Print Friendly

Öka fokus på skydd av patent och varumärken

Av Fredrik Erixon | 16 oktober 2015

Trots att många svenska industrier är beroende av varumärkes- och patentskydd för att kunna investera i teknikutveckling har lagstiftare i både Sverige och EU valt att lägga tonvikten på copyright och geografiska ursprungsregler. Detta får på sikt negativa konsekvenser då obalansen hämmar den teknikintensiva tillverkningsindustrin, handeln och i förlängningen även tillväxten, skriver Fredrik Erixon.

Få tvivlar på att Sveriges framtida ekonomi bygger på ny teknologi, innovationer och en bättre förädling av existerande resurser. Men det finns hos många en nonchalant inställning till de reformer som måste till och de institutionella villkor som måste försvaras för att löner och välstånd ska kunna växa bättre framöver. Intellektuella äganderätter är just ett sådant område som möts med ignorans eller nonchalans – och som, paradoxalt, både är i behov av reform och av ett bättre försvar. Särskilt på den borgerliga kanten tycks råda förvirring i frågan. Många erkänner naturligtvis det uppenbara behovet av goda institutionella villkor för att investera i forskning och utveckling (FoU), och att förädla existerande investeringar bättre. Men det tvekas inför en kraftfull politik för skydd av intellektuellt ägande och reform av detsamma.

Intellektuella äganderätter må ha legalt ursprung men de har överlevt och förstärkts av ekonomiska skäl. De ger permanenta eller temporära skydd av immateriell egendom av det enkla skälet att investeringar i varumärken eller patentberoende FoU antingen skulle minska utan dem, eller att ny kunskap och teknologi skulle vadderas in produkter och marknadsbarriärer om det inte fanns ett enkelt sätt att skydda dem för kopiering av andra. I takt med att länders ekonomier blivit allt mer beroende just av kapital, kreativitet och ny kunskap har också värdet av immaterialrätt ökat. Men ökningen har inte varit universell – och det finns stora skillnader mellan olika typer av intellektuella äganderätter.

I immaterialrättsfamiljen finns det särskilt två delar som har ekonomisk betydelse – varumärken och patent. De är båda helt centrala för att Sveriges ekonomiska resurser i dag ska kunna förädlas bättre. Det samma gäller i hela den utvecklade delen av världen. Det europeiska patentorganet, EPO, konstaterade i en studie för några år sedan att dessa två intellektuella äganderätter – tillsammans med designskydd – är avsevärt mer viktiga än till exempel copyright och geografiska ursprungsregler. För de två senare finns det snarare ekonomiska skäl att minska graden av skydd de får. Trots detta är det just copyright och geografiska ursprungsregler som har förstärkts mest under de senaste decennierna, dels genom inhemska reformer, dels genom att de blivit huvudsakliga intressen i handelspolitiska avtal med andra länder samtidigt som varumärken och patent har negligerats.

För en ekonomi som Sveriges blir denna obalans mellan ekonomiskt viktigt och oviktig extra tydlig. Sveriges ekonomi är traditionellt beroende av en teknik- och forskningsintensiv tillverkningsindustri som i stor utsträckning är osynlig för konsumenter. SKF, Atlas Copco och Autoliv är till exempel tre bolag med mycket aktiv FoU-utveckling som är beroende av patentskydd och som inte har möjlighet att skapa skydd mot intrång in deras intellektuella kapital på samma sätt som till exempel Apple. Det är också ett teknikintensivt bolag, men Apple kan bygga lojalitet med slutkonsumenten och skapa naturliga barriärer mot intrång på sätt som Atlas Copco inte kan.

Å andra sidan har Sverige sektorer som är beroende av varumärkesskydd. De växer dock inte lika snabbt som motsvarande sektorer i andra länder med industritradition och avancerade teknik-intensiva sektorer, som till exempel Tyskland. Varumärken inom handel, som till exempel H&M, är duktiga på att bygga internationella affärer på basis av varumärken. Men inom andra sektorer – från livsmedel till digitala tjänster – finns inte samma erfarenhet och skicklighet, och det finns olika osäkerheter som har att göra med just möjligheten att kunna försvara sina varumärken och de investeringar som finns bakom.

Det är därför ingen tillfällighet att Sverige just haft svårt att bygga tillväxt med hjälp av de ekonomiskt väsentliga intellektuella äganderätterna. Till skillnad från många andra avancerade ekonomier ger dessa sektorer inte samma skjuts i ekonomin. Produktionen inom den traditionella industrin minkar som andel av ekonomin. Patentintensiva sektorer som läkemedel och bioteknologiska utvecklas, men inte alls i förväntad takt – och delar av denna FoU-intensiva sektor har snarare flyttat till andra länder. Kreativa näringar växer, men de kommersialiseras inte i nämnvärd utsträckning.

Sverige behöver ändra på inriktningen på hur intellektuella äganderätter skyddas och reformeras. Nuvarande obalans mellan ekonomiskt viktigt och oviktigt underminerar Sveriges kapacitet för ekonomisk utveckling. Patenträtten är i behov av reform som bättre sorterar ut vad som är ett värdigt patentskydd som är mer flexibelt och i vilken utsträckning som skydd behövs. Trenden mot geografiska ursprungsregler bör pausas, och förslagen om att de ska sträckas ut till industriprodukten bör aktivt stoppas. En Morakniv ska inte behöva tillverkas i Mora för att få kallas en Morakniv. Varumärken behöver få starkare skydd och inte – som nu – urgröpas av regler som förbjuder profilering av varumärken.

Fredrik Erixon är chef för ECIPE i Bryssels och författare till studien Intellectual Property Rights: Getting Priorities Right

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

SNB:s skribentskola

Beställ Felix Bekännelser

Läs mer

Med skuldkänslan som drivkraft

webshop_banner