Print Friendly

Odd Eiken; Vårt behov av SAAB 900

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Till SIST
ODDEIKEN:
V ÅRT BEHOV AV SAAB 900
I
de eländigaste länderna är glädjen
över envunnenfotbollsmatch som
störst. Det tycks som om behovet
av nationalstolthet är omvänt
korrelerat till vad ett land har att vara
stolt över. S:Uunda ökar behovet under
dlliga tiders klagan och tungsinne att fl
känna sig stolt och glad, om än bara ett
kort ögonblick.
I Norge löses detta genom att man
svimmar av patriotism under nigon
lämplig idrottstävling eller helt enkelt
jublar sig glad den syttende mai. I
Frankrike bygger presidenten ett
monument i Paris, maffigare än nigonting annat i världen. Sint duger inte hos
oss.
Vi har ingen riktig nationaldag och vi
har tagit den franska revolutionens
budskap alltför bokstavligt för att kunna
uppföra oss som fransmän.
Inte kan vi hissa flaggan och sjunga
patriotiska sånger. Nigon kan ju tro
man är rasist.
Intekan viyvas övervårstolta historia.
Det är si fl som minns den. Även i
Sverige är väl T .Jefferson mer känd än
M. Eriksson i kategorien foundingfathers-med-son-namn
Vi brukar, om inte yvas så i vart fall
småputtra, över natur och allemansrätt.
Men det finns ju gränser för hur stolt
man kan vara över något med 29
regndagar i juli.
Länge var vi, i vart fall en del av oss,
stolta över socialförsäkringssystem och
offentliga bidrag. Men att spela Allan pi
kredit vinner inga applider längre, inte
ens pi Nya Zeeland eller Broakings
Institute.
Hur skall då vi svenskar tillgodose
vårt behov av nationalstolthet, nu när vi
behöver den mer än nigonsin?
Med en historia vi glömt, symboler
som inte är politiskt korrekta och en
offentlig sektor som ingen avundas oss,
far vi söka i det som är kvar. Industrin.
Inte elektrifiering och stora st:Uverk,
som på Stalins tid, utan svenska grejer
dom hört om utomlands och avundas
oss.
Det kunde blivit mobiltelefoner och
läkemedel, men som substitut för stora
katedraler och hjältegeneraler är de lite
SVENSK TIDSKRIFT 391
futtiga. Det kunde varit Absolut vodka,
men vi kan inte gärna bygga v~r
nationalstolthet p~ att andra länder skall
se p~ alkohol p~ ett annat sätt än vi själva
gör. Det kunde kanske till och med vara
Volvo, om det vore svenskt.
N u blev det Saab. Visserligen är halva
Saab ocks~ utsMt, men det är bara halva.
Ochdessutomärinte GM s~ amerikanskt
som Renault är franskt. De finns i alla
möjliga länder och har till och med haft
en spanjor som rationaliseringsexpert, s~
de är liksom världsmedborgare.
Ingen har väl lyckats und~ en av
höstens stora svenska händelser. Saab
900 – den nya modellen.
Den officiella presentationen av bilen
föregicks av en mediabevakning som
philinner om dagarna före VM-finalen
i ishockey. ”Nu gäller det”, ”ödesmatchen”, ”sista chansen”, ”Sveriges
hopp” och den sortens rubriker fyllde
tidningarna i juli. Bevakningen av
pressvisningenav bilenvarmonumental.
”M~tte denna bil vara bra, vi vill s~ gärna
bli stolta” var det tysta budskapet mellan
raderna. Den värsta invändning som
gick att skriva, utan att misstänkas för
bristande patriotism, var n~gon avslutande mening om att ”fclgan är om den
räcker för att sl~ konkurrenterna …”
Den söndagen bilen n~dde handlarna
kunde tidningarna berätta omfolkvandring och familjefest. Nästan som ett nytt
IKEA-varuhus elleröppethus p~ Sveriges
Radio under Hylands och Hasse
Tellemars dagar. Ungefår som i
somrarnas How-do-you-like-Swedenutfclgningar med turister i Stockholm,
fick tyska, engelska och amerikanska
motorjournalister svara p~ fclgor och se
sig citerade i svensk press.
Efterhand frarnst~r det klart. Uppmärksamheten kring Saab 900 handlar
om n~gonting mer än bilar. Det handlar
om v~r s~rade nationalstolthet. Allt
svenskt kan inte vara kass. N u vill vi vara
stolta över oss själva och vad vi kan göra.
Och kanske kan Saab 900 lära oss
n~got om oss själva. Som att det inte är
fult attfavarastolt och glad överSverige.
Men ocks~, det är ingen motsättning
mellan att vara glad ty man är svensk och
att leva i en större värld med öppna
grånser. Tvärtom, det ärenförutsättning.
Frihandel och europeisk gemenskap är
den enda chansen för den nya Saaben.
Och för Sverige.
Kan den nya Saabenlära oss detta-ja,
d~ är den mer än en vanlig bil. Saab, för
sin del, lärde sig det av den förre VDn
David Herman. En Saab-medarbetare
säger om David Herman att ”han lärde
oss att vara stolta över vad vi kan göra
och göra det ”.
Herman var amerikan.
392 SVENSK T IDSKRirT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism