Print Friendly

Nytt långtidsavtal för jordbrukets produktpriser

Av Redaktionen | 31 december 1959


1959


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

NYTT LÅNGTIDSAVTAL FÖR JORDBRUKETs PRODUKTPRISER
• Det nya prisavtalet träder i kraft
den l september 1959;
• Vid nämnda tidpunkt beräknas
jordbrukareinkomsten per helt år
med 3 600 understiga årsinkomsten
för de industriarbetare, med vilka
jämförelser göres;
• Gränsskyddet höjes då för vissa
livsmedel för att motväga en fram
till l sept. 1959 väntad försämring
i världsmarknadspriserna och återföra producentpriserna inom landet till ungefär samma nivå som i
februari 1959;
• Därefter skall gränsskyddet under en sexårsperiod förändras så,
att jordbrukarens arbetsinkomst i
storleksgruppen III ( = 15,0 ha
åker) förändras med samma procent som industriarbetarlönen. Härvid inräknas såväl löneglidning
som arbetsgivarnas kostnader vid
en eventuell tvångspensionering;
• Inverkan på basjordbrukarens
arbetsinkomst genom dels ändrade
priser på andra produktionsmedel
än arbete, dels ändrade världsmarknadspriser på jordbruksprodukter förhindras genom anpassning av gränsskyddet;
• De sålunda införda nya spärrreglerna torde få anses effektiva
Av agr. lic. SVEN HOLMSTRÖiU
samt verkar snabbare än de i 1956
års prissystem ingående fem- och
sexprocentsreglerna;
• Förutsättning för att jordbrukareinkomsten får den åsyftade relativa anknytningen till industriarbetarlönen är, att möjligheterna
att utnyttja det åsyftade gränsskyddet ej äventyras genom marknadsmässiga förhållanden inom
landet;
• Anpassningen av livsmedelspriserna samtidigt med lönejusteringar får med hänsyn till närmast fö-
regående punkt anses vara av
värde för jordbruket;
• Genom förut nämnd anpassning
av gränsskyddet och därmed producentpriserna skall resultaten av
fortsatt effektivisering i jordbruket
få kvarstanna inom näringen för
att därmed successivt minska den
stora inkomstskillnaden;
• Från september 1965 skall brukarens arbetsinkomst i storleksgrupp IV- det s. k. normjordbruket – utgöra grund för inkomstjämförelserna.
HuR INKO~ISTKLYFTAN BERÄKNATs
Sedan totalkalkylen övergivits
som underlag för jordbrukets pris- -..-=……””””————–!”‘1″!!1″___””””‘___…..,.,..,….,=~~··,~—~ -~···~
sättning är de s. k. typkalkylerna
det viktigaste underlaget. Redan i
samband med prisförhandlingarna
under hösten 1958 (vid sexprocentsregelns utlösning) påbörjades
den omfattande prövningen av inkomstutvecklingen inom jordbruket med material från jordbruksekonomiska undersökningen (JEU)
som underlag. Arbetet har sedan
fortgått inom såväl Jordbrukets utredningsinstitut som statens jordbruksnämnd och kontinuerligt
granskats inom en gemensam beredningsdelegation, Förhandlingsberedningen.1
Enligt beslut vid höstriksdagen
1955 skall jordbrukarnas arbetsinkomster jämföras med årsinkomster för industriarbetare inom dyrortsgrupperna 2 och 3.
Historiskt ger JEU tillräcklig
upplysning om det ekonomiska resultatet vid olika storleksgrupper
av jordbruk. JEU har anpassats så,
att resultaten direkt kan utläsas i
brukarens arbetsinkomster. Ett
prisavtal syftar emellertid framåt,
och därför är prognoser nödvändiga. Materialet från JEU kan dessutom inte föreligga förrän i det
närmaste ett år efter slutet av senaste bokföringsår. Nu har funnits
material från JEU t. o. m. 1957.
l I denna har deltagit: Byråchef Lars Jureen (Statens jordbruksnämnd), ordf.; agr.
lic. Sven Holmström (Jordbrukets utredningsinstitut); agr. lic. C. E. Odhner (LO);
sekr. Erik Swedborg (Sveriges lantbruksförbund); sekr. Tord Wallen (TCO); fil. lic. Halvdan Åstrand (Jordbrukets utredningsinstitut).
217
Den nya prisperioden börjar l
sept. 1959. Det är alltså nära två
år mellan slutet av senaste redovisade bokföringsår och början av
den nya prisperioden. Typkalkylarbetet innebär främst en prognosberäkning med bokföringsmaterialet som grund. Innan detta kan
ske kräves omfattande analys av
materialet.
Jämförelsen mellan industriarbetarinkomst (paritetsinkomsten)
och brukarens arbetsinkomst borde
strängt taget avse den dag den nya
prisperioden börjar. Då det emellertid gäller årsinkomster har beräkningarna gjorts för ett år med
nämnda dag (l sept. 1959) som
mittpunkt – i fortsättningen benämnt prognosåret.
Det idealiska vore att för intäkterna i prognosen kunna räkna
med de priser, som vid existerande
gränsskydd kan erhållas l sept.
1959, och för kostnaderna de priser och löner, som kommer att
gälla vid samma tid. Praktiskt är
detta inte möjligt. Prognosen har i
huvudsak grundats på priser och
löner runt årsskiftet 1958/1959. Inverkan av 1959 års löneavtal samt
väntade förändringar i världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter har analyserats särskilt i samband med förhandlingarna.
Då prognosprinciperna berörts i
en föregående artikel kan det vara
tillräckligt att här sammanfatta i
följande punkter:
l. Med utgång från olika intäktsresp. kostnadsposter för enskilda
218
år enligt JEU beräknas fysiska
kvantiteter eller värdevolymer genom att intäkts- och kostnadssummorna divideras med årsmedelpriser eller prisindex.
2. De så beräknade volymerna
studeras med hänsyn till sin utveckling under de år (1954-1957),
för vilka material föreligger från
JEU i dess nuvarande form- och
prognosvolymer fastställes. I fråga
om sådana poster, för vilka ändringar i specificeringen i JEU ej
föreligger, har räkenskapsmaterialet även från tidigare år studerats.
3. När volymer sålunda fixerats
för prognosåret (ett år centrerat
kring den 1.9.1959), kan brukarens
arbetsinkomster från själva jordSlättbygdsområdena (Slb):
bruksföretaget beräknas genom att
insätta priser (på de fysiska kvantiteterna) resp. prisindex (på värdevolymerna) vid viss tidpunkt.
MATERIALET FRÅN JEU
Områdena. Den historiska redovisningen av resultaten från JEU
för samtliga jordbruksområden erhålles i redogörelser från Kungl.
Lantbruksstyrelsen. Den prognos,
som typkalkylerna närmast syftar
till, har i likhet med förfarandet i
samband med förhandlingarna
1956 begränsats till att omfatta de
fyra slättbygdsområdena. Områdenas omfattning framgår av följande översikt.
Gss Götalands södra slättbygder
Gmb Götalands mellanbygder
Skåne-Hallands slättbygder.
Gns Götalands norra slättbygder
sydsvenska mellanbygden +Öland och Gotland.
Östgötaslätten + Vänerslätten exkl. Värmlands läns
slättbygd.
Ss Svealands slättbygder Värmlands läns slättbygd+ Mälar- och Hjälmarbygden.
Storleksgrupper. De förberedande
arbeten för typkalkyler, som utfördes inom 1942 års jordbrukskommitte, omfattade storleksgrupperna III (10-20 hektar) och IV
(20-30 hektar). Vid den slutgiltiga
utformningen av typkalkylerna i
samband med jordbruksprisutredningens arbete 1952-1954 bearbetades alltjämt materialet för storleksgrupperna III och IV. Vid de
beräkningar, som senare utfördes
under våren 1956 i samband med
då pågående förhandlingar, kunde
på grund av tidsbrist beräkningar
för storleksgruppen IV ej medhinnas. Nu har däremot, i likhet med
vad som ursprungligen var avsett,
typkalkyler utförts även för storleksgrupp IV.
På grund av bortfall resp. intagning av nya gårdar i JEU varierar
medelarealerna inom olika områ-
den och grupper något från år till
år. Som exempel må nämnas, att
gårdarna i storleksgrupp III inom
Gmb omfattade 15,8 hektar åker i
medeltal1955 mot 15,4 hektar 1954.
För att få materialet jämförbart
från år till år omräknas alla resultat för själva jordbruket –
dock ej för skogsbruket – till 15,0
ha för grupp III och 25,0 ha för
grupp IV.
Antal slättbygdsgårdar i JEU.
När typkalkyler upprättades 1956
fanns material från den reviderade
JEU endast för kalenderåret 1954.
Antalet slättbygdsgårdar i storleksgrupp III var då 376. För 1957
finnes material från 657 gårdar i
denna grupp. I storleksgruppen IV
har antalet slättbygdsgårdar ökat
från 224 år 1954 till 382 1957. Den
kraftigaste förstärkningen av underlaget har inträffat år 1957.
T. o. m. 1956 var ökningen i antalet gårdar obetydlig.
Antal gårdar i Slb-området, ingå-
ende i typkalkylerna
storleksgrupp 1954 1955 1956 1957
III (10-20 ha) 376 398 423 657
rv (20-30 ha) 224 239 254 382
VAD ÄR NU NORMALPRODUKTION?
Diskussionen kring prisfrågorna
skall, då det gäller en ny prisperiod, grundas på förutsättning om
normal produktion. Var och en vet,
att åren 1954-57, som vi nu haft
bokföringsmaterial för, ingalunda
uppfyllt detta krav: 1954 regnskador i n.v. Skåne samt i Norrland- 1955 torka- 1956 god skörd men
vattenskador främst i Mellansve- 16- 593444 Svensk Tidskrift H. 4 1959
219
rige – 1957 svåra regn- och översvämningsskador.
Intäkterna av vegetabilier har
påverkats inte endast av den direkta nedsättningen i skörden utan
även genom kvalitetsskador, vilka
bl. a. medfört, att betydande brödsädskvantiteter måst användas till
foder. Ifråga om animalieproduktionen sker alltid en betydande utjämning. Så har varit fallet även
under dessa år. Det är dock sannolikt, att den kraftiga utvecklingen av svinproduktionen påverkats av den rikliga tillgången på
fodersäd.
I samband med prognosarbetet
har studerats såväl resultaten från
JEU som den allmänna skördestatistiken. I följande tablå visas totalskörden i miljoner skördeenheter per år, dels för perioderna
1936l40 resp. 1950l54, dels för
vartdera av åren 1953-1957:
1936/40 8 993
1950/54 9 628
1953 10 217
1954 9 748
1955 7 418
1956 9 532
1957 9127
NORMVOLYMER FÖR 1956
Förhandlingsberedningen har ansett, att 1956 varit det år, som närmast skulle kunna betecknas som
normalt. Beredningen har enats
om, att lägga produktionen och insatserna av produktionsmedel under 1956 som underlag för fram- 220
skrivningen till prognosåret, men
att detta dock skulle göras först
sedan materialet för år 1956 korrigerats på sådana punkter, där
1956 års skörderesultat uppenbart
avviker från vad som kan anses
normalt. Man har därför infört begreppet normvolym för år 1956.
Korrigeringarna till normvolymer 1956 gäller endast växtprodukter samt på kostnadssidan kraftfoder och utsäde. De under 1956
producerade kvantiteterna har ansetts övernormala ifråga om bl. a.
fodersäd och potatis. Å andra sidan har siffrorna för oljefröer
höjts, enär 1955 års höstsådd till
största delen utvintrade. Totalt har
»försäljningsvärdet» av växtprodukter 1956 korrigerats nedåt med
17% i grupp III och 12% i grupp
IV. Vad som här betecknats som
»försäljningsvärde» är den del av
skörden, som direkt utgör underlag
vid intäktsberäkningen: lagerökning (eller -minskning), försålda
kvantiteter samt kvantiteter använda i jordbrukarens hushåll.
Den största delen av skörden förädlas genom husdjuren och kommer i räkenskaperna fram som intäkter av djurprodukter. De angivna korrigeringarna på 1956 års
vegetabilieproduktion gäller alltså
endast »försäljningsvärdet» för vegetabilier. Utslagna på hela skördevärdet skulle korrigeringarna vara
avsevärt mindre i procent.
Med normvolymerna 1956 för
olika intäkts- resp. kostnadsposter
som grund har prognoser beräknats för ett år centrerat kring den
1.9.1959.
PROGNosvoLYMERNA
Volymjämförelserna för åren
1954-1957 visar följande karakteristiska förändringar vid slättgårdar med 15 resp. 25 ha åker:
l. En allmän intensifiering äger
rum – den tar sig uttryck i
ökande djurproduktion. Sålunda
ökar produktionen av mjölk (endast i grupp IV), kött, ägg och
fläsk.
2. ökningen av djurproduktionen
kräver ökade inköp av kraftfoder
samt mineral- och vitaminpreparat.
3. Den alltjämt pågående mekaniseringen medför ökade kostnader
för bl. a. traktorer och personbilar
i jordbruket.
4. Arbetsinsatsen av lejda arbetare samt medhjälpande familjemedlemmar minskar, medan brukarens arbetsinsats är i det närmaste konstant – för grupp III
erhålles en nedgång i den totala
arbetsvolymen med 1,5 % per år
och för grupp IV 2,4 %.
PROGNOSERNAS EKONOMISKA
INNEBÖRD
I följande tablå beräknas den
ekonomiska effekten av volymförändringar i prognoserna i jämfö-
relse med normvolymer 1956. Samtliga värden är här beräknade i 1956
års prisnivå.
221
I 1956 års priser: Grupp III Grupp IV
15,0 ha 25,0 ha
Beräknad sammanlagd intäkt prognosåret . 29 019 43093
40 664
2429
Beräknad sammanlagd intäkt 1956 . . . . 28 020
Beräknad ökning av intäktssumman . . . 999
Beräknad sammanlagd kostnad för prognosåret exkl. brukarens arbete (alternativ taxeringsvärde) . . . . . . 22 043
Beräknad sammanlagd kostnad 1956 exkl. brukarens ar- 33092
bete (alternativ taxeringsvärde) • . . • . . . . . . 21 828
Beräknad nettoökning av kostnaderna i oförändrad pris- 32 544
nivå, 1956 till 1959 . . . . . . . . . . . . . . . • 215 548
Beräknad nettoeffekt genom ändrade volymer i prognosen
(intäktsökning minus kostnadsökning) . . . . . . . . 784 1881
Den ovan sammanfattningsvis
angivna prognosen är av intresse
inte endast med hänsyn till beräkningen av inkomstklyftan per den
l sept. 1959. Den är även av visst
intresse för bedömningen av de
kommande möjligheterna att genom fortsatt. effektivisering kunna
utjämna den inkomstklyfta, som
ej kunnat fyllas ut genom prisjusteringar.
Rationaliseringseffekten enligt
tablån (sista raden) avser tiden
från mitten av 1956 till sept. 1959.
Den motsvarar för grupp III 250
kr samt för grupp IV 600 kr per
gård och år.
Förhandlingsberedningen är i
stort sett enig om, att utvecklingen
under senare år – självfallet med
reservation för den osäkerhet, som
är förknippad med de säregna produktionsbetingelserna under de år,
för vilka räkenskapssiffror föreligger- varit av den art, som siffrorna antyder. Den noggrannaste
analysen har gjorts för storleksgrupp III. Ifråga om storleksgrupp
IV har ej tillräcklig tid stått till
förfogande för en lika grundlig genomgång av materialet, och det angivna effektiviseringsresultatet per
år för denna grupp torde inte
kunna läggas som underlag för
antaganden om fortsatt utveckling.
Huruvida en effektivisering av angiven storleksordning kan åstadkommas i fortsättningen, kan
självfallet ingen gå i god för. Det
förefaller sannolikt ifråga om
grupp III men ytterst osannolikt i
vad gäller grupp IV.
INKOMSTJÄMFÖRELSEN
l. Årsinkomsterna för jämförelsegruppen (industriarbetare i dyrortsgrupperna 2 och 3) beräknas
t. o. m. 1958 med utgång från dels
lönestatistik enligt socialstyrelsen,
dels normalarbetstid enligt lagstiftning med tillägg för övertid och
avdrag för frånvaro av olika skäl
– allt enligt statistik utarbetad av
SAF och LO.
2. Brukarens arbetsinkomst från
jordbruksföretaget vid det gränsskydd, som råder vid förhand- 222
lingstillfället, samt med hänsyn till
väntad utveckling av världsmarknadspriserna beräknas för ett år
centrerat kring den 1.9.1959.
3. Brukarens arbetsinkomst från
skogsbruket beräknas per den 1.9.
1959.
4. Brukarens inkomster från
»andra förvärvsgrenar» beräknas
per den 1.9.1959.
5. Till de förut enligt punkterna
2-4 beräknade arbetsinkomsterna
lägges viss del av jordbrukarnas
beräknade inkomster av eget kapital. Härvid erhålles den sammanlagda inkomst, som skall jämföras
med paritetsinkomsten (industriarbetarinkomsten).
I tabell 1 anges brukarens arbetsinkomst vid slättbygdsjordbruk
med 15,0 ha (grupp III) resp. 25,0
ha (grupp IV) åker från olika förvärvsgrenar 1954-1957 direkt enligt JEU (dock med omräkning till
15,0 resp. 25,0 ·ha) samt för prognosåret enligt beräkningar. I samma tabell jämföres med årsförtjänster för industriarbetare i dyrortsgrupperna 2 och 3 under de
olika åren. slutligen anges inkomstklyftans storlek.
I,NKOMSTKLYFTANS STORLEK HÖSTEN
1959
Grunderna för förhandlingsberedningens beräkningar angående
inkomstklyftan har tidigare klargjorts. Beräkningen grundas i huvudsak på priser och löner vid årsskiftet 1958f59, medan volymerna
för jordbruket avser 1 sept. 1959.
Under förhandlingarna har inkomstklyftan per den 1 sept. 1959
preciserats. Man har därvid beaktat följande faktorer, som ej ingår
i hittills redovisade beräkningar:
1. Sannolika prisfall på världsmarknaden för jordbruksprodukter från årsskiftet 1958f1959 till 1
sept. 1959.
2. Lönehöjning i jordbruket 1959.
3. Lönehöjning och löneglidning
1959 inom industrin, som höjer
jämförelseinkomsten.
4. Den standardhöjning för industriarbetarna, som. inträder genom arbetstidsförkortning 1958,
1959 och 1960 (vid beräkning av
inkomstklyftan enligt tabell I har
industriarbetarnas årsinkomst beräknats på den lägre arbetstiden
genom arbetstidsförkortning t. o. m.
1959).
Enligt tabell I blir inkomstklyftan 2 632 kr för grupp III och 963
kr för grupp IV. Efter överläggningar med anledning av de nyss
uppräknade tillkommande faktorerna har man under förhandlingarna enats om siffran 3 600 kr som
ett ungefärligt uttryck för den inkomstklyfta, vilken borde utfyllas
under den nya prisperioden. Av
detta belopp beräknas ca 1100 kr
utjämnas vid periodens början genom justering av importskyddet.
DE GAMLA SPÄRREGLERNA
Allmänt gäller ifråga om prisavtalen, att ett samband råder mellan å ena sidan avtalstiden och å
223
Tabell1. Sammanställning över jordbrukarnas inkomster! i storleksgrupperna
III och IV inom slättbygdsområdena-åren 1954-1957 enligtjordbruksekonomiska undersökningen samt för ett år centrerat kring 1.9. 1959 enligt
prognos – jämte jämförelse med årsförtjänster för industriarbetare inom
dyrortsgrupperna 2 och 3.
Grupp III, 15,0 hektar Grupp IV, 25,0 hektar
1954,1955,1956,19571Per den
1.9 1959 1954 l19551 1956 l1957 ‘Per den
1.9 1959
Beräknad arbetsinkomst för jordbrukare i Slb-området:
från jordbruk 4 590 3 727 5890 3 304 5173 6 228 5 321 8 245 3 931 6 797
från skogsbruk 696 754 767 836 854 736 761 827 767 783
av nyanläggningar,
körslor m. m. 279 328 353 338 381 257 284 280 281 320
av annan verksamhet 518 545 682 639 689 357 450 627 536 546
S:a arbetsinkomster 6 083 5 354 7 692 5117 7 097 7 578 6 816 9 979 5 515 8 446
30% av differensen
mellan totala ränteanspråk i lantbrukct och verkliga
gäldräntor, arrenden och undantag 520 574 560 739 767 684 756 709 988 l 087
a. S:a beräknade
inkomster ilantbruket 6 603 5 928 8 252 5 856 7 864 8 262 7 572 10 688 6 503 9 533
b. Beräknad årsförtjänst för industriarbetare
(dyrortsgr. 2 och
3) 8 612 9279 9 953 10 461 lO 496 8 612 9 279 9 953 10 461 10 496
c. Inkomstklyfta
(b- a) 2 009 3 351 1 701 4 605 2 632 350 1 707 (-735) 3 958 936
1 Beräkningarna har grundats på priser för jordbrukets produkter och produktionsmedel
vid årsskiftet 1958/59. Industriarbetarnas årsförtjänst för prognosåret har beräknats med
utgång från 1958 års löner samt den förkortade arbetstid, som enligt lagstiftning gäller
för 1959.
andra sidan de krav, som behöver
ställas ifråga om spärreglernas effektivitet. Om tiden för ett avtal är
kort, kan eventuella felaktiga utslag eller ofullständiga effekter av
spärreglerna snart bli föremål för
en översyn. Om avtalet däremot
gäller en längre tid, är ofullstän- 224
diga eller missledande spärregler
äventyrliga – det tar då lång tid,
tills en korrigering kommer till
stånd, och betydande snedvridning
kan hinna inträffa i de förhållanden, som spärreglerna hade varit
avsedda att . fortlöpande reglera.
Omvänt kan sägas, att tillförlitliga
spärregler, som från början konstrueras så, att de bör leda till en
effekt, som är förenlig med målsättningen, minskar tidsfaktorns
betydelse.
Spärreglerna i ·det prissystem,
som gäller fram till lsept. 1959
har ej varit tillräckliga. De har med
fullt berättigande utsatts för kritik.
Femprotentsregeln har inneburit, att importavgifter och prisgränser efter en femprocentig förändring i penningvärdet justerats i
motsvarande grad. Vid en stark
hemmainflation med samtidigt oförändrade eller vikande världsmarknadspriser på livsmedel har effekten blivit obetydlig. Justeringen av
prisgränserna, som vid en annan
internationell prisutveckling hade
kunnat vara av stort värde, har under rådande utveckling haft starkt
begränsad effekt. Justeringen av
importavgiften med fem procent
betyder endast drygt en procent
på varupriserna. Detta är en klen
kompensation vid en femprocentig
förändring i pengarnas köpkraft.
sexprocentsregeln var avsedd att
lägga det hela tillrätta vid en
ogynnsam utveckling för jordbruket eller omvänt. Det är emellertid
en mycket omfattande ekonomisk
snedvridning – med stör förlust
för jordbruket – som måste äga
rum innan regeln löser ut, om nu
utvecklingen går i ogynnsam riktning för jordbruket. Det kräves
nämligen sex procent försämring
i jordbruksprodukternas köpkraft
under minst fem månader, innan
regeln löser ut. Dessvärre har dessutom tillämpningen – genom en
passus i avtalet om begränsning av
importavgifterna till 25% av importpriserna – varit föremål för
skilda uppfattningar, som delvis
gjort spärregeln illusorisk.
DE NYA SPÄRREGLERNA
I det nya prisavtalet återkommer
spärregler, men dessa är av helt
annan utformning och innebörd än
de gamla. Utlösningen av åtgärder
sker snabbt – det kräves ej så
stora förändringar som tidigare –
och de åtgärder som skall vidtagas,
avser en fullständig kompensation
för de effekter på brukarens arbetsinkomst, som reglerna avser
att åstadkomma eller avvärja.
BINDNINGEN VID INDUSTRIARBETARNAS LÖNER
Efter varje nytt löneavtal skall
gränsskyddet (importavgifterna)
korrigeras så, att jordbrukarens
totala arbetsinkomst stiger med
samma procent som industriarbetarnas löner inom dyrortsgrupperna 2 och 3. Härvid skall beaktas såväl avtalsenlig lönehöjning
som s. k. löneglidning, varmed avses höjning av den genomsnittliga
limförtjänsten utöver den höjning,
som avtalet direkt stipulerar. Löneglidningens storlek skall bedömas
med hänsyn till erfarenheterna under det senaste år, för vilket statistik föreligger. Om en tvångspensionering genomföres, skall arbetsgivarnas kostnader härför – vilka
kan komma att taga i anspråk en
avsevärd del av den möjliga totala
förbättringen .i arbetslönen – inräknas som lönehöjning och så-
lunda även komma jordbrukarna
tillgodo genom prisjusteringarna.
Den prisjustering, som vid lönehöjningar i industrin skall genomföras, skall, som förut nämnts, beräknas på jordbrukarens totala arbetsinkomst, alltså från både jordbruk och andra förvärvsgrenar,
med samma procent som industrilönehöjningen. Härigenom minskas
effekten av att jordbrukarens inkomstförbättring räknas på ett
lägre inkomstbelopp, ty jordbrukarens inkomster av körslor, skogsarbete o. dyl. torde även på längre
sikt utan särskilda åtgärder någorlunda följa den allmänna löneutvecklingen i samhället. Detta är
dock vid nuvarande skogskonjunkturer synnerligen ovisst.
Det är självklart, att denna anknytning är en starkt positiv faktor i avtalet. Genom att prisjusteringar direkt sammankopplas med
lönejusteringar, torde risken för
köpmotstånd, som kunde äventyra
möjligheterna att taga ut en av- 225
sedd prisförbättring, minskas. För
jordbruket har det vid flera tillfällen varit en betydande olägenhet
att komma i efterhand. Sedan lönehöjningarna på industrisidan varit
ett fullbordat faktum, har jordbrukarna efterhand kommit som kompensationssökande part på grund
av kostnadshöjningar i jordbruket,
betingade av lönehöjningar inom
andra sektorer. Därvid har i många
fall kompensationen till jordbrukarna – ehuru på föga realistisk
grund – tagits som motivering för
nya lönekrav, åtminstone i den allmänna debatten. Samordningen
torde ur flera synpunkter vara att
föredraga.
SKYDD MOT PRISBETINGADE
KOSTNADSÖKNINGAR
Om jordbruket enligt det föregående garanteras rätt till prisjusteringar, som automatiskt ger
samma relativa inkomstutveckling
som för vissa industriarbetare, kan
effekten bli illusorisk, om priserna
på produktionsmedlen stiger och
produktionskostnaderna därigenom
ökar. En särskild prisindex för
andra produktionsmedel än arbete
skall därför beräknas och tillämpas
i en kombinerad skyddsregel, som
i det följande presenteras. I underlaget för kostnadsindexen skall
ingå varor för jordbruksproduktionen, maskiner, reparationsarbeten och annan service, drivmedel,
byggnadskostnader samt ränta på
lånat kapital. De här nämnda kost- 226
naderna motsvarar omkring hälften av samtliga produktionskostnader vid bas- och normjordbruken.
SKYDD MOT ÄNDRADE VÄRLDsMARKNADSPRISER
Jordbrukarens inkomster kan i
hög grad påverkas av ändringarna
i världsmarknadens priser på jordbruksprodukter. Även ändringar i
dessa priser skall beaktas. Skyddet
blir liksom ifråga om kostnadsutvecklingen i jordbruket ömsesidigt
för producenter och konsumenter.
En prisindex för de viktigaste jordbruksprodukterna i internationell
handel skall beräknas med tongivande noteringar som underlag.
Indexen skall självfallet avse endast sådana varor, som produceras
inom svenskt jordbruk. En viss
förändring i världsmarknadspriserna kan beräknas medföra hälften så stor förändring på den inländska prisnivån i genomsnitt på
alla jordbruksprodukter.
EN KOMBINERAD TREPROCENTsREGEL
De båda förut nämnda indexserierna skall användas i en gemensam
spärregel. De kan motverka varandra eller samverka. En prishöjning på produktionsmedel verkar för jordbrukaren i samma riktning som en sänkning av världsmarknadspriserna. En kostnadsstegring kan å andra sidan motvägas av en samtidig förbättring
i världsmarknadspriserna och omvänt. Det är den sammanlagda effekten, som skall studeras. Indexutslagen adderas. Exempelvis två
procent prisstegring för de nämnda
produktionsmedlen och en procent
prisförsämring på den internationella livsmedelsmarknaden ger en
sammanlagd avvikelse av tre procent.
Regeln löser ut åtgärder, sedan
en lägst trep1·ocentig avvikelse konstaterats under tre månader. Eftersom de kostnader, vilkas ändring
skall elimineras, utgör ca 50% av
alla kostnader i jordbruket och
varje ändring av världsmarknadspriserna kan anses medföra hälften så stor effekt på det inländska
produktionsläget, anses kompensation nådd, om produktpriserna justeras med halva det procenttal,
som det sammanlagda indexutslaget ger.
Exempel: 2,6% kostnadsstegring
och l% försämring i världsmarknadspriset ger tillsammans 3,6 enheter indexavvikelse. Kompensation nås, om producentpriserna på
livsmedel höJ”es med 3•6 -l 8 ot
:r- ‘ /O•
Då kompensation lämnas för
kostnadsstegringar på andra områden än arbetskostnader samt
förändringar i världsmarknadspriserna, och då dessutom brukarens
arbetsinkomst regleras efter industriarbetarnas löneutveckling, innebär detta i stort sett, att rationaliseringseffekten i dess helhet ti11-
föres jordbruket för utjämning av
inkomstklyftan. Det är – om a11-
ting klaffar – endast löneökningar
till lejd arbetskraft, som kan inkräkta på eller ta i anspråk någon
del av effektiviseringsresultaten.
Det bör emellertid påpekas, att
automatiken endast gäller rätten
227
till gränsskydd av viss varierande
storlek. Om de priser, som gränsskyddet medger, ej kan tagas ut,
så är detta en annan historia, som
inga garantier om gränsskydd kan
råda bot för.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner