Print Friendly

Om utbildning

Av Redaktionen | 31 december 1968


1968


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

utbildning
Min tes är, att vårt samhälle står på
tröskeln till en social och ekonomisk omdaningsprocess, som i betydelse motsvaras endast av omvandlingen från agrartill industrisamhälle. Denna omvälvning
har sina rötter i kunskapsexplosionen,
vilken bildar grunden för den fantastiska teknologi som piskar fram våra nya
villkor. Förutsättningen för detta samhälles möjligheter att lyckas stavas innovation och uttalas förnyelse.
Av de människor, som idag hålles
fullt sysselsatta, befinner sig kanske flertalet i yrken och arbetsuppgifter som
sannolikt inom överskådlig framtid kommer att utföras med mekaniska och elektroniska apparater. Det finns forskare
som anser sig på goda grunder kunna
förutsäga att några få procent av ett
avancerat industrilands befolkning blir
i stånd att producera livets rikliga nödtorft och att de övriga kanske 80-90
procenten har möjlighet att ägna sina
krafter åt annat än tillverkning av kola,
bilar och fiskpinnar.
De flesta av oss betraktar detta som
en tragedi. En tragedi är det, men den
består i att vi gör så litet – eller inte
något alls – för att förbereda oss själva och de generationer som skall uppleva dessa möjligheter.
Det är troligt, att en stor del av vår
utbildningsapparat är i färd med att förbereda unga människor för arbetsuppgifter, som inte kommer att existera i
samhället, när dessa människor kommer
ut i livet.
Ett samhälle, vars flesta funktioner
bygger på en starkt expanderande kunskapsmassa, kräver givetvis av sina medborgare en utbildning, som är anpassad
därefter. För att leda och kontrolleraja, kanske också för att leva med – den
nya teknologiska utvecklingen krävs en
ny giv i utbildningspolitiken. I synnerhet är det nödvändigt att utbilda många
med tillträde till kunskapens yttersta
gränsområden.
Människor med lägre utbildning är
också nödvändiga, men de insatser som
görs på sådana nivåer kan i stor utsträckning vara förspillda om satsningen på de högre nivåerna underdimensioneras. Det kunskaps- och teknikersamhälle, vars möjligheter vi har inom räckbill, kan inte ta form om satsningen
stannar vid gymnasieingenjörer och fil.
kandidater. I framtiden måste vi för varje
doktor i elektronik, kybernetik och mekanik, som vi underlåter att utbilda,
räkna med kanske 100 arbetslösa gymnasieingenjörer. Redan idag har vi svå-
righeter att produktivt och meningsfullt
använda dessa. Detta är inte enbart en
konsekvens av dåliga konjunkturer. Sannolikt är denna arbetslöshet delvis ett
tecken på att utbildningen på de högsta
nivåerna råkat i obalans med det nya
samhälle och den nya ekonomi, som är
i färd med att växa fram. Felet är inte
att vi överproducerar gymnasieingenjö-
rer. Vi underproducerar professorer och
docenter i elektronik, kybernetik och
. mekanik.
Utbildning har för länge sedan upphört att vara en språngbräda till goda
inkomster och social ställning. Utbildning har blivit ett imperativ för att uppnå ”stabilitet” i en oerhört dynamisk
samhällsutveckling och i en ekonomi i
omvandling. Utbildning har blivit den
viktigaste produktionsfaktorn. En alltför hård satsning på utbildning på mellannivå får förödande konsekvenser. Endast ett välbalanserat utbildningsmönster med tyngdpunkten på de mest avancerade stadierna ger förutsättningar att
ta tillvara de möjligheter som innovationssamhället erbjuder.
Den dramatiska födelsen för vår vetenskapliga kultur med dess nya ekonomi kräver ett lika dramatiskt svar av
utbildningen. Vi utbildar till föråldrade
uppgifter och hyser litet till mans den
ödesdigra föreställningen att demokratin
skulle kräva att all utbildning skall reduceras till medelmåttighet. Det är riktigt att utbilda alla – men alla måste
utbildas effektivt. Där försummas f.n.
något utomordentligt väsentligt.
Vår handfallenhet inför den nya situationen, vårt tal om nedskärningar i
akademisk utbildning inför den situation, som nu råder, är ett tecken på förvirring. Det är ett tecken på att vi inte
förstår själva förutsättningarna för det
nya samhälle och den nya ekonomi, som
är i vardande. Innovationssamhället
kräver utbildning i innovation och innovation i utbildningen.
Gustaf Delin

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner