Print Friendly

Odd Eiken; Kapitalismens etik

Av Redaktionen | 31 december 1987


1987


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ODDEIKEN:
Kapitalismens etik
Med utgångspunkt i Max Webers ”Kapitalismens uppkomst”
och George Gilders ”Den goda
kapitalisten” analyserar Odd Eiken de etiska och moraliska värdesystem som ligger bakom kapitalismen.
Många beslut har under senare år undergrävt marknadsekonomin i Sverige genom att
skada dess institutioner – äganderätten, näringsfriheten och
avtalsfriheten. Men än fler beslut skadar marknadsekonomin
genom att urholka de ideal och
den moral som är den fria ekonomins.
Odd Eiken är civilekonom.
D
en som läst nationalekonomi påen
av våra läroanstalter får en snäv
bild av kapitalismen. Det börjar
med Fredag och Robinson Cruse, som
odlar apelsiner och citroner och först efter
stor ansträngning begriper att avkastningen blir större om de specialiserar sig och
byter varor. Sen fortsätter det med torghandlare, som höjer och sänker priserna
och tycks vara hopplöst oförmögnaattlära
av erfarenheten och tänka framåt. Efter
detta fortsätter undervisningen till högre
höjder, men bilden av kapitalismen förblir
densamma; ett spel med spelare som ärenfaldiga men envisa i sin jakt på nyttomaximering.
Föreställningen om kapitalismen som
ett spel är präglad såväl av kapitalismens
motståndare som dess anhängare. I Adam
Smiths beskrivning av marknadens osynliga hand, som ställde utfallet till det bästa,
blev kapitalisten och dennes karatärsegenskaper ointressanta. Detsamma kan sägas
om Marx’ teorier, där endast det materiella
tillmättes betydelse, och kapitalismen
skulle gräva sin egen grav oavsett vem som
håller i spadarna.
Men det finns också en annan skola. De
som hävdar att kapitalisten är lika intressant som kapitalismen, och att bakom spelet finns etiska och moraliska värderingar
utan vilka spelet aldrig kan spelas.
Intresset för dessa ideer går mot en ny
vår. Som ett tidens tecken har de svenska
boklådorna nyligen begåvats med inlägg
från två författare i ämnet. Det är ett urval
av texter av Max Weber (Kapitalismens
uppkomst, Ratio 1986) med ett utmärkt
välskrivet förord av Hans Zetterberg, och
en översättning av George Gilders – författaren till Wealth and Poverty – senaste
bok (Den goda kapitalisten, Svenska Dagl
\
68
bladets förlag 1985). Att författama representerar skilda tider, nationaliteter, och
traditioner gör inte jämförelsen mindre
spännande. Ty de intresserar sig båda för
frågan; vad är det för moraliska och etiska
värdesystem som ligger bakom kapitalismen? Det tyska uttrycket ”der Geist des
Kapitalismus”, ur titeln på ett av Webers
verk, kunde varit rubrik för såväl Webers
som Gilders budskap.
Kapitalismens förutsättningar
Weber har haft ett stort inflytande på den
moderoa samhällsvetenskapen. Hans spiritualistiska historieuppfattning har ofta
satts i motsatsställning till Marx’ materialistiska. Typiskt för detta är hans sätt att
datera kapitalismens födelse. Kapitalismen föddes inte med handeln, fabriken
eller arbetsfördelningen, allt detta har
också funnits i andra system. I stället fäster
Webervikt vid uppkomsten av den moderna rättsstaten med skriven författning,
yrkesbyråkrati och medborgarrätt. En
stark stat, som skipar rätt ochordning, värnar nationens säkerhet, bilägger konflikter
mellan privata intressen, och en stat där så-
väl rättsväsende som byråkrati bygger på
opartiskhet, konsekvens, och förutsebarhet, tillhör kapitalismens strukturella förutsättningar.
Men strukturella förutsättningar är inte
tillräckligt. Kapitalismens födelse sammanfaller enligt Weber med den ekonomsika dubbelmoralens försvinnande. I alla
andra tider och system har det funnits en
ekonomisk dubbelmoral, med en etik
inom klanen, stammen, gillet eller släkten,
som inte medger några friheter i fråga om
det ekonomiska beteendet, och en annan
för handeln med yttervärlden. ”Ingenting
kan vara så strängt bundet som kastekonomin i Indien, men heller ingenting så skrupelfritt som den indiske utrikeshandlaren”, konstaterar han. När skrankoroa
mellan inre och yttre moral revs, kunde
handel och näringsverksamhet börja byggas på ömsesidigt förtroende och ansvar
till gemensam nytta. Detta är kapitalismens viktigaste moraliska förutsättning,
enligt Weber.
Det är så han kommer in på sina så omtvistade teorier om sambandet mellan religion och kapitalismens etik. Weber menar
att protestantismen blev en grogrund för
En stark stat som skipar rätt och
ordning och värnar nationens sä-
kerhet tillhör kapitalismens strukturella förutsättningar.
kapitalismen, därför att den är världstillvänd. Den intresserar sig för vardagstillvaron, och säger att det är handlingarna
och livsföringen i vardagen som är vägen
till frälsning, inte den utomvärldsliga kontemplationen.
Kapitalismen kräver således bådestrukturella och moraliska förutsättningar. I
Indien fanns de strukturella – ett juridiskt
system, rationell vetenskap, hantverk och
arbetsfördelning. Men de moraliska saknades. I Kina fanns de moraliska –
feodalismen och skråväsendelyste med sin
frånvaro, den ekonomiska dubbelmoralen
var övervunnen, och religionen var världstillvänd. Men här saknades de moraliska.
Bara i västerlandet fanns kombinationen,
och framför allt i de regioner som präglades av protestantism. Calvinisteroas
Nederländerna, hugenotteroas Frankrike,
metodisteroas England, pietisteroas Tyskland, lutheranernas Skandinavien och –
inte minst – bland de protestantiska sekterna i USA.
Förstå kapitalisterna
Weber söker bevisa sina teser med en
mångfald exempel från historien, och världens olika religioner och kulturer. Med
Gi/der vänder sig motpolitiker, intellektuella och byråkrater som
drömmer om en kapitalism utan kapitalister.
Gilder förskjuts perspektivet från
Cartwrights mekaniska vävstol och Indiens basarer till efterkrigstidens ekonomiska under och framgångsrika entreprenörer. Gilder tar med sina läsare till små-
brukaren som blev storleverantör av potatis till MeDonaids pommes fritesgrytor,
företagama i Miamis Lilla Havanna, Silicon Valleys hjältar, och det Japanska undrets ingenjörer. Hans syfte är att visa att
bakom utbuds- och efterfrågekurvoma,
marginalintäktskalkylerna och mikroekonomins spelteorier döljer sig människor av
kött och blod. Och Gilder söker svaret på
frågan; varför blev just dessa kvinnor och
män så framgångsrika, och vad gjorde att
deras ansträngningar skapade stort materiellt välstånd.
Gilders tes är att det inte går att förstå
kapitalismen utan att förstå kapitalisterna.
Ty existensen av marknadsekonomi räcker inte som förklaring till ekonomiska
under och framgångsrika entreprenörer.
Den gemensamma nämnaren för alla dessa exempel är existensen av ett gynnsamt
69
klimat för entreprenörer. Det är när kreativa människor kan pröva sina vingar, ta
risker och förverkliga ideer, utan att fjättras ibyråkrati och regleringar, och bli rejält
rika på kuppen, som ettsådant klimat uppstått. Inte minst det sista fäster Gilder stor
vikt vid. Förmögna företagare är en viktigare drivkraft för utveckling än förmögna
företag.
Med en nästan schumpetersk pessimism vänder sig Gilder mot politiker, intellektuella och byråkrater som drömmer
om en kapitalism utan kapitalister. Den
drömmen håller – framför allt i Västeuropas socialdemokratiska regioner – på att
leda till ett smygande mord på företagaren
och företagarandan, menar Gilder:
”Man sänker skattesatser och räntekostnader för stora aktiebolag och några få andra
favoriserade institutioner samtidigt som
man i ökande grad välter över bördan på individer och familjer. Genom att minska
aktiebolagsbeskattningen, ge bidrag till
aktiebolagslån, stödja ett vittomfattande
spektrum av favoriserade låntagare, institutionalisera personligt sparande och diskret
låta skattema på personliga inkomster stiga
kan regeringar smärtfritt utsläcka företagares disponerbararikedomar.De kan genomdrivadjärva och omfattandeprogram-fulla
av stimulans för ‘kapitalbildning’ och ‘skapande av arbetstillfällen’, myllrande av åtgärder som favoriserar affärsvärlden och av
en retorik för att inspirera republikanerna –
som snabbt och smygande förkväver landets
företagaranda.”
Det krävs inte så stor fantasi för att överföra den beskrivningen påSverige- Harpsundöverläggningamas, fondernas och de
höga skattemas förlovade land.
l
l
l
70
Den farliga ingenjörsdrömmen
Gärningsmannen i mordet på företagarandan finns såväl bland marknadsekonomins vänner som fiender enligt Gilder.
Den är en ohelig allians mellan olika åsikter som har en sak gemensam. De ser ekonomin som ett spel, eller snarare som en
stor maskin, där vissa funktioner och instrument leder till vissa utfall. Och i denna
ingenjörsdröm blir ekonomerna konstruktörer, politikerna driftschefer och myndigheterna maskinister. Företagen och företagama blir små kuggar i maskineriet.
Ingenjörsdrömmen är falsk och farlig.
En ekonomi styrs av.dess företagares viljor, kreativitet och uthållighet. ”Allt som
behövs är att dessa företagare av religion
och kultur, lagstiftning och politik, uppmuntras att utföra sina uppgifter väl”,
konstatera Gilder. Och hans kritik mot
handelshögskolorna och den ekonomiska
vetenskapen är hård:
”Genom en tonvikt på spelteori, förhandlingsstrategi, redovisning, investeringsavkastning och marknadsanalys presenterarde
flesta sådana skolor företag som en uppsättning statistik snarare än som producenter av
varor och tjänster eller företagarlag som utvecklar och introducerar en ny produkt.
Handelshögskolornas värld, liksom ekonomemas värld, utgår inte ifrån vad som mest
behöver förklaras: existensen av produkter
och marknader där det tidigare bara fanns
fattigdom och stagnation. Genom att koncentrera sig på förhandlingars och varuutbytens strategier (kapitalismens mest likgiltiga och minst kännetecknande drag) förblir affärslivsanalytiker och handelshögskolor omedvetna om systemets moraliska
centrum, det arbetsamma, uppoffrande och
riskfyllda skapandet av nya värden, och
understryker amoraliska mekanismer som
är mer framträdande i statiska och
socialistiska system än
kapitalistisk ekonomi.”
Marknadsekonomi
en växande
Steget från Kejsar Wilhelms Tyskland till
Ronald Reagans USA kan tyckas vara
långt. Men såväl Weber som Gilder berör
en lika viktig som försummad insikt;
Marknadsekonomi är ett system som skapats i människors hjärtan. Det är inga teoFöreteelser som nomenklatura,
apartheid och mutekonomi kan i
längden knappast förenas med en
vital marknadsekonomi.
retiker eller ideologer som skapat marknadsekonomin, de har bara sökt beskriva
den. Marknadsekonomin har aldrig genomförts med ett riksdagsbeslut, den har
formats av religion, kultur och mänskliga
värderingar.
I skolans samhällskunskapsböcker brukar planhushållning och marknadsekonomi jämföras med sina respektive särdrag, ungefär som en konsumenttidning
jämför diskmaskiner. Men den typen av
jämförelser bortser från en fundamental
skillnad. För medan planhushållningen är
ett system som kan genomföras med administrativa och politiska beslut, så är marknadsekonomin en ordning som förutsätter
vissa etiska och moraliskavärderingar, och
som genom sin existens förstärker dessa.
Dessa är moralvärden som:
l. Personligt ansvar. Att ha rätt och skyldighet att ta ansvar för sina handlingar, att
bära ansvaret för konsekvenserna vare sig
dessa är goda eller onda, är själva essensen
i en marknadsekonomi.
2. Förtroende. Alla marknadsekonomins
institutioner och relationer bygger ytterst
på förtroende. Bolagsbildningen, förhållandet mellan anställd och arbetsgivare,
och förhållandet mellan köpare och säljare. Visst kan en del regleras iavtal och kontrakt, men ytterst handlar det om att kunna
lita på motparten, och att den har samma
grundläggande värderingar. Det är
Webers ”frånvaro av dubbelmoral”.
skattetrycket och växande offentliga åtaganden undergräver människors rätt ochförmåga attta personligt ansvar.
3. Förutsebarhet. I detta ligger behovet av
fasta spelregler, och en stark stat som själv
följer dem och kan se till att andra gör det.
Marknadsekonomi förutsätter en viss rationalitet. Aktörer skall kunna lita på att
spelets regler gäller, och att de gäller lika.
Därför kan företeelser som nomenklatura,
apartheid och mutekonomi i längden
knappast förenas med en vital marknadsekonomi.
4. Rättfärdighet och rättvisa. Förutsättningen för marknadsekonomins alla frivilliga handlingar är att insatsen och utfallet
upplevs som rättvist. Pris för och behållningen av en arbetsinsats skall kännas rimlig för att den skall efterfrågas respektive
utföras.
Undergrävande av
marknadsekonomin
De grundläggande moraliska värderingar
vi associerar mycket av det goda i samhället till, är marknadsekonomins. Det kan
71
med fog hävdas att många beslut under senare år i Sverige undergräver marknadsekonomin genom att skada dess institutioner – äganderätten, näringsfriheten och
avtalsfriheten. Men än fler beslut skadar
marknadsekonomin genom att urholka de
ideal och den moral som är den fria ekonomins.
skattetrycket och växande offentliga
åtaganden undergräver människors rätt
och förmåga att ta personligt ansvar. En fri
ekonomi kan inte leva, om inte människor
kan leva på vad de förtjänar. Engångsskatten är ettaktuellt exempel påförtroenden som bryts. Och den är, liksom gummiparagrafer och generalklausulerijaktenpå
eko-brottslighet, exempel på beslut som
minskar förutsebarheten. Vem törs lita på
vad som gäller? Istället gäller det att gardera sig, att spekulera och prenumerera på
de rätta nyhetsbreven med rykten från
Rosenbad. Hårda marginalskatter, ”skattekilar” och ett orättfärdigtutfall av skatteoch bidragssystemet är exempel på företeelser som urholkar marknadsekonomin
genom att erodera rättviseidealet.
Såkan upprepningenfortsätta. Ochden
viktigaste striden om marknadsekonomin
står i dag om marknadsekonomins underliggande moral. Och den striden måste
först vinnas hos marknadsekonomins vänner. Ty även bland dessa florerar villfarelsen att marknadsekonomin är ett rationellt
sätt att producera varor och tjänster, men
ett ekonomiskt system utan ideal och
moral. Marknadsekonomins vänner måste
inse att de försvarar några av de finaste och
viktigaste värden ett humanistiskt samhälle äger. Annars kommer deras roll att
bli att vara redskap i byggandet av ett allt
mindre fritt, tolerant och välmående samhälle.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner