Print Friendly

Olof Ehrenkrona; Världens mest dynamiska område

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

VÄRLDENS MEST
o
DYNAMISKA OMRADE
OLOF EHRENKRONA
Aldrig någonsin i historien har så många människor under en så kort tidsrymdgåttfrånfattigdom
och umbäranden till ett liv i relativt välstånd. Nog har Västerlandet en hel del att lära av Det
Asiatiska Undret.
T
ill mänsklighetens allra
märkligaste prestationer hör
utan tvivel Ostasiens ekonomiska uppsving efter andra
världskriget, en utveckling frånJava i Sö-
der till Hokkaido i norr som innefattar
uppemot en miljard människor eller en
femtedel av jordens befolkning. Den
geografiska omfattningen, mängden berörda människor och den korta tidsperioden under vilken omvandlingen sker gör
det sv~rt att finna n~gon riktigt bra historisk motsvarighet. Motsvarande process i
Europa och USA tog ett sekel, rörde betydligt fårre och skedde inom en homogen kulturkrets. Mycket har visserligen
skrivits om vad som skilde Frankrike,
Storbritannien, Tyskland och USA ~t, av
forskare som har sökt de drivande orsakerna bakom industrialisering och ekonomisk tillväxt. Men det handlar ändll
OLOF EHRENKRONA är forfattart och arbetade
tidigart som planerillgschefi Statsrddsbertd11ingen.
om ganska begränsade olikheter i ett vä-
sentligen gemensamt politiskt, religiöst,
kulturellt och intellektuellt mönster. I
Ostasien är dessa skillnader klart större.
Länder som Indonesien, Japan, Kina och
Thailand företräder en artrikedom bland
mänskliga kulturer som den euroamerikanska hemisfären inte kan mäta sig
med.
Undvika vissa handlingsmönster
Änd~ är de alla p~ väg att lyckas- somliga
har redan gjort det – att genom~ den
stora förvandlingen fr.in fattiga bondesamhällen till välm~ende nationer i
IT-Mderns era. Förmodligen är människans samhällen s~ lyckligt lottade att det
finns m~nga parallella vägar till fram~ng.
Hemligheten ligger kanske inte s~
mycket i den unika och exakt avvägda
kombinationen av tillväxtbefrämjande
~tgärder, som i att undvika det fital
handlingsmönster som hindrar ett land
att utveckla sitt välsclnd.
382 SVENSK TIDSKRIFT
Att spärra in de företagsamma människorna, skjuta dem eller stjäla frukterna av
deras arbete är den verkliga patentlösningen for en härskande elit som vill
befästa sitt lands ställning som u-land. En
annan säker metod är att tillåta korruption och att låta bli att etablera en stabil
riittsordning. En tredje är att vansköta
sina makroekonomiska forhållanden och
l~ta inflationen forstöra forutsättningarna
för sparande och H.ngsiktiga investeringar. Men avhåller sig den härskande
eliten från sådant och varsamt kryssar
mellan de tv~ ytterligheterna frihet och
disciplin, bör den ha goda utsikter att få
se landet och befolkningen blomstra.
Finns ingen sanning
Hur mycket frihet och hur mycket ordning och disciplin bör då till~tas for att
säkra en hög och stabil ekonomisk tillväxt?
Sanningen är förmodligen att den
lämpliga avvägningen sammanhänger
med så många andra faktorer att det inte
finns någon sanning. I Europa representerar exempelvis den tyska industriliseringen en mer disciplinorienterad process än den engelska. Möjligen har det
viss betydelse for vilken strategi som blir
mest framgångsrik om utvecklingen sker
under en period, då entreprenörsvinstema framforallt kommer från egna
innovationer- England under 1700-talet
– eller från en framgångsrik ny tillämpning av uppfinningsrikedom – Tyskland
under 1800-talet.
I än högre grad än Europa står emellertid de asiatiska ekonomierna i ost och
sydost for variationsrikedom när det gäller frihetliga eller disciplinära utvecklingsmodeller. Japans industrialisering –
både på 1800-talet och återuppbyggnaden efter andra världskriget – liknar
mycket den tyska med sin kombination
av politiska liberaliseringar – inte minst
på skatteområdet – och ett starkt synligt
och osynligt regelverk på arbetsmarknaden. En frihetlig entreprenörsekonomi
finns paradoxalt nog i Kina – det vill säga
i de ekonomiska frizonerna.
Förmodligen därfor att kommunismen saknar civiliserade metoder att styra
den ekonomiska utvecklingen.
Fabulös utveckling
Endera skjuter man profitörerna eller
också gör man ingenting alls utan låter
den osynliga handen styra. Det något
egenartade resultatet har blivit att det
kommunistiska Kina inom sina gränser
har områden, där det är lika långt till proletariatets diktatur som det är nära till kapitalets.
Icke desto mindre är det en fabulös
utveckling som pågår. Japan är självfallet
giganten i området. Men, medan det
finns tecken på att Japans ekonomi nu
drar sig ned mot en långsiktig tillväxttakt
järnforbar med de andra rikaste länderna i
OECD, talar en hel del for att den stora
drivkraften i regionen framöver blir utvecklingen i Kinas kustområden.
Och andra länder följer efter. Ett utmärkt exempel på Vietnam. I Saigon, där
det amerikanska inflytandet tycks lika
SVENSK T!DSKkiFT 383
starkt idag som fOr gugo år sedan, frågar makroekonomiska förhållanden som
sig besökaren vem som vann kriget. Och
i Hanoi, som far en allt mer kapitalistisk
prägel fOr varje dag, frågar han sig vad de
egentligen slogs för?
Framtida stormakt
Den traditionella motsättningen mellan
Vietnam och Kina har dessutom fatt till
följd att taiwaneserna har blivit de ledande investerarna i Vietnam.
Indonesien tillhör också den nya generation tillväxtländer och spås med sina
180 miljoner invånare, strategiskt bosatta
mellan Australien, Filippinerna, Sydkina
och Indien, en roll som framtida ekonomisk stormakt i området.
Norr därom – och något fOre – genomgår Malaysia en snabb modernisering i sin strävan att hinna i kapp
ärkerivalen Singapore. Thailand tillhör
också de snabbväxande ekonomierna.
Och nu riktar alltfler sina blickar mot Indien, som efter en period av avreglering,
med sitt relativt sett stabila regelsystem
och tack vare engelskans ställning uppfattas som ett mindre riskfyllt placeringsalternativ än Kina.
Stabilt regelsystem
Även om skillnaderna uppenbarligen kan
vara stora mellan länderna finns dock
några gemensamma drag som är nödvändiga för att ett u-land skall klara omvandlingen till modern industrialiserad
nation. Regelsystemet måste vara stabilt
och främja risktagande och entreprenörskap. Det måste också råda stabila
gynnar privat sparande.
I och för sig finns inget sensationellt
däri, men det är ändå en viktig observation att de asiatiska framgångsexemplen
bekräftar detta. Dels därför att politiker i
alla länder med jämna mellanrum måste
påminnas om dessa elementära levnadsregler för en statsledning. Dels därför att
andra utvecklingsländer- i-länder också
för den delen – ser att det går att resa sig
ur fattigdomen med en rationell politik.
Felaktiga föreställningar
Länderna i Ostasien har redan visat att
sextiotalets och sjuttiotalets pessimism,
som odlades av Rom-klubben och varmt
omhuldades i FN-korridorerna, byggde
på felaktiga föreställningar om utvecklingen som en lineär process och på att
det fanns en mer eller mindre evig nationernas hierarki.
Men den verkliga innebörden av det
asiatiska undret är raka motsatsen. Aldrig
någonsin i historien har så många människor under en så kort tidsrymd gått från
fattigdom och umbäranden till ett liv i
relativt välstånd som under de senaste
trettio åren. Och om inte alla tecken slår
fel kommer denna utveckling att fortsätta
i en allt snabbare takt en bra bit in i nästa
århundrade.
Tredje ståndpunkt
I den mån det finns en oro för framtiden
handlar den om hur det kommunistiska
Kina skall klara omvandlingen. I grunden
är ett liberalt ekonomiskt system eforen- 384 SVENSK TIDSKRIFT
ligt med ett totalitärt. Det gäller i Asien
lika väl som i Europa. Tendenser finns att
försöka etablera ett slags tredje sdndpunkt i debatten byggd på en konsekvent
genomförd ekonomisk liberalisering men
under en förhållandevis auktoritär politisk ledning- jfr Singapore – åtminstone
med våra mått mätt.
Motivet som anförs är att asiatiska länder med andra traditioner och med en
annan syn på de små kollektivens – familjens och släktens – roll bör akta sig för att
i allt för hög grad låta sig influeras av västerländska hedonistiska foreställningar.
Skyrfragmentisering
Tankegången går igen i den kluvna inställningen till den kinesiska utvecklingen. Å ena sidan inser man självfallet
bristema i ett totalitärt system. Å andra
sidan betraktas kommunistpartiet som en
stabiliserande och enande faktor. Vad
man skyr mest är ett fragmenterat Kina
som upplöses inifrån.
I takt med det ökade självmedvetandet
som följer i den ekonomiska utvecklingens spår är det således nog klokt att förbereda sig på att det förr eller senare kommer en rejäl asiatisk reaktion mot det västerländska och en vilja att söka sig tillbaka
till gamla rötter och livsmönster.
Japan gick efter andra världskriget i
spetsen för en osannolikt långtgående anpassning till västerlandet. Detsamma gäller också Kina. Europeerna har ju inte
bara exporterat rättssystem, rösträtt och
marknadshushållning utan även kommurusm.
Trevande samarbete
Samtidigt är det svårt att just nu se vem
som skulle ta ledningen i en sådan jakt på
en gemensam identitet. Kina är stort och
rädslan för kinesisk dominans utbredd.
Detsamma gäller for Japan, vars tidigar~
forsök i branschen fortfarande finns i gott
minne hos grannländerna.
Samarbetet mellan de ostasiatiska länderna är all~ämt trevande. Samtidigt
känns tredelningen Europa-Nordamerika-Ostasien på något sätt tydligare där
än hos oss och i USA.
Hur signifikant denna uppdelning
verkligen blir i framtiden hänger på hur
Japan och Kina och relationerna dem
emellan utvecklas. Japanerna tycks vara
beredda att spela en mer aktiv roll i den
internationella politiken, men de steg
som tas är ännu så länge små. Kina är mer
inåtvänt än någonsin, fullt upptaget med
att hantera den ekonomiska revolutionen
och återtagandet av Hongkong.
Efter Berlinmurens fall har vi i Väst
förlorat en del av intresset som fanns för
Ostasien under 1980-talet. Men även om
det skulle gå aldrig så bra i Öst- och Centraleuropa under de närmaste åren, kommer ingen region att kunna överträffa
den utveckling som pågår som bäst i världens folktätaste och mest dynamiska område.
SvENsK TIDsKRIFT 385

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner