Olika måttstockar för privat och landstingsdriven vård



Tvångsvård inom psykiatrin måste enligt lagen följa vissa bestämda regler bland annat för att garantera patientsäkerheten.

Det gäller bland annat när det gäller tvångsåtgärden att ”bälta” patienter, dvs. när läkare fattar beslut om att en sjuk patient skall bindas fast vid sängen så att rörligheten förhindras och försvåras.

Uppdrag granskning uppmärksammade under den gångna veckan ett tragiskt fall med en patient som avled i samband med utdragen ”bältning”.

Uppdrag granskning redovisade ett flertal fall om hur man inom tvångsvården låter patienter ligga ”bältade” under extremt långa tider. Hur det fattas beslut i strid med lagen om hur länge en patient skall ligga ”bältad”, att man i förväg, mot lagen, beslutar att en patient skall ligga ”bältad” ett visst antal timmar, att läkare fattar beslut om ”bältning” per telefon utan att undersöka patienten.

Programmet visade en skräckbild av hur det går till men inte borde få gå till inom tvångspsykiatrin. Intressant är också att ingen i programmet ifrågasatte om de som driver kliniken, dvs. ett landsting, är lämpat att göra det eller om landstinget skall få fortsätta att bedriva psykiatrisk tvångsvård.

Om det hade varit en privat vårdgivare som hade ”bältat” skulle det genast ha uppstått en diskussion om moralen på just den psykiatriska kliniken. Om felen berodde på att ägaren ville spara pengar genom för litet personal, bristfälliga instruktioner eller om personalen gjorde fel pga att man ville förenkla sitt arbete. Troligen hade det uppstått en diskussion om att förbjuda alla privata kliniker.

Det kan behövas den typen av diskussioner också när det gäller landstingsdriven psykiatri. Är politikerna i landstingen rätt huvudman för att bedriva psykiatrisk tvångsvård.

Frågan blir särskilt relevant mot bakgrund av att personalen redan på 1990 talet förvägrades att få ta över driften av en psykiatrisk klinik (sektor) med hänvisning just till patientsäkerheten inom tvångsvården.

Alla huvudmän bör analyseras och utredas på samma sätt, just för att garantera rättssäkerhet, lagefterlevnad och vårdutveckling. Alla huvudmän bör bedömas efter samma måttstock.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP