Print Friendly

Om intagningar

Av Redaktionen | 31 december 1971


1971


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

intagningar
För ungefär 15 år sedan diskuterade tidskriften Blandaren studentexamensproven
i matematik mot bakgrund av den på-
gående debatten. Blandaren underströk
kraftigt hur viktigt ett godkänt betyg i
studentexamen måste anses vara, alldenstund det moderna samhället ställde allt
större krav på förmågan till matematiskt
tänkande. Blandarens slutsats blev att man
borde sänka antalet rätt lösta tal för
godkänt i studentskrivningen i matematik
till inget. På så sätt skulle bl a näringslivet få ett betydligt större tillskott än tidigare av kvalificerad arbetskraft med
studentexamen.
För närvarande råder en betydande
osäkerhet om hur man bör gå tillväga
när man tar in folk till högre utbildning.
Betygen kritiseras ofta, men ändå torde
ett visst samband mellan goda betyg och
studieresultat vara för handen. Medan
denna diskussion pågått, har dock ett antal fullkomligt befängda reformer och reformförslag sett dagens ljus, alltifrån statsrådet Sven Mobergs häromåret torgförda
ide att platserna till högre utbildning skulle fördelas genom lottning till mera seriösa men inte desto mindre nästan lika
stötande uppslag.
Ett av de värsta utgör det s k kvoteringssystemet. För något år sedan stod
en intervju med en ung dam att läsa i
SACO-tidningen. Hon hade genomgått
grundskolan med hög genomsnittlig poängsiffra – omkring 4,8. Eftersom hon
inte var på det klara med vilket yrke
hon ville välja – vem är det i 15- 16-årsåldern?- bestämde hon sig för att genomgå gymnasiet för att sedan ha goda valmöjligheter. Av vissa orsaker lyckades hon
likväl inte så bra där. Hennes gyronasiepoäng hamnade någonstans kring 3,7.
Så kände hon att hon ville bli sjukgymnast. Men se det gick inte alls. Hon
var nämligen tvingad att söka in på sina
gymnasiebetyg. Då placerades hon vid
intagningsprövningen i en av fyra grupper, från vilka andelen sökande tas in i
proportion till antalet i gruppen. Hade
hon däremot sökt in omedelbart efter
grundskolan – eller fått använda sig av
grundskalebetygen och alltså hamnat i
denna intagningsgrupp – hade hon lätt
kommit in på sina fina grundskolepoäng.
Fallet, som ingalunda är unikt, visar att
genomgånget gymnasium och de bakgrundskunskaper som man därigenom
skaffar sig inte endast betraktas som obefintliga eller ovidkommande när man skall
söka in till sjukgymnastutbildning. Genomgånget gymnasium är en direkt diskriminerande faktor. Vidgade kunskaper
sänker konkurrensförmågan.
Givetvis har sjukgymnasternas fackliga
organisation, Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund, opponerat sig mot detta
och framhållit att elever med enbart genomgången grundskola som följd av bristande förkunskaper haft betydande svå-
righeter att hänga med i undervisningen.
Givetvis har utbildningsdepartementet inte brytt sig om dessa protester.
Kvoteringssystemet förekommer också
465
vid flera andra utbildningar. På senare
~tid har samma grumliga tankegångar återfunnits i de nya bestämmelserna om me- ‘ ritvärdering vid intagningen till lärarhögskolorna. De går ut på att man helt bortser från de akademiska betyg man skaffat sig utöver ett visst antal. Värdefullt är
det däremot med spetsar. En tvåa med
spets är sålunda bättre att ha än en trea
utan. Syftet sägs bl a vara att man vill
förkorta studietiden. Motsatsen blir fallet, då studerande i behov av spetsar förmodligen håller på att plugga i det oändliga innan de vågar gå upp i en tentamen. De studenter, som redan tagit sina
treor och underlåtit att skaffa sig spetsar
eftersom de inte tilltrott dem något,större
värde, struntar man helt i.
Man läste Blandaren i mitten på 1950-
talet och man skrattade. Men man skrattade dumt. Man borde begripit bättre.
Man borde begripit att teknologorganet
inte skämtade, utan att förslaget att antalet rätt lösta tal för godkänt i studentskrivningen i matematik skulle sättas till
inget var minst lika allvarligt menat som
Hej-Svens att intagning till högre studier skulle ske genom lottning. Blandarens påhitt var i själva verket ett förebud till det tänkesätt, som sedan kom
att prägla svensk utbildningspolitik, nämligen att meriter och kunskaper är den
värsta belastning en ung människa idag
kan ha om han av någon anledning vill
söka in på spärrade utbildningslinjer.
Matti Häggström

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism