström (DN-förlaget,
144 s), samt en bok om det geografiskt
näraliggande Daga-Brunnsviken av
Bengt Edlund (Haga-Brunnsvikens vänner, 125 s).
Om en mångårig men inte fullt så
mångordig LO-ordförande handlar boken Arne Geijer och hans tid av Charles
Kassman (Tiden). Kring mer musikaliska
minnen spinner Berndt Egerbladh i kavalkaden Jag minns mitt 40-tal (Ill., Trevi, 304 s).
Gerd Reimers som tidigare ägnat sig
bl a åt stockholmsskildringar utger nu en
behändig guide till Museernas Spanien
(N&K, 238 s), där utom Madrid även
Barcelona, Sevilla, Toledo och Granada
behandlas.
Biografi och personhistoria
Famna livet: En svensk familjesaga heter
Agneta Ulfsäter-Troells omtalade släktkrönika, som också blivit 1V-filmad (Trevi, 224 s). Historien utspelas kring gestalter på slott och gårdar vid Mälaren mellan
1840-tal och 1920-tal.
Svenska statsvetare under 350 år avbildas i Gunnar Falkemarks (red) statsvetarporträtt (SNS Förlag, 279 s) som är en
pendang till samma förlags Ekonomporträtt förra året. Bl a skriver Olof Ruin om
Gunnar Heckscher.
Om den genom utställningar aktuelle
Ferdinand Boberg: Arkitekten som
konstnär berättar Ulf Sörensen i en härligt bildsatt bok (Wiken, 273 s).
I en spännande blandgenre utges den
tidige ryske filmregissören Sergej M
Bisensteins Mina memoarer (Boklunds,
825 s). Det är en herre med temperament
som fört pennan. Formen är dock lös, och
läsaren får det inte lätt.
Filosofi och samhälle
Den omdiskuterade amerikanen Francis
Fukuyama utvidgar i The end of history
and the last man (Hamish & Hamilton,
418 s) den fråga om historiens slut som
han väckte härom året. En av hans funderingar kretsar överraskande kring thymus’
(brässkörtelns) roll för att ge energi och
skapa civilisatoriska framsteg.
I Sommarhusets frågor berättar författaren Lars Nygren graciöst bl a om Väinö
Linna, Pentti Saarikoski, Elmer Diktomus och om sniglars vattenliv (Bonniers,
225 s).
Den franske sociologgurun Pierre
Bourdieu kommer ånyo på svenska i en
bok kallad Texter om de intellektuella
(Brutus Östlings bokförlag, 208 s), men
den torftiga titeln bedrar. Bourdieu har
nämligen bestämda åsikter om tankens
bärare.
En svensk maktanalys ger statsvetaren
Bo Rothstein i Den korporativa staten
(Norstedts, 374 s). Rothstein söker en
skarpsinnig historisk förklaring till att vi
på så många områden inte valt individuella lösningar utan t ex kollektivt förhandlar under statens beskydd.
En rad spännande resonemang om vilken rätt individerna har till ny teknik för
Linköpings-forskaren Ingemar Nordin i
Etik, teknik och samhälle: ett rättighetsetiskt alternativ (Timbro, 287 s).
l dag och i morgon
V S Naipul är omtyckt som skilärare bl a
av Indien och Latinamerika. I Indien: raseri och revolt (W&W, 478 s) återvänder
han till sina fäders land och ser det med
värme och tillförsikt. Boken bygger på
intervjuer och möten, skildrade med poetisk öppenhet.
Om livsstilars möten och konflikter vet
PER DAHL:
I orkanens öga
”Jag har i personliga samtal, telefonsamtal, brev och skisser fått berätta
för major Wernstedt hur det hela
gick till och jag anser att enda sättet att
kunna fortsätta lögnerna är att jag får vara
ensam om åtminstone den sista.” Ett
svenskt befäl i vinterkrigets frivilligkår
skriver till en före detta soldat som nu vill
berätta. Den förmodade hjälten som stupat under försök att rädda en soldat hade
själv som ”stabsturist” i patrullen haft del i
den olyckliga utgången. Skotten som dö-
dat den sårade och honom själv hade inte
kommit från ett ryskt vapen utan från
hans eget.
Bo Hugemark (red): I orkanens öga. Probus 1992
Schabbel med förberedelser och samarbete eller ej – hjältebegravning blev det.
”Om vi dragits in i kriget hade naturligtvis
otaliga svenskar av de överlevande haft
liknande smärtsamma minnen att leva
253
förre diskrimineringsombudsmannen Peter Nobel mycket. Han lägger fram sina
åsikter i boken Tankar i tigertid (Brombergs, 206 s). Medan radiojournalisten
Gunda Magnusson däremot i Sin egen
lyckas smed: De startade eget i Sverige
visar att invandring också kan ge personliga möjligheter (Timbro, 179 s).
med” konstaterar Bo Hugemark i inledningen till antologin ”I orkanens öga:
1941 – osäker neutralitet”, i vilken docent Göran Andolf relaterar det ovan
nämnda händelseförloppet vid Pyhäjärvi.
Antologin är den tredje i Militärhistoriska avdelningens serie, i vilken tidigare
Stormvarning och Urladdning utkommit.
Visserligen sveper anfallet mot Sovjet förbi vårt närområde, men den latenta pressen fann.s där. En av artiklarna, ”Svensk
polis och Gestapo” av Klaus-Richard
Böhme, visar de svåra avgörandena i en
mindre sektor av samhället, polisarbetet,
men därmed också tydligare. I vilken mån
var det förenligt med neutralitet och
svenska intressen att behålla ett tekniskt
samarbete med Tyskland i avgränsade
polisfrågor? A ena sidan kunde ju Sverige
faktiskt ha viss hjälp av samarbetet, som
bl a skedde genom den redan före kriget
upprättade föregångaren till Interpol. A
andra sidan var ju den tyska polisen politiserad, och så även snabbt Interpolföre-

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner