Print Friendly

Om beskattningsåret

Av Redaktionen | 31 december 1971


1971


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

beskattningsåret
Moralismen växte sig frodig på Aftonbladets (s) nyhetssidor för en tid sedan, när
tidningen i välgödda rubriker tog upp det
förhållandet att Lundadocenten och TVkändisen Jan-öjvind Swahn under innevarande år får 3 200 kr i statligt bostadsbidrag.
Fakta i målet förefaller vara att hr
Swahn år 1969 antingen tog sig ett s k
sabbatsår eller också helt enkelt var utan
jobb – uppgifterna härom varierar och är
f ö betydelselösa. Han hade därför ingen
inkomst. Följande år, 1970, hade hr Swahn
däremot goda inkomster, omkring 150 000
kr, och även i år kammar han tydligen in
rätt mycket pengar. Underlag för spekulationer i avundsjuka är följaktligen för
handen.
Nu är det dessutom så att 1971 års bostadsbidrag grundas på 1969 års inkomst,
varför hr Swahn i år är i sin fulla rätt att
få bostadstillägg.
Eftersom hr Swahn är oförskämd nog
att vilja utnyttja sina medborgerliga rättigheter vill Aftonbladet, en socialdemokratisk riksdagsman från Lund samt fastighetschefen i samma stad att dessa skall
ändras. Den sistnämnde agerade – kanske
å yrkets vägnar? – stortyckare med följande fras: »Det är en lucka i lagen som
gjort det här horribla förhållandet möjligt.»
Men det existerar ingen lucka ·. i denna
lag. Huvudprincipen i lagen är en enda
stor lucka. Hr Swahns bostadsbidrag är en
logisk, ehuru oväntad konsekvens av ett ytligt och orättfärdigt resonemang, på vilket
skattelagstiftningen grundas.
Orsaken till att hr Swahn nu får sitt bostadstillägg är regeln om beskattningsårets
slutenhet. När myndigheterna skall bedöma en persons levnadsnivå och skatteförmåga utgår de från vad vederbörande
tjänar, inte under en timme, en dag, tio
dagar, hundra dagar, tusen dagar, utan
vad han tjänar under 365 – vart fjärde
år 366 – dagar. Den taxerade inkomsten
under denna tid är enligt myndigheterna
det bästa måttet på en persons standard.
Detta betyder att starkt skiftande årsinkomster blir ofördelaktigare att ha än
mera jämnt fördelade, bl a på grund av
den progressiva skatten. Möjligheter till
utjämning mellan olika, kraftigt varierande inkomstår ges endast undantagsvis.
Det är inte vad fastighetschefen i Lund
kallade för »en lucka i lagen» som bör åtgärdas. Det är utgångspunkten för lagen,
beskattningsåret självt. Att enbart justera
bestämmelserna så att det ovan relaterade
fallet omöjliggörs är att angripa ett symptom men inte själva sjukdomen.
SACO publicerade häromåret skriften
»Skenbar och verklig inkomst», där dessa
235
frågor togs upp. Boken var så bra att Arne
Geijer utdömde den i massmedia. Den
var t o m så bra att han inte ville möta
någon i en offentlig debatt om den. Den
var så inopportun att den attackerades från
en mängd håll. Det var ingen ände på de
tillvitelser och invektiv som fyllde spalterna i vissa tidningar, bl a Aftonbladet.
Nu säger denna sent uppvaknade
syndare i princip samma sak som SACO.
Det är fel, måste tidningen rimligtvis
mena, att låta endast ett års inkomst utgöra grunden för en bedömning av en persons levnadsstandard och därmed bl a för
frågan om han skall få olika sorters offentliga bidrag. Man måste ta hänsyn till
inkomsterna under flera år.
Just det! Bryt upp inkomstårets slutenhet! Och gör det konsekvent! Det är en
av de viktigaste förutsättningarna för att
· vi skall få en mera meningsfylld standarddebatt här i landet. Nu tycks t o m Aftonbladet, åtminstone på nyhetsplats, vara
inne på den linjen.
M atti H äggström

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism