Print Friendly

Om den verkliga tryggheten

Av Redaktionen | 31 december 1967


1967


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

190
OM den verkliga tryggheten
övergången från fattigdom till välstånd i vårt land är i väsentlig utsträckning ett resultat av den förbättrade produktivitet som kännetecknar våra teknikbaserade industrier och av att dessa industrier
utnyttjar de möjligheter, som den
vetenskapliga forskningen ställer
till förfogande. Som nation är vi nu
så gott som helt hänvisade till denGustaf Delin
na ”naturtillgång” för vårt framtida ekonomiska välbefinnande.
För att uppehålla full sysselsättning, för att maximera den ekonomiska tillväxten, för att använda de
totala resurserna på effektivast
möjliga sätt, för att utrota materiell
nöd här hemma och hjälpa till effektivt på andra håll i världen,
krävs ständigt ny utveckling med
en högtstående vetenskaplig forskning som grund.
Mycket av vår framgång har vi
att tacka ställningen som forskarnation. Sverige har lyckats fostra
framstående forskare och tekniker.
Det blir viktigare än någonsin i ·
framtiden att våra ”intellektuella
naturtillgångar” tillvaratages. Vi
får inte försumma någon nivå,
minst av allt den avancerade forsk- .
ningen.
Ändå håller vi på att begå just
detta misstag. Hannes Alfven är
inte den förste av de skolbildande .
forskarna som lämnar landet för ,
att söka sig till mera stimulerande
omgivningar. Men han är ett skolexempel på hur vi med en oklok
politik släpper ifrån oss av vår mest
värdefulla naturtillgång och ned- .
rustar oss som forskarnation. De
största och kostsammaste misstagen består i underlåtenhet och
grundas på oförståelse inför de villkor som dikterar vårt framtida materiella och kulturella välstånd.
statsmakterna tänker i 30-talstermer, vilket är ett annat uttryck
för att en gången verklighet bildar
utgångspunkten för ställningstagandena. Man bedömer det möjligt .
att avdela flera hundra miljoner för. •
någon i och för sig god reform,·
samtidigt som man åberopar statsfinansiella skäl för ett småsnålande med forskningsanslag som i Alfvens fall högst kan uppgå till en
miljon. Man utgår ifrån att människornas trygghet bättre tillgodoses via sjukförsäkringens miljoner
än via en anständig ökning av vissa vetenskapsmäns forskningsmöjligheter.
Detta är naturligtvis ett misstag.
Har en nation inträtt i den vetenskapligt och taktiskt grundade ekonomins epok så gives ingen återvändo. Den verkliga tryggheten ligger i att grunden för denna ekonomi förstärks. Med en utarmad vetenskaplig forskning, och en därav
följande minskning av nya upptäckter, kommer våra materiella
möjligheter i framtiden att försämras.
Det finns tydliga exempel på konsekvenserna av oförmåga att inse
eller tillgodose de eventuellt insedda villkoren för framtidens ekono- 191
miska trygghet. En utredning nyligen i USA påvisar att de delstater i USA som underlåtit att ge sina
forskare goda villkor eller misslyckats härmed nu riskerar att bli lämnade efter i den ekonomiska utvecklingen. De stater som av hävd räknar sina rikedomar i odlingsbar
jord, skogar, olja eller mineral måste ompröva sitt sätt att uppfatta
verkligheten.
Det verkar så onödigt att Sverige
med sitt goda utgångsläge skulle behöva göra samma smärtsamma erfarenhet. Det förefaller så uppenbart att vi i det här fallet låter snålheten bedraga tryggheten.
OM självförsörjning eller understöd
Kraven på ökade understöd växa på grund av hela den anda, som
utbildas i ett sådant samhälle. Och samtidigt löper kapitalbildningen
fara att minskas eller att icke följa med i utvecklingen på grund av
det allt kraftigare progressiva skattetrycket. Men den minskade kapitalbildningen medför återigen minskade möjligheter till självförsörjning genom sin inverkan på lönenivån och utkomstmöjligheterna
för arbetarna, vilken den hotar att sänka. Detta gäller icke minst
de lager av självförsörjande, som befinna sig i inkomstklasserna
närmast över understödstagarnas. De pressas alltså småningom ned
i samma läge som dessa; följden blir en ökad understödsverksamhet, ökad beskattning, minskad kapitalbildning och minskade utkomstmöjligheter för självförsörjarna inom de lägsta inkomstlagren,
vilka i större eller mindre utsträckning i sin ordning övergår till
understödstagare osv.
Svensk Tidskrift 1927

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner