Print Friendly

Opinionstrend intressantare än enstaka förändring

Av Örjan Hultåker | 21 mars 2014

Vänsterpartiets utveckling är en av de mest intressanta opinionsmässiga förändringarna under året, menar Örjan Hultåker. Trots att partiets ökning inte varit statistiskt säkerställd i någon enskild mätning.

Inför supervalåret diskuteras, som vanligt inför alla valår, opinionsundersökningarnas roll i nyhetsbevakningen. SVT har gått före och fastställt en policy för publicering som innebär att kvalitetskrav på datainsamlingsmetod, redogörelse för bortfall samt att urvalet skall vara slumpmässigt och tillräckligt stort.

Detta är positivt och utgör ett bra grepp för att öka transparensen och kvaliteten i det journalistiska arbetet. Det behövs dock några kompletteringar för att nå bästa möjliga resultat.

För det första saknas det tyvärr ofta en tydlig redovisning av frågornas formulering och det gäller i synnerhet väljarbarometrar. Ibland leder det fel i medias försök att analysera skillnader mellan olika opinionsinstitut.

De flesta publicerade partisympatimätningar ställer varianter av frågan, ”Hur skulle du rösta om det vore val till riksdagen idag?” Vad som inte brukar redovisas i media är att det ställs uppföljningsfrågor till dem som inte kan svara på den inledande frågan. Det kan vara en uppföljningsfråga som ”Vilket parti lutar det åt att du skulle rösta på om det vore riksdagsval idag?” följd av en tredje fråga ”Vilket parti tycker du är minst dåligt i rikspolitiken?”

Många intervjupersoner har svårt att svara på frågan hur de skulle rösta om det vore val idag av den enkla anledningen att det inte är val idag och att de inte har bestämt hur de skall rösta. Många har dock en attityd till partierna.

Mot den bakgrunden valde SKOP för cirka 30 år sedan att gå direkt på frågan om ”Vilket politiskt parti man tycker du bäst om i rikspolitiken” utan omvägen över hur man skulle rösta om det vore val idag.

Vid jämförelser mellan opinionsinstitut är det viktigt att beakta inte bara den inledande frågan utan hela frågeföljden. Detta eftersom eventuella skillnader mellan opinionsinstituten inte kan förklaras enbart med den inledande frågan. Hela frågeföljden bör därför redovisas vid publicering; något som sällan görs i dag.

För det andra så är långa trender viktigare än enstaka förändringar. Vid publiceringen av regelbundet återkommande väljarbarometrar är det av störst intresse att studera trenderna. Ofta läggs alltför stor vikt vid förändringen mellan de två senaste mätningarna. Det är viktigt att inte fästa alltför stort avseende vid enstaka förändringar som inte är statistiskt säkerställda, utan det är de längre trendförändringarna som bör få mest uppmärksamhet.

Även förändringar som är statistiskt säkerställda är av måttligt intresse om de under en längre tidsperiod pendlar runt ett konstant medelvärde. En dagsaktuell fråga som dominerar i nyhetsmedia får genomslag under, säg, en vecka för att sedan följas av en annan fråga som slår åt andra hållet för ett parti. Den underliggande attityden till partiet ligger dock ofta fast.

Fokuseringen på enstaka förändringar mellan två mätningar leder också till att man riskerar att ignorera de mera långsiktiga trendförändringarna. Det gäller i synnerhet om de sker i små steg som inte var för sig är statistiskt säkerställda. I stället för att koncentrera uppmärksamheten på de statistiskt säkerställda förändringarna bör analysen ägnas åt trender som pågått under tre eller flera mättillfällen; det behövs minst tre mätningar för att man skall kunna identifiera en trend.

Trendanalysen ger en ”sannare” bild av verkligheten än enstaka förändringar som med 95 procents sannolikhet (19 av 20 gånger) är statistiskt säkra. Det är trenderna som opinionsjournalistiken bör spegla.

Vänsterpartiets utveckling under det senaste året kan tjäna som exempel. Sedan april/maj 2013 har Vänsterpartiet ökat successivt och stadigt i SKOPs väljarbarometrar. Varje ökning har varit relativt liten och har skett i steg som inte varit statistiskt säkerställda. Men tillsammans utgör de en av de mer intressanta förändringarna under det senaste året. Vänsterpartiet har gått från 5,4 till 8,0 procent.

orjan_hultaker_portraitTotaliteten av Vänsterpartiets tillväxt är statistiskt säkerställd, men ingen av de enskilda förändringarna är det. De presentationer som bara lyfter fram de statistiskt säkerställda förändringarna mellan två mätningar skulle inte lyfta fram Vänsterpartiets framgång,

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP.

artikel_opinionstrend_diagram

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner