Print Friendly

Osteuropa blickar österut

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

CECILIA STEGÖ CHILO:
Osteuropa blickar österut
P
erspektivet styr allt. Så är det med det
mesta. Så är det definitivt med Östeuropa.
I området bakom den forna järnridån
har optimisten och pessimisten funnit ett
ovanligt bra slagfålt. Alla iakttagelser, alla
utvecklingslinjer, all statistik går att tolka på olika sätt. I
öst går det bra, det går dåligt. Det går bättre eller sämre än
forväntat.
Allt handlar som sagt om perspektiv och bland dem
väljer kommentatorerna fritt. Det är inte att undra över
att bilden av Europas östra del framstår som forvirrande.
Håller det på att ske något stort därborta, eller går allt bara
hopplöst långsamt?
Varken skön eller luggsliten
Frågan är kanske for enkelt formulerad, men faktum är att
den är inte oväsentlig, inte ens i de stora BUsammanhangen. Den östeuropeiska bruden trånar efter
det utlovade äktenskapet med storherren från väst, men
denne vill inte att bruden skall vara vare sig for skön eller
for luggsliten när löftet skall infrias. Lite mittemellan vore
bäst for utvecklingsmöjligheterna – och for underhållet.
Hittills har han därfor låtit henne sitta i sitt eget stålbad.
Hon har blivit sårad, men ger inte upp.
CEC ILIA STEGÖ C HILO är ledarskribent i Svenska
Dagb ladet och Svensk Tidskrifts e~uopakrönikör.
Eller är det precis vad hon håller på att göra?
Ja, inte böljar europastänmingarna i samma vackra
rörelser som tiden direkt efter revolutionerna. Då sågs en
plats vid sammanträdesborden i Bryssel och Strasbourg
som ett skydd for alla ömtåliga frön som östeuropeerna
just höll på att så. Värdighet och tolerens. Frihet,
demokrati och rättssäkerhet. Marknadsekonomi och
välstånd.
Smicker och hot
Det var inga låga forväntrungar precis. Och ont gör det
när man faller från höga höjder.
Men mycket vatten har hunnit att rinna under broarna
på dryga sex år. Det var i forrgår som bruden blev sårad.
Igår blev hon bitter. Idag är hon på jakt efter knepen som
kan rädda äktenskapsplanerna och i bästa fall lägga
grunden for ett acceptabelt resonemangsäktenskap.
Av allt att döma har sympatin forsvunnit ur knepmixen.
Det funkar helt enkelt inte. Att turnera Europas
huvudstäder med tal om historiska plikter gör bara maken
generad. Och leder ingenstans.
Återstår: En dos byråkratiska forberedelser, en dos
smörjning av Tysklandskontakter, några skålpund smicker
och ett par droppar hot.
Så jobbar idag regeringstjänstemännen i öst på att
besvara alla mer eller mindre relevanta frågor som BUkommissionen har skickat ut infor eventuella
SVENSK TIDSKRIFT 41
forhandlingar. Brudens kunskaper i syltning, saftning och ha skottat igen hålen från det fria fall som ekonomierna
vävning skall mätas. Det är fOrstås till viss del oundvikligt genomgick 1990-91. Men inte med gammal
for att det gemensamma hushållet skall kunna fungera, kommunistbetong utan med nytt konkurrenskraftigt
men husforhören kunde ha genomforts med lite mer material. Sådant skapar forstås självfortroende. Medan väst
finess. inte kan hantera sina små problem är reformstaterna i öst
i fård att lösa sina gigantiska. Och därtill kommer styrkan
Svalnande BU-intresse i öst från att vid upprepade tillfållen ha övervunnit historiska
Det är processer som dessa och många andra sorglustiga prövningar.
upptäkter om BU-samarbetets sanna beskaffenhet som
gör att BU-intresset i öst håller på att svalna.
Att ingen östpolitiker har slagit näven i bordet och sagt
det fOrlösande ”ni kanske också har en och annan
hemuppgift att ta itu med!” visar hur oberoende öst är av
väst, hur åtråvärt ännu medlemskapet är.
” Det är alltså inte att undra över
att ett par ganska obetydliga och högst
otidsenliga arbetsrättsregleringar kan
få vanliga hyggliga ombudsmannasvenskar att bete sig som tragikondska
cirkusfigurer.

Men ännu en gång: Hur länge till?
Jag ställer frågan till en ung, politiskt begåvad polack
som inte dröjer med svaret. Max tio år, säger han. Då är
vi troligen ikapp Portugal och Grekland rent materiellt
och behöver inte längre BU-medlemskapet for vår
europeiska identitet.
För många polacker framstår EU som rena snurren,
fortsätter han och sunu11erar: Om det inte vore for oron
for Ryssland skulle Vl troligen inte ge
äktenskapsplaneringen mer än ett par år till.
För somliga känns det kanske som om kanm1en växer
lite for fort på de fattiga kusinerna från öst. Men då har
man i sitt perspektivval bestämt sig for att bortse från
Munchen, Jalta och Potsdam. För att inte tala om dagens
Warszawa, Prag och Budapest, där inte allt går som smort
men betydligt mer än de flesta tror.
Redan i år forväntas Polen och kanske också Slovenien
Alltför optimistiskt Europa?
Historiens närvaro i öst gör att många där befarar att
utvecklingen i väst går i cirklar. Att säkerhetsbehoven
underskattas nu som då. Att alla löften, gester och ord
ingenting innebär, nu som då. Och i väst görs sannerligen
inte mycket for att bevisa att de har fel.
Så har illusionerna ännu en gång länmat den europeiska
kontinenten. Kanske är det lika bra?
Kanske blev politiken fOr vacker med budbärare som
Vaclav Havel. Kanske blev kapitalismen for långsiktig
med investeringsstrateger som Percy Bamevik och for
god med välgörare som George Soros? Kanske, kanske
blev Europa helt enkelt for optimistiskt med miljontals
östeuropeer som trodde på en framtid for det fantastiska
kulturella, sociala och ekonomiska arvet.
1950, fem år efter krigsslutet, hade Västtyskland nått
tillbaka till forkrigstidens produktionsnivå. Polen och
Slovenien har tagit ett extra år på sig, men deras uppgift
kan knappast betraktas som mindre. 1945 var Tyskland
utbombat, men hade moderna strukturer att falla tillbaka
på. 1989 ”stod” Polen, men på en genomrutten grund.
Västeuropas egenintresse styr
1953 tog det tyska ekonomiska undret fart på allvar. 50
miljoner människor skapade en motor som forsåg stora
delar av den europeiska ekonomin med kraft. För Sverige
betydde det åtskilliga kronor i hushållsportmonän,
skolböcker och sjukvårdsplatser.
I Östeuropas reformländer lever åtminstone 70
miljoner och nålsögat är snart passerat …
Att Västeuropas sätt att hantera öst styrs av egenintresset
går att stå ut med. Svårare är det att behöva konstatera att
42 SVENSK TIDSKRIFT
egenintresset definieras så kortsiktigt.
Den östeuropeiska bruden blir vackrare och vackrare.
Av många skäl står hon fast vid sitt äktenskapslöfte men
hennes blickar dras också åt andra håll.
Idag ligger Sydostasien och USA inte längre bort från
Östeuropa än Storbritannien och Skandinavien en gång
gjorde för Tyskland.
Det finns alltså ingenting som säger att det är över oss
mannan kommer att regna den dag de östeuropeiska
ekonomierna tar fart på allvar.
Förlåt, men i sådana fall vore det rätt åt oss.
Marika Ehrenkrona:
Felstavat
Var god använd stavningskontrollen. Kör.
‘Internet ‘
– Ändra till ‘internt’. Andra förslag som gtves är
‘intern’.
K
.. ,
or.
‘Bredband’
– Finns inte i ordlista. Ignorera.
Jo, förresten, det finns ett alternativ: digital marksänd
TV. Det är fullt pc-korrekt stavning. Ersätt.
‘Framtid’
– Tyvärr, korrigera: tillbaka till dåtiden.
‘Interaktivitet’
-Är ni säker på att ni valde ordet ‘interaktivitet’?
-Hurså?
– Finns inte i ordlistan, vi kan hitta något annat åt er, ni
rar nöja er med vinteraktivitet, går det lika bra, snön gillar
ni väl, säg?
‘IT’
– Felstavat. Förslag: dit eller hit och dit.
Vart vill ni komma egentligen?
‘Framåt’
-Var god ändra: tillbaka.
stavningskontrollen avslutad.
SVENSK TIDSKR.IFT 43

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner