Print Friendly

Nya jobb inte politikernas uppgift

Av Anita Lignell Du Rietz | 20 november 2009

Politiker har små möjligheter att skapa nya jobb. Är det inte dags att i god tid inför valet klargöra att egenföretagande kanske är en långsiktigt bättre lösning med ökad frihet, flexibilitet och arbetsglädje inom ett område man själv kan välja? Det skriver Anita Lignell Du Rietz, forskare och författare till Svenskornas företagsamma historia.

du_rietz_300x200
Anita Lignell Du Rietz FOTO: Timbro

När alliansregeringen för drygt tre år sedan lovade att minska arbetslösheten, drog svensken liksom tidigare slutsatsen att arbetstillfällen skulle ”skapas” eller ”administreras fram” av politikerna enligt gammal socialistretorik. Tyvärr har väldigt lite gjorts för att tydliggöra vilka möjligheter som står politikerna till buds, om inte statskassan ska dräneras av tillskapade beredskapsarbeten. Vi har en historia under 1900-talet som invaggade oss i tron att det är politikerna som skapar jobb och att vi är klienter i välfärdsstaten.

Fram till 1930-40-talen organiserade människor i stor utsträckning sina egna arbeten i Sverige, om det inte var rena kristider. Att vara företagare valde var tionde yrkesverksam. Dessa andelar gick ned kraftigt under en trettioårsperiod då kvinnorna skulle vara hemmafruar och männen skulle försörja familjerna ensamma – en i historien unik politisk konstruktion. Att kvinnorna, d v s halva befolkningen, skulle kunna hållas sysslolös i tider av så knapp försörjning som äldre generationers, är naturligtvis uteslutet, skrev 1937 en av denna tidskrifts grundare, nationalekonomen Eli F Heckscher.

Men vid den första socialistinternationalens kongresser (1866 -67) framfördes kravet på att kvinnoarbete för lön skulle förbjudas. Bakgrunden var att många kvinnor strömmade ut till industrierna från hemmen och männen upplevde detta som ett hot mot jobben. Själva ville männen ha hög lön som familjeförsörjare och när kvinnolönerna sattes lägre medförde det att kvinnorna efterfrågades först och tog jobben från männen. Resultatet blev att de socialistiska rörelserna med fackförbunden drev fram ett antal lagar och beslut som utestängde konkurrens och tvingade kvinnorna, i synnerhet de gifta, in i hemmen under 1900-talet. Med särbehandlingsregler motarbetade socialisterna och fackförbunden kvinnoarbetet ända fram till efter andra världskriget.

När kvinnorna sedan tilläts komma ut på arbetsmarknaden var villkoren tydliga. Det fanns genuslönelistor hos fackföreningarna och kvinnor skulle få arbeta deltid i offentlig sektor med kommunalt organiserad barnomsorg. Aldrig har kvinnors företagande varit så lågt i Sverige, endast några få procent av samtliga yrkesverksamma.

Vi har förletts att tro att välfärdsbygget blev kvinnornas befriare, vilket är ett historielöst påstående som sprids officiellt. Snarare är det hemmafrutvånget och mannens försörjarhegemoni som utgjort en historisk parantes från mitten av 1930-talet och 30 år framåt i tiden. När nu företagandet har börjat öka ligger vi i Sverige ändå extremt lågt i en europeisk jämförelse, trots att ny internetteknik skapat möjligheter för flexibel och småskalig verksamhet.

Alliansregeringen har bidragit med en stor mängd viktiga reformer för att underlätta företagandet, som sociala trygghetssystem för företagare, avmonopolisering av offentliga sektorn och skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Men resultaten låter vänta på sig, kanske i tron att politikerna ändå ska ordna jobben. Är det inte dags att i god tid inför valet klargöra att egenföretagande kanske är en långsiktigt bättre lösning med ökad frihet, flexibilitet och arbetsglädje inom ett område man själv kan välja?

Eftersom svenska kvinnor och män har arbetat gemensamt i familjeföretag så långt tillbaka i historien som vi vet, inom jordbruket, skråhantverket och handeln vore en propaganda för ökat företagande snarare en återgång till beprövade försörjningsområden, oberoende av politikers löften om jobb. Sverige behöver fler arbetsgivare och en bra start är egenföretagandet.

svenskornas_100x133Fil dr Anita Lignell Du Rietz har skrivit boken Svenskornas företagsamma historia (Timbro). Hon forskar om institutionernas betydelse för företagandet och kvinnors företagande under 400 år vid Centrum för näringslivshistoria.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner